Missa inte de spännande föreläsningarna som erbjuds!

Länk!

Själv hörde jag Fanny Ambjörnsson föreläsa på måndagskvällen i skiftesserien. Mycket folk och ett spännande ämne gör att jag återfår lite av tron på folkbildning. Hon tar upp många intressanta teman och det mest kontroversiella är nog påståendet om att all denna upplysning kring medias sjuka skönhetsideal riskerar att motverka sitt goda syfte. De undersökta gymnasieungdomarna visste allt om sin offerstatus men var ändå lika uppfyllda av normativiteten. De goda ansatserna att upplysa bort förtrycket tycks motverka sitt syfte.

Boken jämför en samhällsvetarklass med en barn och fritidsklass. I mina ögon framstår BF-flickorna som avgjort mer fria och självständiga – medan S-flickorna tycks hopplöst fångade i ängslig normativitet på många plan.

När vi läste boken på lärarutbildningen var det några flickor som kom från BF-programmet som reagerade negativt och menade att boken svartmålade dem som grupp.
– Vi var snälla och ambitiösa!

Nu är inte antropologins vetenskapliga syfte att beskriva sanningen om BF. Observationerna är inte avsedda att generaliseras – men frågan hänger kvar. Har Fanny gått i samma fälla som de traditionella manliga ungdomsstudierna gjorde? Att romantisera motståndskulturen och därigenom framställa mönstren på ett sätt som upplevs som kränkande av de avbildade.

De borgerliga forskarna observerar arbetarklassens barn på ett sätt som samtidigt glorifierar och objektifierar dem. I avhandlingen finns reflexiva avsnitt som beskriver faran – av detta märktes inget under kvällen.

Uppdatering – Matilda Gustavsson tänker i samma banor.