Idag har vi haft studiedag för personalen på lärarutbildningen i Malmö. Det var en bra dag tror jag. Johan Elmfeldt inledde med att peka på laddningen i ordet “nya” som på något sätt sveper in oss i en lust att vara moderna och fräscha. Oron för att inte framstå som tidsanpassad gör att vi hamnar i konstiga situationer. Vi vill leda utvecklingen – men undrar samtidigt om vi verkligen är på rätt väg. En teknik som skrämmer oss (genom att anonymisera mötet mellan lärare och studenter) kan också leda in mot sentimentala lösningar som påminner om en tid då resurserna var oändliga och studentgrupperna hanterliga och homogena.

Johan pekade också på sambandet mellan ny teknik och populärkulturella referenser. Alla bör känna till historien om Curt Cobains slagsmål med säkerhetsvakten. Absolut.

Samtidigt öppnar sig möjligheten för en ny intressant kanonstrid. Bör vi examinera blivande lärares förmåga att göra referenser till populärkultur? Kan vi kräva kännedom om strandscenen i Härifrån till evigheten – som trots allt har präglat miljoner människors syn på vatten och sex.

(Deborah Kerr dog i veckan – myten lever)

Jag hade workshop med kolleger och försökte presentera bloggformens pedagogiska möjligheter. Egentligen kanske det är en inbyggd motsägelse – särskilt om man har en traditionell definition av pedagogik (aktivitet med ett syfte). För mig är bloggens syftet oklart, avsändarens motiv tvivelaktiga, kommunikationen oförutsägbar, mottagaren okänd, responsen slumpmässig och det eventuella lärandet högst osäkert.

(En tidig vision om framtidens bildtelefon)

Men om man kan stå ut med alla dessa irrationaliteter finns förutsättningar för att något intressant skulle kunna hända!

Moralen tror jag är att den förenklade synen på datorer som ett “redskap” förhindrar verklig utveckling. När vi vänder blicken inåt och vågar utsätta oss för en identitetsmässig förändring kanske det blir möjligt att förstå hur datorn påverkar barnens och våra liv.

Under tiden strävar vi vidare under en examensordning som återstår att tolka och integrera i kursplaner:

Studenten ska efter utbildningen bl.a. kunna:

– visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna

Det känns som ett på samma gång storslaget och småaktigt mål! Vad menas med “pedagogisk verksamhet”? När upphör pedagogiken och var börjar livet? Och den svåraste frågan: Finns det liv på nätet?