https://twitter.com/korlingsord/status/200653768935739393
Ni vet var jag står.
Helena presenterar ämnet på ett lockande sätt!
Jag brukar dras med i de här diskussionerna men i kväll var det trögt. Antagligen var jag lite gnällig och trött, men det fanns något troskyldigt som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Kanske har jag en tendens att krångla till saker och det kanske inte är nödvändigt att definiera eller problematisera “undervisning” och “lärande” för att diskutera behovet av struktur och tempo. Nu hamnade vi i avsikt och metod – jag är mer intresserad av relation och lärande.
Nästa vecka ska jag ta ett mer aktivt ansvar för innehållet. Nu hamnade jag på läktaren.
Barn som är födda sent på året får oftare en adhd-diagnos och läkemedel mot adhd än barn som är födda tidigt på året och som alltså är äldre vid skolstarten.
För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, det visar patientregistret.
Samma gäller för läkemedel; 35 procent fler decemberpojkar får adhd-medicin än genomsnittet av barn födda första halvåret.
Trenden är densamma för flickor men skillnaderna något mindre, skriver Dagens Nyheter som tagit del av ny statistik från Socialstyrelsen.
Idag behöver jag ta några djupa andetag för att bygga upp min tro på skolan som institution. Det hjälper för stunden.
Som förälder till decemberbarn har jag starka minnen från en oändlig rad utvecklingssamtal som alla inleddes på samma sätt:
– det märks att han är född sent på året…
I ljuset av de här siffrorna kanske jag borde vara tacksam för att pedagogerna inte valde diagnosticeringens väg?
Detta vill ni inte missa. Anne-Marie drar igång något stort.
Jag tänker att många som bloggar från skolan söker ett sammanhang. Förhoppningsvis kommer ny röster i det som vi brukar kalla “det utvidgade kollegiet”.
Anmäl dig med DM på twitter till @thesmoosch eller maila camilla.lindskoug( at )gmail.com .
Jag har haft en dröm sedan många år. Den om ett slags upprop för det som sker i läraryrket. När Skollyftet kom skapades en frisk arena för det hoppfulla av skolutveckling. Därför hör detta blogginlägg och bloggstafetten jag initierar ihop med Skollyftet.
Jag vill ha en avstamp för den inre rösten i skolan. Där lärarna inte längre är tysta med det som är, sker och äger rum i undervisningen och med eleverna. Låt oss tala om vårt yrke. Jag drömmer om 100 lärarröster.
100 lärarröster om läraryrket! Kristina Alexandersson tar över stafettpinnen. Hon länkar hit. Jag önskar lista alla bloggar som skriver varför jag hoppas ni kan återknyta hit. Så blir listan åskådlig och samlad.
Bloggstafetten kommer att arrangeras och ordnas – ett blogginlägg om dagen. Detta inlägg blir en inledning och ett arbete tar vid via Twitter. Hur stafetten ska gå till kommer snart synliggöras. Under tiden kan ni fila på vad ni vill skriva och hur ni ser på yrket.
Jag har svårt att ta utbildningsministern på allvar.
Länk
Det värsta jag vet är folk som plötsligt försöker spela ödmjuka. Jan björklund kunde kanske ha varnat innan?
Det mest spännande menar jag är föräldrarnas möjlighet till kommunikation med varandra. Interaktivitet!
https://twitter.com/mjsvd/status/200094974489001984
Det finns en uppgivenhet över debatten som gör mig trött. Jag har svårt att skilja de fackliga poserna från politiska utspel. Inger Enkvist säger samma sak en gång till.
På fredag ska jag diskutera breddad rekrytering – frågan är om vi inte borde börja med “rekrytering”?
“I want to be alone and work until the day my heads hits the drawing table and I’m dead. Kaput,” he told one interviewer. “I feel very much like I want to be with my brother and sister again. They’re nowhere. I know they’re nowhere and they don’t exist, but if nowhere means that’s where they are, that’s where I want to be.”
För mig är Till vildingarnas land den bästa barnbiken – alla kategorier!
Jag är hjälplöst förtjust i Paul Simon och håller helt med motiveringen:
Polarpriset 2012 tilldelas Paul Simon. Ingen annan har gjort sig mer förtjänt av epitetet ”world class songwriter”. Under fem decennier har Paul Simon byggt broar över inte bara ”troubled waters” utan över hela oceaner genom att musikaliskt förena olika kontinenter. Med fulländat pophantverk, ständigt nyskapande arrangemang och texter som fångar sin tid, har Paul Simon byggt ett bibliotek av sånger som kommer att vara öppet för all framtid.