Bloggstatistik
- 1 303 487 hits
Senaste kommentarer
LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… Mats om Hångelmanifestation – By… Lennart Palm om Hångelmanifestation – By… Mattias Besell om Sanningens minut Otto von Plös om Vad var det som hände? Anonym om Att hämta kraft i det pri… Anders Björklund om ”Skamvrån gjorde oss til… Ola Andersson om ”Banta med Demis Ro… Magnus om Berlin 2019 – 2 Mats om En dag på Caroli city –… Martin om En dag på Caroli city –… Anonym om Jag är väldigt förtjust i… Mats om Jag är väldigt förtjust i… Sirkka Ivakko om Jag är väldigt förtjust i… -
Senaste inläggen
- Varför vill jag inte kallas fröken?
- Efter Pedagogiska magasinet
- Det saknas inte goda råd
- Vart tog artiklarna från Lärarförbundets tidningar vägen?
- I förvirringens tid
- Svordomar i förskolan?
- Att hämta kraft i det privata
- Jag är väldigt förtjust i midsommardans
- Kultbandets årliga kultspelning!
- Lite statistik
- Berlin 2019 – 2
- Berlin 2019
- Att tala MED föräldrar – inte OM!
- Ojdå!
- Orkestern som vägrar att dö
- De dolda strukturernas begränsade inflytande
- Jag har nästan gett upp debatten om skolan och genus
- Denna valrörelse…
- Människan och naturen
- En kväll när stearinljuset inte fladdrar
- Loppmarknadssommar
- Fridolin presenterar den nya läroplanen
- Den glömda frågan
- Årets söktal
- Berlin, extra allt
- Kastanienallé by night
- Boros i Berlin
- Vem får skämta om vad?
- Lärarbristen en gång till
- Ett konstigt land
- Kanske borde jag gå vidare nu
- Ibland tycker jag att förskolan slösar med barnens lektid
- Att träna risktagande
- Vi läste mycket för våra barn
- När Twitter är som bäst
- Hurra?
- En farlig känsla
- SKL om lärarbristen
- Barnskötarnas återupprättelse
- Det händer att jag tvivlar på examensarbetets betydelse
- Jag har skådat barnmusikens framtid…
- Vem vill vara mansrättsaktivist?
- Detta Lärarförbund
- Journalister är inte kommunikatörer
- Hjälp till att sprida – skriv under!
- Jag är arg och besviken
- Två artiklar på samma dag!
- Är det så en tågolycka ser ut?
- De orimliga kraven på skolan
- Om könsbalans i förskolan
Twitter
- RT @standupmackan: "Vad är exegetik - och varför blir exegeter frustrerade när vi pratar om 'kristnas inställning till homosexualitet'?" -… 1 week ago
- Romantiken lever. Glad påsk älskling! https://t.co/nYgq2seBoP 2 weeks ago
- RT @ToreK: Påsken firar vi till minne av Ever Givens uttåg ur Egypten. 2 weeks ago
- RT @newscientist: This amazing photograph by @INPHOjames shows a murmuration of thousands of starlings appearing like a single giant creatu… 3 weeks ago
- I Danmark finns en livaktig lekforskning. (Se länk till gratis om lekfullt lärande pdf Playbook2)… twitter.com/i/web/status/1… 1 month ago
Meta
Om leken – extra allt.
Det här inlägget postades i Estetiska processer, Förskola, Personligt, Politik. Bokmärk permalänken.
Riktigt bra, tack för tips!
GillaGilla
” ‘I believe that maturity is not an outgrowing, but a growing up: that an adult is not a dead child, but a child who survived.’
[…] I just said a grown-up is somebody who lived through childhood — a child who survived. A truism, of course, but in 1974 I had reasons for stating it. The disavowal of childishness that is part of assuming adulthood, particularly male adulthood, can become a denial of the value of any connection to oneself as a child or to children in general. It was acceptable, forty years ago, for people to boast of disliking children. It was all but automatic for critics to deny adult value to fantasy literature simply by saying it was ‘for children.’”
Kommer osökt att tänka på Sten Selanders dikt ”Spela kula”.
GillaGillad av 1 person