Mansnormen – borde jag ha en åsikt om den?

Publicerat den mars 17, 2015 av Editor



Länk

Jag är lite genustrött och tröstar mig med den fantastiska säsong 2 av Rita. 

Netflix!



Om Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Genus, jämställdhet, Lärarutbildning, Personligt, Politik, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Mansnormen – borde jag ha en åsikt om den?

  1. andersbwestin skriver:
    mars 17, 2015 kl. 10:41 e m

    Håller med dig. Kan dom inte börja skriva lite om kvinnonormer också. Tex varför de två unga kvinnliga pianisterna i Så skall det låta sitter o spelar flygelpiano i värsta sortens highheels, hårdsminkade och någon slags aftonklänning. Snälla jag längtar efter

    http://www.tinaahlin.se/

    Gilla

    Svara
  2. Katharina Andersson skriver:
    mars 19, 2015 kl. 10:51 f m

    Hjärnforskaren Ingvar ”konstaterar”, det är inte så vanligt i forskarvärlden numera, att konstatera. Vanligen handhar vi begrepp av den mjukare och försiktigare typen som; antar, reflekterar och analyserar. Men om en naturvetare uttalar sig med emfas så blir han trodd.

    Gilla

    Svara
    • andersbwestin skriver:
      mars 19, 2015 kl. 11:30 f m

      Min bild är den direkt motsatta. Ingen vill längre tro på naturvetenskap. Folk är livrädda för determinism och gör allt för att motverka denna fastän detta också är determinism och biologi.

      Gilla

      Svara
    • Klas Ottosson skriver:
      mars 19, 2015 kl. 11:59 f m

      Det är i och för sig en relevant invändning. Men det saknas inte tvärsäkra påståenden i denna typ av debatt precis. Den första artikeln som man polemiserar mot ”konstaterade” till exempel att mansnomererna var orsaken till pojkarnas misslyckande i skolan. Och det utan att hänvisa till en enda skolreferens. Man länkar visserligen till en rapport om mäns våld, men det är oklart vad det har med skolan att göra. Ovanstående artikel är snarare ett steg i rätt riktning då de försöker hänga upp sina argument på något i alla fall.

      Gilla

      Svara
    • Magnus skriver:
      mars 19, 2015 kl. 6:25 e m

      Även om en forskare inte hårt konstaterar eller dekreterar att (p), är det numera fritt fram att insinuera eller skriva på ett sätt som bortdefinierar vissa slags invändningar, t ex genom att bara diskutera i språkspelsanalytiska termer men undvika att pröva det man säger mot tillgängliga empiriska data – eller att välja sin statistik på ett sätt som innebär dold beskärning av sikten. När man slipper konfrontera sitt tänk med empiri eller med värdeskalor utanför det egna jaget blir det så mycket lättare att bara posera och snacka sig fram genom resonemanget. Och det fungerar ännu bättre i tidningar än det gör inom akademin.

      Gilla

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Gravatar
WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Avbryt

Ansluter till %s