Min ödmjuka vecka är över (tack för det!) och jag hänger mig åt aggressiva tankar.

Tomas Kroksmark beskriver det ålderdomliga tänkandet i Lärarutbildningsutredningen så här:

Svårt är det, att få ordning på lärarkompetensforskningen – men omöjligt är det inte. De referenser som finns med här säger nog allt om denna utredning. Den är gammalmodig och bygger på forskning som inte längre är relevant – var är de nya greppen? Vart tog diskussionen om det globaliserade och digitaliserade lärandet vägen – där Internet ensamt erbjuder möjligheter som ingen tidigare generation skådat. Jag får känslan – snarare – att utredaren anser att nätet är en fluga, som snart går över.

Jag försöker förstå vad det är för tankar om IT som har fått företrädare för KK-stiftelsen att slå kullerbyttor av glädje och läser de sidor som försöker beskriva den framtida lärarens kompetenser med stigande förvåning och oro. Tidigare inlägg

3.1.4 Informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs

Lärande består till stor del av kommunikation och bearbetning av information.
En ganska djärv definition – vad är det för kunskapssyn som ligger under denna?

Informations- och kommunikationsteknik (IT) är ett allt viktigare redskap i skolan.
Redskap för vadå? Varning för instrumentalism. Det finns dimensioner som inte fångas i denna förenkling.

Villkor som anses avgörande för bästa användning av nya undervisnings- och inlärningsmetoder är att IT används i syfte att förbättra undervisningens kvalitet.
Den meningsbyggnaden gör ingen glad…Visserligen har utredningen skrivits snabbt – men någon borde ha läst igenom manuset.

Det gäller att främja praxis där IT inverkar positivt på undervisningen och inlärningen, så att hänsyn kan tas till de studerandes olika inlärningsstilar och pedagogiska behov.
Främja praxis – vem pratar så? Men mina förstaterminsstudenter brukar uttrycka sig så här välmenande och normativt. Är det en hyllning till individualiserat lärande? Jag ser det som en ideologisering av tekniken.

Det är därför viktigt att såväl blivande som redan yrkesverksamma lärare stöds i deras nya och vidgade roll.
Och denna ”nya och vidgade rollen” kännetecknas av – vadå? Kan verkligen en roll vara både ny och vidgad samtidigt?

Det är vidare viktigt att forska kring samt utvärdera hur IT inverkar på resultatet av inlärningsprocessen i form av förvärvade kunskaper och färdigheter.
Ytterligare ett ganska banalt påstående – dock tror jag det kan också vara en naiv förhoppning som reducerar IT till en fråga om effektivitet i traditionell överföring.

Generellt kommer läraren att spela en ny och viktig roll i det framtida informations- och kommunikationssamhället.
Belägg saknas – skolan har inte haft denna funktion än så länge och det finns inget som tyder på att funktionen ska förändras. From förhoppning.

IT i olika former kommer allt mer att genomsyra den vardagliga tillvaron för framtidens medborgare. Det behövs emellertid en vägledare som med kompetens och auktoritet kan stödja barn och ungdomar på väg ut i samhället.
Här tonar bilden av den gode herden fram. Ungdomarna är inte på väg ut i samhället under överinseende av den trygge byskolläraren.

Läraren kan genom sin utbildning och erfarenhet varna för faror på Internet,
Usch ja – internet är farligt och skolans uppgift är att skydda. Synen är delvis förlegad. Dagens barn är skickliga på att avkoda faror och deras vana att umgås i chatrum ger dem en kompetens som överstiger lärarens. Men naturligtvis kan skolan stå kvar på sin moraliska stol och varna för olika saker(jfr sex och samlevnad)

hjälpa till med såväl sökningsmetoder
Ja – tänk så spännande! I sammanfattningen talas det om källkritik som en IT-fråga. Jag menar nog att det är en färdighet som hör hemma under det vetenskapliga och kritiska perspektivet.

som strukturering av funnet material
Men detta är väl ingen IT-fråga?

och stimulera till innovativt tänkande.
Är detta IT?

Läraren kan också vägleda i etikfrågor på nätet,
Flera forskare betonar att det inte finns någon särtskild nätmobbning eller behov av IT-etik. Värdegrunden bör ge en stabil grund här.
ta upp frågor om mediehantering
Är det mediakunskap som syftas så tänker jag att det är ett ämne som delvis ligger nära svenska, estetiska ämnen och samhällskunskap. Ingen renodlad IT-fråga om det inte gäller att gå från konsument till producent -men i dagens examensordning finns samma överlappning.

ge sakkunniga råd om ord- och bildbehandling
Det känns tryggt att utredaren betonar att råden ska vara sakkunniga…

samt skapa förståelse för matematiska samband genom animerade förklaringar. Vidare kan exempelvis realtidsstudier av undervattens- eller rymdhändelser med möjlighet till momentan påverkan av det pågående skeendet genomföras.
Skona mig från fler exempel! Detaljrikedomen blir bara pinsam.

Fler liknande och tydliggörande möjligheter öppnar sig inom många ämnen genom IT. Läraren kan återfå en del av sin förlorade auktoritet och även på IT-området bli en positiv, kunnig och stödjande kraft för eleverna.
Vem talar om förlorad auktoritet? Nog är det pinsamt att vi idag har en generation av lärare som är underlägsna sina elever på många områden ifråga om IT-färdigheter. Men auktoritet är ett starkt ord – hur konstrueras den? Jag tror inte att läraren ska försöka hävda ett klassiskt kunskapsövertag som bas för sin auktoritet..

Det kan finnas en osäkerhet hos lärare inför den tekniska utvecklingen och för att inte ha samma tekniska kompetens som eleverna. Denna oro är dock inte ett generellt problem. Det finns många engagerade lärare som är positiva till IT och framgångsrikt använder IT aktivt och frekvent i undervisningen.
Vardagens IT-pedagoger är i sina egna ögon hjältar som försöker kompensera för en förstockad lärarkårs ointresse. Jag ser denna polariseringen som en farlig romantisering av tekniken och exotisering av IT-färdigheter.

På motsvarande sätt finns det positiva ansatser till integrering av IT inom lärarutbildningarna på flera lärosäten, även om förekomsten ännu inte är särskilt stor.

Beskrivningen är vag och saknar referenser. Möjligtvis skulle en diskussion om förhållandet mellan examensordningens skrivningar vara relevant i förhållande till hur lärosätena arbetar med att bryta ner dessa mål i kursplaner och undervisning. Frågan är om det verkligen är lämpligt att poängsätta färdigheterna och frikoppla IT-kunskaper från övriga sammanhang. De flesta lärarutbildare menar nog att IT-kunskaper bör integreras i den övriga utbildningen och jag kan ge exempel på implementeringsförsök som har urartat till formalism.Frågan om vad som innefattas i begreppet digital kompetens är ytterst komplicerad och utredarens ansträngningar att ringa in området ger inget stöd för det nödvändiga utvecklingsarbetet.

Försöken att se IT som ett perspektiv som ska genomsyra och prägla undervisningen ser jag som ett billigt försök att dölja problemet med bristande kunskaper hos utredaren. Vilka färdigheter framtidens lärare behöver är en öppen och het fråga – i arbetet med att skapa nätverk för landets lärarutbildningar kommer denna att stå i centrum.
Vad ska studenten kunna?
Hur ska detta examineras?
Hur ska vi skapa meningsfulla lärandetillfällen under utbildningen?