Kommunalarbetarförbundet har genomfört en undersökning och medlemmarna är mycket bekymrade över hur föräldrarna väljer att organisera sina liv. Det handlar om barnens vistelsetider och att sjuka barn lämnas på förskolan.
Jag önskar att en del av den här energin hade använts till att granska den egna verksamheten.
I min svarta själ tror jag dessutom att de kvinnliga barnskötarna är särskilt kritiska mot mammor som gör karriär.
Ibland snuddar jag vid tanken på att förskolorna lyckats alltför bra i sin marknadsföring av verksamhetens livsavgörande betydelse för barnens livschanser. En ansvarskännande förälder vågar inte riskera att barnet missar en språksamling.
Jag tar inget som Kommunalarbetaren skriver om förskolan på allvar sedan de hade en “jubelochfanfarer-artikel” om “förskolan” där det bara arbetade barnskötare. De var så nöjda så med sin verksamhet… och barnen kan säkert ha det bra där, men förskola borde det inte få heta…
LikeLike
Puh – frågan är väl om det finns någon underliggande politisk agenda här?
Hemmafruns återkomst?
LikeLike
Agendan borde ju vara den omvända: barn långa dagar på förskolan = mer jobb för barnskötare = fler medlemmar i Kommunal…
LikeLike
Är det alltför minerad mark att beträda om vi diskuterar revideringens 2010 av Lpfö98 som ett steg mot skärpning av förskolan kunskapsuppdrag – där stressade förskollärare idag oroar sig för barnens kunskapsutveckling och barnskötarna bekymrar sig för omsorgen?
Den här uppdelningen vill ingen se – och ändå växer den.
I det ljuset kan Kommunalarbetarens utspel vara ett sätt att flytta fram omsorgspositionen – och putsa lite på den egna glorian.
LikeLike
Jag tycker barnpsykologen var ovanligt sansad. Jag har svårt att förstå laddningen i detta.
Rimlig rådgivning är att de minsta barnen slipper vara på förskola 8-10 timmar och istället det mer sansade 5-7 h.
Hemmafrun lär inte komma tillbaka bara för den insikten infinner sig. Snarare den lämpliga insikten – vill man ha barn så får det konsekvenser för det egna egots yttre påfågling mot vuxensamhället.
Jag brukar kalla det för att bli VUXEN.
LikeLike
Njae – håller inte med. De här slängiga generaliseringarna är uttryck för en djupare frustration. Tyvärr möter jag alltför mycket av moraliserande förhållningssätt från pedagoger som missförstått sitt uppdrag.
http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/debatten-om-l%C3%A5nga-dagar-p%C3%A5-f%C3%B6rskolan-forts%C3%A4tter-panelen-sl%C3%A5r-tillbaka-3201493
LikeLike
Exakt vad är det du inte håller med om? Skall man diskutera dessa frågor så är det väl ofrånkomligt att det uppkommer sk generaliseringar relativt individnivå.
Men det hindrar inte att det är rätt att ifrågasätta lämpligheten att att hålla barn i 1-3 ettårsåldern 8-10 timmar i förskolan om man ser frågan ur ett sk “grupperspektiv”.
Man får väl isåfall börja hantera medelvärde och standardavvikelser i diagramformat.
LikeLike
Varför länkar du till de där som sitter och svamlar. Dom pratar ju om något helt annat – dvs inte om barnens utveckling, trygghet, anknytningsschema och långsiktigt vuxenblivande till trygga vuxna – dvs inte ett ord om det som jag har i åtanke.
Hur det gick med kibbutzromantiken vet vi ju redan.
LikeLike
Jag tror vi ser en trend:
http://www.st.nu/opinion/insandare/mamma-och-forskollarare-forskolan-ar-inte-en-plats-for-en-ettaring
På 70-talet var den här striden om förskolan politiskt het. Sedan vann förskolan och diskussionen dog.
Det kan ha varit en skenbar seger.
Jag är nog lite oförberedd på detta.
LikeLike
Psykologen (och barnskötarna) beskriver mönster på generell nivå.
Vi kan diskutera barnens välbefinnande utifrån många aspekter: vistelsetider, gruppstorlek, personaltäthet, utbildning, utemiljö.
Problemet är att det inte finns trovärdiga studier (den typen av fullskaliga longlitudiella studier är svåra att genomföra av bl.a. Etiska skäl) som stödjer psykologens teser. Däremot vet vi att förskolans kvalitet går att relatera till framtida skolframgång (hos alla grupper – även de som har svåra hemförhållanden)
Men det svajar i forskningen här. I princip vet vi väldigt lite om konsekvenserna av förskoleutbyggnaden.
Den politiska striden om hemmafrun avgjordes på 70-talet. Det kan ha varit en pyrrhusseger.
LikeLike
Forskningen sysslar i detta fall alltid med statistik. Vilket alltid innebär att vissa grupper i personlighetsspektrat med logik diskrimineras. Personligheter med analytisk, högkänslig och introvert personlighet är i detta sammanhang/ rådande diskurs de sk diskrimineringssubjekten/objekten.
Det har stort släktskap med den rådande akvariefiskdiskursen att bygga storkontor för glatt pladdrande extroverta profeter.
Konsekvens: I TV4 sitter ofta pladdrande extroverta icke analytiska personligheter och påfåglar sina synpunkter medan den andra diskriminerade “sorten” bara trött gäspar.
Kan jag kortfattat få framföra synpunkten att allt inte handlar om rasifisering, genus och annat vrålpoppis.
Ett annat problem. Folk med extrovert personlighet har sällan koll på framtid och gruppnivå varför kulturer helt plötsligt krockar med virtuella bergväggar.
Varför var det ingen som protesterade – är det helt plötsligt några som skriver tjocka böcker om. Min bokhylla är full med just sådana böcker.
LikeLike
Jag hoppas att du inte missförstår mig. Jag tror stenhårt på en bra förskola. Men med stort M. Föräldrar och barn måste hinna att anknyta under harmoniska omständigheter. Det tar några timmar per dygn innan det uttröttade “etterlägget” somnar i sängen efter förhoppningsvis en halvtimmas bokläsning och kärleksöverföring.
LikeLike
Jo – i grunden är det här personliga och etiska frågor som vi försöker hitta politiska svar på.
Jag hör också till dem som stressat för att våra barn skulle ha korta dagar på förskolan. Sen ville de sällan gå hem.
LikeLike
1-3 åldern
LikeLike
Hämta honom tre timmar senare än vad jag gör. Jag hade gått sönder. Erkänner…
LikeLike
Jag jobbade på OB-förskola i 25 år och vet en del om delade turer inom sjukvården. Ensamstående småbarnsföräldrar har alltid varit en utsatt grupp. Präktiga och normativa psykologer gör inte deras tillvaro lättare.
LikeLike
Men norm, normativa, önska, önskvärt och önskbart faller in i olika domäner, kan jag föreställa mig.
LikeLike
Jo – så är det säkert. Jag är väl mest fascinerad över att kommunalarbetaren lyfter frågan ur den här vinkeln.
Men det är öppet mål och många pedagoger har väldigt mycket åsikter om hur föräldrar bör agera.
LikeLike
Jo, ser din vinkel. Relevant.
LikeLike