Att lyssna på Filosofiska rummet och köra bil genom Skåne på en söndagseftermiddag är en njutning. Dagens program handlade om människans förmåga att skapa mening åt sina liv genom att göra berättelser som ger sammanhang och betydelse åt det som skulle kunna beskrivas som meningslöst. Hur vi med ord försöker besvärja den stora förolämpningen – döden.
Peter Gärdenfors beskriver berättelserna som en evolutionär kraft. På ett individuellt plan vinner de personer som har förmåga att hitta på de bästa undanflykterna – på ett kollektivt plan vinner de grupperna som har de kraftfullaste myterna som förklarar varför just de har mycket att vinna på att hålla samman.
Människan tycks vara en varelse som hela tiden söker samband och är ytterst beredvillig att fylla i tomrum i berättelser. Om vi ser en tavla med två främmande människor så är de flesta av oss helt övertygade om att de har en gemensam historia och framtid. Vi står inte ut med slumpen som princip. Allt måste ha en mening – hela tiden.
Se på bilden ovan! Vilken relation har personerna till varandra? Jag har ingen aning men ändå fyllt i alla luckorna för att det ska bli meningsfullt.
Så mitt sommartips är att tanka ner en årgång filosofiskt rum och ladda mp3-spelaren. Podradio är vanebildande. Det är inte lika spännande som Stig Larssons nya bok – men mycket nyttigt för sådana som tvivlar på det goda samtalets kraft.
