7 Responses to Mansnormen – borde jag ha en åsikt om den?

1. andersbwestin says:

   March 17, 2015 at 10:41 pm

   Håller med dig. Kan dom inte börja skriva lite om kvinnonormer också. Tex varför de två unga kvinnliga pianisterna i Så skall det låta sitter o spelar flygelpiano i värsta sortens highheels, hårdsminkade och någon slags aftonklänning. Snälla jag längtar efter

   http://www.tinaahlin.se/

   LikeLike

   Reply
   • andersbwestin says:

     March 23, 2015 at 11:42 am

     Inte bara jag gör “jobbiga” spaningar!

     http://www.dn.se/ledare/kolumner/lena-andersson-symboler-ar-sociala-ting/

     LikeLike

     Reply
     • Mats says:

       March 23, 2015 at 8:29 pm

       Jo – hon är en besvärlig typ den där Andersson.

       LikeLike

       Reply
2. Katharina Andersson says:

   March 19, 2015 at 10:51 am

   Hjärnforskaren Ingvar “konstaterar”, det är inte så vanligt i forskarvärlden numera, att konstatera. Vanligen handhar vi begrepp av den mjukare och försiktigare typen som; antar, reflekterar och analyserar. Men om en naturvetare uttalar sig med emfas så blir han trodd.

   LikeLike

   Reply
   • andersbwestin says:

     March 19, 2015 at 11:30 am

     Min bild är den direkt motsatta. Ingen vill längre tro på naturvetenskap. Folk är livrädda för determinism och gör allt för att motverka denna fastän detta också är determinism och biologi.

     LikeLike

     Reply
   • Klas Ottosson says:

     March 19, 2015 at 11:59 am

     Det är i och för sig en relevant invändning. Men det saknas inte tvärsäkra påståenden i denna typ av debatt precis. Den första artikeln som man polemiserar mot “konstaterade” till exempel att mansnomererna var orsaken till pojkarnas misslyckande i skolan. Och det utan att hänvisa till en enda skolreferens. Man länkar visserligen till en rapport om mäns våld, men det är oklart vad det har med skolan att göra. Ovanstående artikel är snarare ett steg i rätt riktning då de försöker hänga upp sina argument på något i alla fall.

     LikeLike

     Reply
   • Magnus says:

     March 19, 2015 at 6:25 pm

     Även om en forskare inte hårt konstaterar eller dekreterar att (p), är det numera fritt fram att insinuera eller skriva på ett sätt som bortdefinierar vissa slags invändningar, t ex genom att bara diskutera i språkspelsanalytiska termer men undvika att pröva det man säger mot tillgängliga empiriska data – eller att välja sin statistik på ett sätt som innebär dold beskärning av sikten. När man slipper konfrontera sitt tänk med empiri eller med värdeskalor utanför det egna jaget blir det så mycket lättare att bara posera och snacka sig fram genom resonemanget. Och det fungerar ännu bättre i tidningar än det gör inom akademin.

     LikeLike

     Reply