Ser Uppdrag granskning om ESC och blir lite trött. Programmet väcker dåliga minnen.
Jag har skickat in till festivalen en gång och blivit besviken två gånger. Först när beskedet kom att vi inte var utvalda. Det gick an. Jag har förlorat förr.
Värre var det när jag hörde vilka låtar som faktiskt var med. Då sjönk självkänslan. Var vårt bidrag ÄNNU sämre?
Om jag hade vetat upplägget hade jag nog inte investerat så mycket av mig själv.
Det är hög tid att gå vidare.
Åtta av tio svenskar tror att det som händer och skrivs på Twitter har stor påverkan på samhällsdebatt och opinions- bildning. Samtidigt säger nio av tio att de är oinsatta i och ointresserade av Twitter.
Sådan här undersökningar gör mig djupt bedrövad. På ett ytligt plan beskriver det avståndet mellan folk och makthavare – på ett djupare plan handlar det om ett ignorant folk som besvara frågor de inte förstår i ämnen de inte har kunskap om.
Med sådana medborgare får vi de politiker vi förtjänar. Jag anar att det finns ett öppet fält för ryktesspridning kring vad som egentligen händer.
Jag tänker på en fabel av la Fontaine men kommer inte på vilken. Hjälp mig!
Nästa gång en kollega påstår att twitter bara är för medieeliten kommer jag nog inte vara tyst.
Men det finns fler ignoranta personer. En del skriver romaner:
På Twitter är det vanligt att folk beklagar sig över att följare överger dem. Jag försöker övertyga Anders om att jag har full kontroll över mitt bekräftelsebehov och till och med kan riskera ryktet som skolbloggare genom att publicera ointressanta militärhistoriska bilder med meningslösa tankebubblor.
– Varför?
– För att jag kan.
https://twitter.com/annheberlein/status/177662198766776321
Jag önskar att jag fått en krona för varje gång någon säger till mig:
– Det är viktigt att skilja mellan att vara personlig och privat.
Då hade jag varit rik.
Jag önskar att jag hade fått en krona för varje tillfälle de inte lyckats att förklara skillnaden för mig.
Då hade jag varit ännu rikare.
Jag tror att de vill säga till mig att det finns sådant som jag borde skämmas för. Ann Heberlein försöker säga något viktigt.
Min internationella statistik för den senaste veckan. Plötslig installerar de sådant som jag inte visste att jag saknade.
| Land | Visningar |
|---|---|
 Sweden |
4 689 |
 Finland |
80 |
 Norway |
29 |
 Netherlands |
26 |
 Iceland |
22 |
 Germany |
19 |
 USA |
19 |
 Denmark |
18 |
 Spanien |
11 |
 United Kingdom |
10 |
 Luxemburg |
9 |
 France |
7 |
 Austria |
5 |
 Poland |
4 |
 Philippines |
4 |
 Belgium |
4 |
 Egypt |
3 |
 Italy |
3 |
 Morocco |
2 |
 Åland Islands |
2 |
 Australien |
2 |
 Colombia |
2 |
 Saudi Arabia |
2 |
 Hungary |
1 |
 Mexico |
1 |
 Estonia |
1 |
 Serbia |
1 |
 Switzerland |
1 |
 Peru |
1 |
 Bulgaria |
1 |
 Greece |
1 |
 Argentina |
1 |
 Thailand |
1 |
Emma Leijnse beskriver en gymnasieskola som försöker vara både och.
– Jag tror att om vi utformar yrkesprogrammen så att de ger behörighet, så får vi fler sökande, säger Ken Dahlberg, rektor för Teknikprogrammet på Tullängsskolan.
Resonemanget från regeringen för att sänka kraven på yrkesutbildningarna, att fler ska vilja gå dem, tror han inte på.
– Jag tror att det är tvärtom, att om man ställer högre krav så söker fler. Eleverna upplever att yrkesprogrammen idag är en återvändsgränd, man får inte med sig så mycket behörighet som man skulle vilja ha, säger han.
Skolverkets siffror visar också att elever väljer väldigt olika beroende på vilken kommun de bor i. I Lomma går bara 16 procent av eleverna yrkesförberedande program, medan 54 procent av eleverna i Hörby gör det.
Jag inser att status och attraktion hör ihop. Men störst av allt är frihet. Dagens ungdomar tycks värdera möjligheten till framtida yrkesval högt. Variationen är stor mellan kommunerna.
Så stor andel av eleverna går på yrkesförberedande program, uppdelat på kommun.
Svedala: 40
Staffanstorp: 37
Kävlinge: 35
Trelleborg: 34
Burlöv: 33
Vellinge: 21
Malmö: 19
Lund: 17
Lomma: 16
Det är en komplicerad fråga och olika samhällen försöker romantisera kroppsarbeten på olika sätt. Bilden är chockerande på många vis.
Tollin kastar här ljus över något väsentligt. Den svenska jämställdhetens framgång är idag sann endast utifrån en given förutsättning: att berättelsen om kön är en separat berättelse, oberoende av varje materiell, ekonomisk och annan politisk eller social ordning. Men att kampen för feminism eller jämställdhet skulle vara en fråga som ligger ”bortom” höger och vänster är i sig ett uttryck för en högerpolitik som vägrar att se dessa växelverkande strukturer. Denna reducering av feminism till en fråga om (enbart) kön är inte en slump men ett resultat av en historisk process som också går hand i hand med en högervridning och en individualisering av samhället och politiken i stort. En process som grundas i uteslutningen av ett mer omfattande socialt jämlikhetsideal. En radikalt ”feministisk” hållning blev förvisso möjlig i en politisk offentlighet, men bara på villkoret att alla andra aspekter av det rådande förtrycket fasades ut.
Nu har jag också sett SD:s kvinnoförbunds film om hedersvåld. Det är två minuter av mitt liv jag inte får tillbaka.
En usel produktion och töntiga grötrim kan tyvärr inte dölja det obehagliga budskapet. Kopplingen till hendebatten i slutorden är helt obegriplig och jag känner mig djupt generad över att ha kritiserat något som SD inte gillar.
Hen, kvotering och SCUM kom tillbaka! (allt är förlåtet)
Jag vältrar mig i guilt by association.
Jag vet att det är en känslig fråga. I östeuropa lär internationella kvinnodagen vara ungefär som mors dag och det hör till god sed att kvinnorna gratuleras på sin stora dag.
I Sverige tror jag att det är få kvinnor som ser någon större anledning att fira de framgångar kvinnorörelsen uppnått och jag rekommenderar alla män att vara återhållsamma med hyllningarna.
En del av feminismen söker sig bakåt i historien för inspiration. Jag ramlar över en bild på amasonernas kamp. Konsten är lång.
Alltid lika hjälpsamma Wikipedia :
Enligt vissa forskare är amasonerna och amazonomachi till för att visa hur saker och ting inte skall vara enligt det antika Greklands patriarkat. Männen skulle arbeta utomhus, resa och föra krig; vara aktiva. Kvinnorna, speciellt i enlighet med atenska ideal, skulle hålla sig inomhus och vara passiva. Eftersom amazonerna för sina egna krig, de gifter sig inte och lever i matriarkat så måste de bekämpas, annars hotas både fortplantningen och könsrollerna.[3] Många av antikens hjältar får en chans att besegra amasonerna exempelvis Herakles, Akilles och Theseus.
Tysta tankar 