Jag gillar verkligen den här videon

Allt har åldrats i skönhet. Från syntklang till frisyr. 

Det jag saknar mest i dag är nog ändå det fragmentariska berättandet. Någonting har hänt?

About Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
This entry was posted in Estetiska processer, film, Musik, Personligt. Bookmark the permalink.

8 Responses to Jag gillar verkligen den här videon

  1. Magnus says:

    Kan se två tunga orsaker på direkten: 1) försäljningen av fysiska skivor och framför allt singlar har störtdykt. På 80-talet var ju en ny singel från en artist man gillade (eller som man aldrig hade hört förr) både en spännande tidsmarkör, en potentiell mångmiljonsäljare och ibland en injektion av nya idéer. Numera är singellistorna relativt döda, det är mycket plojlåtar typ Crazy Frog eller Ketchup Song, mycket “talangjaktsartister” från tv, och väldigt litet spännande musik som seglar upp där. Det lönar sig inte att göra häftiga och genomtänkta videos för att sälja itunes-filer, än mindre om det är Spotify eller Rix-FM som ska säljas in.

    2) pop-/rockstjärnorna på den tiden såg mycket mer spännande, ovanliga och glamorösa ut. Eller stilmedvetna. Jämför Bryan Ferry, Siouxsie, Thåström eller David Bowie vid början/mitten av 80-talet med valfri dans- eller hiphopartist idag; skillnaden är nästan bedövande.

    Like

    • Mats says:

      Jo det kanske handlar om stil!

      Även om videon är pompös, pretentiös och patetisk finns det en vilja att tillföra musiken något med hjälp av bilder.

      Det här fragmentariska berättandet i olika lager ställer ju rätt höga krav på att mottagaren verkligen vill koda av något. Som kanske finns där.

      Snart kommer jag att börja romantisera hockeyfrillan också.

      Like

      • Magnus says:

        Jag minns en intervju med en av dem som gjorde den berömda videon till A-Ha’s Take On Me; han förklarade att idén med blandningen av tecknat och foto i fantasiepisoden och en vardaglig inramning (tjejen på fiket som läser en serietidning) var att bygga upp förväntan hos åskådarna. Ingen hade ju sett bandet förr, och genom att man höll litet på att visa sångaren Morten Harket i bild, men redan från början fokuserade på den tecknade MC-racerkillen så fick man MTV-tittarna att undra: om den här tecknade killen är så snygg, hur ser då sångaren ut? Och det visar sig ju att han motsvarar förväntningarna, han ser förbaskat bra ut. 😉 Samtidigt är det en väldigt välgjord låt och videon en cool pastisch på gamla agentfilmklichéer.

        men visst, den sortens popvideo görs inte numera.

        Like

        • Mats says:

          Jo – den filmen var väl en succe på alla plan! Kommersiellt och konstnärligt.

          Det kan vara så att jag överskattar den konstnärliga friheten då. Antagligen är det mesta kyligt kalkylerat (som du antyder i exemplet). Men det funkar – ibland berusande bra.

          Ett mästerverk!

          Like

          • Magnus says:

            Jag tror absolut att ramarna för vad man kunde tillåta sig med en bra idé var bredare då, och en del videos från den tiden är ju uppenbart konstnärliga som Kate Bushs “Cloudbusting” eller vissa av Bowies videoklipp (och både Bowie och Bush var med och bidrog till uppslagen för sina filmklipp). Men det var också ett ungt, nytt medium (med mycket pengar i branschen dessutom) och då händer det alltid en hel del. Utvecklingen från den primitiva och rätt stela videon i t ex Duran Durans “Girls On Film” till Cloudbusting eller Beat It bara några år senare var ett tekniskt pantersprång.

            Like

          • Mats says:

            Jag minns det som en härlig tid – det var liksom ett spännande sätt att ta till sig ny musik. Och en berättarglädje som var svår att stå emot.

            Kanske handlar det bara om pengar, men det skulle också vara möjligt att se dagens musikkonsumenter som mer individualistiska. De vill välja och nöjer sig inte med MTV:s urval (som ibland var ganska begränsat till hits).

            Like

          • Magnus says:

            Dessutom finns det enormt mycket större tillgång på filmat konsertmaterial för den breda publiken idag än det gjorde då. På 80-talet var det ju (bortsett från just MTV) relativt sällan som tv visade verkliga liveklipp eller spelningar med tunga artister, särskilt utrikiska artister. Ville man se var man helt enkelt tvungen att fånga upp det just när det sändes, i Måndagsbörsen eller Rockpalast (de här nattliga konserterna från Ruhrområdet) eller Live Aid etc. Idag finns det kanske inte massor med live pop-/rockmusik i svensk tv men däremot mängder på Youtube och andra ställen på nätet, det har kanske konkurrerat ut MTV-videon litet.

            Like

          • Mats says:

            Det känns lite absurt. På 60-talet hade vi Hyland och på 80-talet MTV!

            Like

Leave a comment