Jag gratulerar en kär arbetskamrat som går i pension och passar på att vara en aning Backaromantisk på restaurang Mässingshornet (Blecktutan i folkmun). Återseendet med min gamla arbetsplats väcker kluvna känslor och jag behöver bearbeta dem en aning.
Det kanske var ganska kaxigt att påstå att jag skulle bli den förste manlige förskolläraren som pensionerades på fältet och att min aska skulle strös i vattenleksrummet. Nu har rummet gjorts om och jag känner mig befriad från löftet.
Livet går vidare.
Tysta tankar 
Det är ju “min” affär på min hörna. Har du aldrig varit hemma hos mej??? Skäms nästan i så fall.
LikeLike
Klart jag!
Visst är det ett vackert namn!
LikeLike
Hade det inte varit bättre att du ströddes i sandlådan? Då hade framtida ungar kunnat fortsätta att leka med dig. “Fröken, får vi gå ut och leka med Mats?” “Ja, spring ut till sandlådan!”
“Av sand är du kommen, sand skall du åter varda.”
LikeLike
tänkte inte på det…
LikeLike