Sydsvenskan publicerar idag en bra artikel om skolans problem att förstå barn i svårigheter. Efter dödsskjutningarna i Tyskland finns det utrymme på nyhetsplats för sådana här frågor.

Länk

På nätets förstasida finns puffrubriken:
Dödsskjutningar skylls på skolan

Den gör mig djupt olustig. Jakten på syndabockar och ett kollapsat samhälles försök att lägga skulden på skolan (lärarna – lärarutbildningen?) känns som dåliga repriser.

Själva artikeln har en bättre rubrik:
Hatet mot skolan lever ännu kvar

Här möter vi en människa i ett levande porträtt och frågan nyanseras på ett sätt som gör det möjligt att diskutera. Vad är det för krav som fick Peter att känna sig så misslyckad? Vilka möjligheter till stöd går att utveckla?