Jag har varir genant improduktiv när det gäller bloggen i sommar. Det är inget medvetet val – orken och inspirationen har inte funnits. Andra projekt har slukat min energi och det kreativa överskottet saknats.

Bottennoteringen var veckans tisdagstema med rubriken “hopp” och jag inte kunde hitta en bild som gestaltade det ordet. Då anar ni vidden av förlamningen – att vara lärare är ju för mig själva sinnebilden av hoppfullhet.  Att våga möta barn och tro på att skolan ska göra en positiv skillnad i deras liv. Till hösten ska jag möta 300 studenter som har valt att utbilda sig till lärare. Ryms det så mycket hopp i en sal?

Flugan på väggen värmer sig i solens sista gulaktiga strålar. Den låter sig delvis reduceras till tvådimensionell bild mot väggen. Det tänker jag  aldrig göra.