Hela dikten – att deklamera

Stagnelius sa det bra. Fast google hittade naturligtvis en annan dikt med samma titel men med undertiteln Återkomsten. Författaren heter Anna A.

De komma på brusande vingar
Der uppe bland vårskyar små!
Hör, nästan melodiskt det klingar,
När samfäldt de luftströmmen slå!

I flockar sig tåget syns dela:
De rasta vid skimrande vik,
Der böljorna smått börja spela
En gripande välkomstmusik.

Hvar sippa för gästerna niger:
Välkomna, ty nu är det vår,
Då sången mot himmelen stiger,
Då känslan ej tiga förmår!

Välkomna! Jag vinkar med hatten
Från dörr’n af mitt landtliga tjäll.
Så lång var den vintriga natten,
Som svepte sig kring våra fjäll!

De kläda sig, lundernas toppar,
De morna sig, tufvornas små;
Så sjungen bland svällande knoppar,
Mitt hjerta skall lyssna derpå!

Jag ock är — en flyttfågel bara,
Som lyfter på vingen i sång,
Tilldess jag får jublande fara
Mot sommarens länder en gång.

Anna A.

Som den obildade tölp jag är erkänner jag en lucka när det gäller Anna A:s författarskap.