«No tree sees the other, each one is alone.»
Kanske är det min lätta vantrivsel i civilisationen som gör att den här naturromantiken och skönhetskulten tränger sig på. Just nu har jag svårt att fokusera på något annat än det som växer omkring mig.
Klickbara bilder
Det skulle kunna utvecklas till en skön stund av ogenerad individualism, men jag är nyfiken på om de här böckerna verkligen håller för omläsning efter nästan 40 år.
Det var en aning brådmoget att läsa Glaspärlespelet som trettonåring.



Efter att ha läst Hermans bok “Siddhartha” första gången köpte jag 10-15 st pocketböcker och gav bort till alla jag kände (jmfr också min konstiga mailadress…). Hemingways “Den gamle och havet” har jag också terroriserat min omgivning med… 🙂
Tack för i går!
LikeLike
Det är lite skräckblandat att läsa om gamla favoriter – jag var nere vid brevväxlingar och dagböcker i någon form av ungdomlig grundlighet.
tack själv!
LikeLike
Hej Mats!
Har du jobbat på Östra fäladens förskola.
förlängesen har jag jobbat där ungefär 1985.
LikeLike
Visst!
Hette du något annat då?
LikeLike