Det är en gammal sanning att historien domineras av män. Jag sorterar semesterbilder från Florens och slås av det pompösa allvaret hos de kulturella giganter som står avbildade utanför Ufficierna.
Till min förvåning kände jag igen de flesta och kunde till och med säga något om deras arbete. Detta är antagligen resterna av borgerlig bildning och ingenting jag är stolt över. Vi behöver nya hjältar.
Men eftersom det är Pridevecka vill jag bidra med någon form av jämställdhetstanke. Frågan är vad det är för form av manlighet som dessa herrar gestaltar.
Och vad tänker gumman i den sista bilden?
Tysta tankar 