– fast regler kan vara ganska olika. I Paris vet jag inte om det är förbjudet att parkera inom nio meter från hörnan.

Jag är på väg in i den extrema pragmatismen. Bara det funkar – då är jag med på allt.

Runt om mig möter jag en övertro på att språket är ett meningsfullt sätt att reglera verksamheter. Det måste alltid finnas en formulerad plan som går att utvärdera utifrån vissa kriterier. Ofta känns det som om planen är viktigare än människorna.

Vi borde parkera oftare i hörn. Men å andra sidan:

– Hur skulle det se ut om alla gjorde det?

Jag menar om alla parkerade i samma hörn…