Detta är mitt första blogginlägg – och jag prövar om det finns något intressant i gränslandet mellan privat och publikt.

Utgångspunkten är att jag arbetar som lärare – eller rättare sagt lärarutbildare vid Malmö Högskola. Vi brukar framhålla reflektionens betydelse för studenterna men är sällan goda föredömen när det gäller att bjuda in till samtal där vi inte har tolkningsföreträde. Utmaningen är att vara tänkande – men inte så tänkande att studenterna misstänker sinneförvirring – bloggen bör ju vara en fristad för att pröva tankar för det som inte ryms i den officiella överbyggnaden av policydokument och kursplaner. Tvivel och självprövning tror jag är nödvändigt för att bryta ner den traditionen av normativitiet som tynger lärarutbildningsprojektet.

Hur gärna vill jag vara “den gode läraren”? Omtänksam, empatisk, bekräftande, rättvis och klok. Samtidigt finns drömmen om att förena ett personligt engagerat förhållningssätt med någon form av vetenskaplig distans. Bloggen ser jag som ett uttryck för en kontrollerad form av exhibitionism och ett medvetet risktagande när det gäller gränsen mot det privata. Här kommer högtravande debattinlägg finnas vid siudan om mina trevande försök att hitta något ätbart inom GI-metoden