Förskolan som leker älgjakt med barnen upprör upprör känslorna hos djurrättsaktivisterna. Expressen Ring P1 .
Barnen går ut i skogen och tänder en eld. Sedan går de ut och letar efter en tygälg som har fullt med kanelbullar i magen. Jag gläds över att det finns pedagoger som tar barnens erfarenheter på allvar och dessutom vågar leka våldsamma lekar – utan skräck för att barnen ska bli vapenfixerade eller blodtörstiga.
Heja Norrland!
Tysta tankar 
5 till 6-åringar som ges gevär och får lära sig att djur är något som man kan utnyttja och döda som man vill. Jag vet inte, är det verkligen bra det? Är det inte bättre att förskolan så långt som möljigt lär barn det här med empati och respekt för andra levande varelser?
LikeLike
Jag tror nog att de själv har tillverkat sina byssor.
Så vitt jag vet har inga levande varelser skadats av leken?
LikeLike
Nog torde det vara bättre att barnen lär sig att köttbullar faktiskt traskat omkring på fyra ben en gång i tiden, än att de växer upp i tron att de växer på köttbullsbuskar eller ännu värre inte ens reflekterar över varifrån maten kommer? Jag har en gnagande misstanke om att vår miljömisshandel i mångt och mycket beror just på att många av dagens västerlänningar inte har en aning om att ägg kommer ur rumpan på hönor och att morötter inte växer i påsar. Alltför tillrättalagd verklighet är farligare än all lek med leksaksvapen.
LikeLike
Jag är ingen älgjägare, men ser endast positivt på “tilltaget”. Det platsar förstås inte i miljöer (läs utanför Norrland) där älgjakt är mer av en kuriositet, men i rätt miljö – där älgjakten påverkar hela (lokal-)samhället är det lika relevant som att fira lucia eller midsommar med barnen.
LikeLike
Ja – jag tänker på Emil och hans Bysse – och så tänker jag på Astrid Lindgren som nog visste vad hon gjorde då Emil fick tälja med riktiga knivar, sitta på huggkubben, blicka in liten i vuxenvärldens små hemligheter, hit med lite farligheter skrek Ronja Rövardotter, som också fick ha kniv. Vi kan inte skydda från allt… men vi kan skydda i verkligheten. Verklig lek är väl inte farligare än lek vid datorn där spel kan vara långt mer bråkstakande… ifall man måste säga något. Ungar leker det som de behöver leka. Det är inte farligt. Det är nog farligare om de inte leker. Tänker Anne-Marie
LikeLike
Ska man som vuxen ta initiativ till lekar med vapen? Bör förskolan göra det? Att ge 5 åringar låtsasvapen, sen hetsa dom att “panga” en tygälg. Och ge dem bullar som belöning när älgen är “död”. Nej det här är ju helt barockt!
LikeLike
Jag vet inte vad du menar med att “ta initiativ” – under mina 25 år har jag sett vapenlekar förbjudas tusentals gånger av välmenande pedagoger, bekäftigt flinande i sin själutnämnda godhet.
Jag tror inte att pedagogerna behöver ge barnen låtsasvapen. Pinnar eller egentillverkade bössor är mer värdigt.
Vem har talat om att hetsa?
Älgen är inte “död” – det är en tygälg.
Hur tänker du om lek? Det är inte en fråga om enkel inlärning eller programmering av mönster.
Barockt – vad har du emot barocken?
LikeLike
Min mysse och min bysse – skrev Astrid Lindgren. Det är inte våld det handlar om, det handlar om något annat. Jag tror Astrid Lindgren var något väsentligt på spåren, utan att överdramatisera det hela, för jag vet inte var någonstans i böckerna Emil någonsin fick bruk av sin bysse. Det handlar om något annat.
A-M
LikeLike
Melanie Klein skulle väl kunna säga att det finns laddningar i den schizoida positionen där krafter mellan att integrera de goda och de onda objekten rasar för fullt. Dessa laddningar fasas väl in i en allt mer fusionerad helhetsbild i det inre landskapet när vrede, viljan att förinta, m.m. har sammanfogats vid sidan av det goda hållande hela.
Vidare kanske Winnicott skulle anta att tåliga övergångsobjekt att projicera sina starka känslor på (läs gevär mot älg) behövs för att barnet ska lära sig att hantera sin vrede och dessutom försäkras att världen är god, för att den tål dig och dina upptåg.
Var det inte nån på nittiotalet som skrev nån bok: “Till små pojkars försvar”. Jag var pojkmamma då, då rådde rena fascismen vad gällde pistoler o annat. Naturligtvis kunde man göra genusfråga av det.
LikeLike
Han som skrev den heter Jari Sinkonen och boken betydde mycket för mig när jag försökte sätta ord på mina problem att anpassa mig till förskolans underliga värld.
Den värsta uppenbarelsen fick jag en gång när vi åkte runt och spelade på förskolor och blev rejält utskälld av en pedagog för att vi sjöng sången om Tomten och haren med de famösa raderna:
Hjälp ack, hjälp ack hjälp du mig
Annars s-k-j-u-t-e-r jägarn mig
På den förskolan sköt minsann inte jägare harar – de k-i-t-t-l-a-d-e harar
På något sätt var det en hinna som brast då och jag beslöt mig för att inte delta i det här hyckleriet.
Jag gillar bössor som övergångsobjekt och minns diskussioner om vad barnen fick ta med sig in på vilan när de skulle somna. Ett barn kunde inte somna om han inte fick gosa med sitt lasergevär.
LikeLike
Vad spännande! Tanken på att det skulle vara bra att en 5-åring får leka med vapen och skjuta tygdjur har aldrig slagit mig. Och ser fortfarande inte det positiva i det. Kanske med lite mer hjälp? 🙂
Samtidigt är jag, efter 4 år på lärarutbildningen, narutligtvis öppen som en bok för nya intryck, idéer och åsikter! 😉 (kanske beror de på att jag hade Mats i någon kurs under första terminen?)
När Mats skriver “Så vitt jag vet har inga levande varelser skadats av leken?” vad menar han då? Det är nog en ganska knepig uppgift att se ett orsak-verkan samband mellan egentillverkade bössor och att tillverkarna senare i livet skadar djur. Men betyder så länge ingen i leken blir direkt skadad (fysisk eller psykiskt) och det inte finns något bevisat samdand mellan leken och senare snedsteg i livet så är ALL typ av lek av godo? Hmm.. en för mig… eh …ovan tanke.
Varför har alla sådan övertro på Astrid Lindgren? När blev hon en sådan allvetande skräphög?
“Verklig lek är väl inte farligare än lek vid datorn där spel kan vara långt mer bråkstakande”, nej det verkar troligt. Men inget blir väl bra eller rättfärdigat bara för att det finns något som är värre?
“Ungar leker det som de behöver leka.”, skulle de då innebära att vi kan avskaffa fritidspedagogerna? 😉
LikeLike
Hupp – varför skulle vi avskaffa fritidspedagogerna? De -om några – förstår väl lekens betydelse? (säg att jag har rätt!)
Men det bör vara lek på barnens villkor – helst inte pedagogiserad nyttiggjord låtsaslek.
Sambandet mellan våldsamma lekar och och stört känsloliv är extremt beforskat – och inga resultat har lyckats visa några samband. Se medierådets sammanställning.
Jo – jag är ganska dogmatisk när det gäller lek. ALL LEK ÄR NYTTIG – om den inte skadar någon. Men det kanske beror på att jag ansluter mig till Huizingas ganska stränga definition av vad lek är. (läs “homo ludens”)
LikeLike
JOnas! Kan det vara så att man önskar att det gick att begränsa världen för barn, för att man vill att deras verklighetsuppfattning inte ska omfatta typ automatvapen.
Vore kanske möjligt om man tog en koloni till månen och startade om alltihop.
Alt. mejade ner alla onda (jag bara skoja lite). Nu finns det ju bilder, och händelser, och berättelser om våld och krig – jag antar att man genom att utesluta vapen på sikt vill utesluta krig och vapenvåld – men det finns där, att förbjuda eller undanhålla fungerar juh inte då.
Krafter inom assimilerar sig genom dessa objekt. Iden att tillåta, uppmuntra är att hanterandet av detta ändå leder till ett tanke-/känslo-system av förståelse – som på sikt hjälper människor att inte impulsartat hantera vapen till våld.
Målet är detsamma.
För att tradera essetialismen kan man ju prata om stenåldersmänniskans behov av våldsamt motstånd. Eller Franska revolutionens våldsamma försvar för den lilla människans rättigheter. Vad ska vi göra med historien? Vad ska vi göra med människan?
LikeLike
Djurrättsaktivister är töntar, så enkelt är det. Jag äter djur för att jag tycker det är gott, vem bryr sig om moraliska aspekter när man är riktigt hungrig?
Mer älgjakt till dagisen ffs!
LikeLike
Ojdå – hur blev den här tråden aktuell?
Var det ett inslag på P1?
LikeLike