Grafiken är annorlunda. På nätet får vi siffrorna per skola.
LR:s recept är att minska antalet lärosäten. det låter som en tveksam strategi.
Blog Stats
- 1,332,329 hits
- Follow Tysta tankar on WordPress.com
-
Senaste inlägg
- Follow Tysta tankar on WordPress.com
-
Kategorier
- #merkateder
- Absolut Mats
- Österlen
- Bedömning
- Berlin
- betyg
- björklund
- Blogg
- Bologna
- Cykla med Mats
- Dagens graf
- Dagens skog
- Dagens sten
- dator
- Edcamp
- edcamp öresund
- edcamporesound
- entreprenöriellt
- Estetiska processer
- Förskola
- film
- formativ bedömning
- Foto
- Fototriss
- Fredagsfärger
- Fritidshem
- Genus
- Högskola
- HSV
- Humor
- IKT
- Indien
- Internationalisering
- Internet
- jämställdhet
- lärarbloggar
- Lärarutbildning
- Läsning
- Lgr11
- Litteratur
- London
- Malmö
- maskulinitet
- Matematik
- media
- Min lille vän
- Mobbning
- Motion
- Musik
- natur
- Närbilder
- Normativitet
- På spåret
- Personligt
- Politik
- Rasism
- Rost
- Skola
- Sommar
- Språk
- Strindberg
- studentinflytande
- teknik
- text
- Tisdagstema
- Uncategorized
- USA
- Utbildning
- utomhuspedagogik
- Värdegrund
- våld
-
Join 126 other subscribers
Absolut Mats
Blandat
film
Foto
lärarbloggar
- A-M Körlings ord (ny)
- Åsapåsas bloggvärld
- Babels torn
- Barnperspektivet.se (BRIS)
- Barnskolebloggen (Mats)
- Björn – om skola och utbildning – ny!
- Café IKT
- Christermagister
- De stora frågorna om skolan
- Det stora lilla
- Dyermaker
- Elza Dunkels
- En blogg om oväsentligheter
- En IKT-pedagogs funderingar
- En lärares reflektioner
- En skolfrökens bekännelser
- Filip – Kolmilan
- Flumpedagogen
- Framtidens lärande
- Fredrikbloggen
- Freon Blogg
- Fru Fröken
- Helena von Schantz
- Heterotopia
- Inga Magnusson
- IT i lärarutbildningen
- IT och etik
- IT och media i förskolan
- IT-mamman
- IT-pedagogen
- Ivar arpi
- Jan Lenander
- Jeppesen
- Johan Kohlin
- Killfröken 3.0
- Klurigt, lurigt och roligt i skolan
- Kollegiet – unga nätkulturer
- Kristina Alexandersson
- Kroksmark
- Lancefestivalen
- Lärarnas nyheter
- Lärarstudentskan
- Låt stå!
- Ledarbloggen
- Lektorio
- Magistern 2.0
- Man lär så länge man lever
- Marie Linder
- Max Entin
- Media- och IT-pedagogik
- Metabolism
- Morrica
- Naiv super
- Nätkulturer
- Netnanny
- Omvärldsbloggen
- Ordklyverier
- P-A Orstadius
- På förskolan
- På svenska
- På tal om
- Pedagogbloggar
- Pedagogen
- pedagoglänkar
- Pelle Pedagog
- Pluraworld
- Punctum saliens
- Reflektorium – Ulf
- Sassas samlade svammel
- Sökarens skoltankar
- Skäggig dagisfröken
- Skola och samhälle
- Skolväskan
- språkmakargatan
- Stefan Pålsson
- Svenskläraren
- Tråkmagistern
- Ugglebloggen
- Utan att veta
Tysta tankar 
Nu är ju endast grundskolan med här. Tittar vi på min käpphäst kemilärare har endas 73 nyexade lärare någon kemi alls. Att siffrorna för NO i stort verkar täcka upp är att en hel del låg och mellanstadielärare har “NO”. Överhuvudtaget utbildas nästan inga högstadielärare i landet och få har kompetens i Fy och Ke. Ser vi sen på gymnasiet, där man ska upp i 90 hp i kemi för behörighet är det ännu mer dystert. Man räknade ju med att 44 överhuvudtaget sökt in till kemilärare, inkl andrahandsval. Av dem lär max 35 börja och 25 examineras. När vi behöver minst 70 heltidstjänster per år!
Arbetslös? Skulle inte tro det, om de helt enkelt inte plockar bort Kemi som ämne pga lärarbrist.
LikeLike
Jag brukar distansera mig från alarmism – men i det här fallet skälver jag.
LikeLike
Eftersom UKÄ har jämfört med timplanen för hela grundskolan är det ju rimligt att även no-lärare mot de tidigare åren finns med – de ska ju undervisa där. Det är ju ändå rätt intressant att Lärarförbundet hittade två (2!) examinerade ett visst år och UKÄ fler än 30 vart och ett av åren som redovisas i rapporten. Även om 30-50 ämneslärare i kemi varje år inte heller räcker så är det ju en viss skillnad mot två…
LikeLike
Jag tror att det blir betydligt lättare att dimensionera ämneslärarutbildningen och motivera studenter att läsa ämnen “som behövs” ifall ett och samma lärosäte kan erbjuda många ämnen. Då bör vi inte ha lärosäten med examensrätt i tre ämnen (undantag fackhögskolorna förstås).
LikeLike
Malmö högskolas idé var ju att täcka alla ämnen och stadier. Det var en stolt vision (som föresatte ett nära samarbete Lund).
Men jag gillar tanken på att det hänger ihop.
LikeLike
Den framtida högteknologiska välfärdsnationen Sverige!! Hejhopp.
LikeLike
Jag förmodar att folk som läser kemi eller fysik – eller t ex franska och spanska – på avancerad nivå inte ser så stor chans idag att få användning för ens hälften av djupet av sina kunskaper om de blir lärare, inte heller tillräcklig utdelning i fråga om lön och karriär. Gapet mellan vad man lär sig på universitetets C- och D-nivåer och vad som numera lärs ut (eller ens berörs) i den vanliga skolan är en avgrund när det gäller t ex franska och säkert också för kemi, fysik och matte.
LikeLike
Den där typen av förklaringar skall inte behöva tillgripas. De visar bara att det finns flera systemfel i utbildningssystemet. Den första frågan som borde ställas är kortfattat.
Vad är utbildningssystemets grundläggande funktion?
LikeLike
Eftersom lärarna inte längre har en så privilegierad ställning som de hade före friskolereformen ¨- både löneutvecklingen och att bli kvar och utvecklas i jobbet är idag till stor del beroende av hur bra läraren är på att marknadsföra sig och se till att synas – så går det nog inte at undvika frågor av typen: vad får jag personligen för utbyte av att vara väl orienterad i fornfranska, passé simple (skriftspråks-imperfekt) och konjunktivformernas grammatik ifall detta knappt ens berörs i klassrummet och ses som elitärt snobberi utanför skolan. Eller motsvarande med säg enklare elektromagnetisk teori.för fysik.
Det blir litet som att ha en musiklärare som är väldigt bra på att spela orgel, piano och violin och dessutom kan dirigera en skolkör i en tid när folk säger “vadå, man kan ju sampla vad man vill ha – inte behöver man kunna lira själv!” och helst relaterar till *inspelad* musik, inte live-musicerande.
LikeLike
Precis – musikläraryrket har verkligen ändrat karaktär. Idag utbildar vi grundlärare med inriktning mot fritidshem som får 15 hp musik (och inga förkunskpskrav)
LikeLike
Det är väl en bra tanke att djupa kunskaper är nödvändiga för att kunna undervisa – typ en föutsättning för kritisk reflektion och överblick – men det riskerar att bli ohållbart om gapet är för stort.
Den kritiska punkten är nog om läraren får frihet att använda sina kunskaper i klassrummet.
LikeLike
Jag tillhör de lärare som dessutom har fler och djupare högskolepoäng än vad som är “nödvändigt”. Mitt råd till blivande lärare är ämneskunskap ämneskunskap ämneskunskap. Det ger en trygghet, en självklarhet i klassrummet som inte kan får på andra sätt. Du vet vad du pratar om och oavsett vilka frågor eleverna ställer har du nästan alltid ett svar. Du kommer alltid få frågor av duktiga elever som själva söker kunskap. En högstadieelev som undrar om derivata eller bränslecellens funktion. Även ett ämne som kemi ändras, främst i kontext. Djupa kunskaper ger läraren möjlighet att följa med tiden, kan visa hur man värderar källor på nätet även i ämnen man inte normalt tar upp. Seriösa lärare bygger upp ett kunskapskapital, inte bara för att vara en utbildad lärare, utan för att vara en bildad lärare. Det gäller inte alla kollegor tyvärr. Om någon väljer bort läraryrket för att de inte tror de får nytta av sin kunskap, skulle de inte bli så bra lärare ändå.
LikeLike
Så är det nog. Frågan om bredd eller djup är väl ständigt aktuell?
LikeLike