Indien är kontrasternas land och i Goa samsas gammalt och nytt i en kaotisk blandning. Människorna har ofta en stolthet över sin tradition och sin kultur – samtidigt som de är oerhört måna om att försöka vara moderna och turisterna till lags.

Skylten ovan pryder ett palatsliknande lantställe inte långt från stranden och favoritstället Café Roma. Ägaren lär vara en rik läkare från Bombay och ett otal tjänsteandar håller huset i trim. Men jag undrar om det hade varit möjligt att i Sverige döpa ett prestigfyllda sommarslott till något liknande med samma populärkulturella ton? Eller är jag bara fast i min uppdelning i högt och lågt? (där Coca Cola definitivt hör till de lägre skikten) Det kan var så att Indien är väldens mest postmoderna land.
Samtidigt förbannar jag kulturimperialismen. En dag stannade en lastbild vid stranden och sju stora kylskåp bars ut till sju förväntansfulla strandrestauranger som fick en eftertraktad vara gratis. Nästa dag kom två duktiga målare som på fri hand målade upp den välbekanta logotypen på väggarna. Det var imponerande och lite chict. En vecka senare kom två andra andra gubbar och
fyllde upp restaurangerna med skyltar som blockerade utsikten åt alla håll. Det stora företaget ägde nu rätten att avgöra hur många och stora skyltar som sattes upp. Stranden ser nu ut som ett varuhus. Turister som söker efter något äkta indiskt kommer att dra vidare. Jag mötte Tomas DiLeva på stranden. Han såg vilsen ut bland all reklamen. Som tur är finns Café Roma och ägaren Antony som förklarar varför inte han hade gått med på avtalet
– I have good guest. They tell me how to do!
Om du är i Indien så bör du pröva allt – utom att köra bil. Folk kör som galna och det kan bero på att de inte respekterar trafikskyltarna. Men vem skulle göra det när de är fulla av reklam…
Pingback: Revanschisternas hämnd på revanschisterna « Tysta tankar