Anna Larsson Laestadius (ALL) skriver en svavelosande text om kritiker av genusvetenskapen. Argumentationen är lite svepande och jag har svårt att följa hennes historiebeskrivning. Utgångspunkten är att feminismen kämpade för rättvisa för länge sedan och det är bra. På sextitalet drev den jämställdhetsfrågor och det är också bra. Kvinnoforskningen analyserade makten och det är också bra. Som kronan på detta vackra träd växer genusvetenskapen och med all denna godhet kan den naturligtvis inte vara annat än bra.
Jag tror att det finns andra sätt att beskriva utvecklingen. De som kritiserar hjältesagan är lätta att demonisera. Och det gör ALL. Kritikerna jämförs med SD och jag menar att det är ganska tarvligt. Jag har ofta kritiserat antifeminister för uppdriven retorik och högt tonläge. Krönikan bidrar till polariseringen.
I avslutningen diskuterar ALL femiinismens nya utmaning
“I takt med att lagar skrivits om och kvinnor vunnit sina formella rättigheter på område efter område i vårt land har fokus flyttats till strukturell diskriminering, att försöka synliggöra och undanröja de oskrivna regler som gäller för könen och som hindrar kvinnor och män att utveckla sin fulla potential. Det kan vara föreställningar om att kvinnor inte kan/vill leda företag. Och att män inte kan/vill ha vårdnaden om sina barn.”
Jag väntar på att feminismen ska visa intresse för att dekonstruera myten om att män inte vill arbeta i förskola och skola.
Tysta tankar 
Är det någon som kan beskriva den logiska kopplingen mellan genusvetenskap och feminism.
Är inte genusvetenskap en slags mänsklig representation av sexuell selektion.
Feminism ett något helt annat. Drivet av kvinnlig avund stående vid en mental korvkiosk studerande det manliga samhällets tekniska uppfinningar och efterföljande konsekvenser.
Men för tusan grabbar. Vi vill också få gjuta frukterna av er ständiga tävlan och uppfinningsrikedom.
Vad fan det är ju orättvis.
Gubbjävlar!
LikeLike
Kopplingen finns i det som kallades kvinnoforskning – om den är logisk eller ej vet jag inte…
LikeLike
En vetenskapsmänniska inom genusvetenskapen kan inte syssla med kvinnoforskning utan att samtidigt syssla med mansforskning.
På måste man byta vetenskapsgren.
Genus är med nödvändighet en dynamisk dualitet / polaritet.
Prova med att bygga en kraftkälla med bara en kraftpol.
Du får man Nobelpris.
LikeLike
Det kallas “kritisk maskulinitetsforskning”, en elak röst skulle då beskriva genusvetenskap som “okritisk feminitetsforskning”?
LikeLike
”kritisk maskulinitetsforskning”,
Är det att inte vara “tacksam” mot de män som byggde de tekniska och funktionella system som byggde vårt välstånd och möjligheten att syssla med ”kritisk maskulinitetsforskning”,
LikeLike
Okritisk forskning? Inte i dessa trådar och liknande forum i alla fall. Även ALL pekar ju på navelskådandet inom genusforskningen och vilka forskningsfält är befriade och komplett fria från subjektivitet undrar man? Hon har helt klart fler poänger än fadäser i sin subjektiva kolumn. Anders, vilka fler tycker du ska stå med mössan i hand och bocka för snilleindustrins goda samhällsgärningar? Sakernas tillstånd är konstant eller? Eller kan samhället granskas från fler håll än ett? Det fina i ett demokratiskt samhälle är att man inte tvingas att hålla med.
LikeLike
Hmm… Vad menar du med liknande forum?
LikeLike
Jag ber om ursäkt för att verka fyrkantig och spetsig. Jag läser din blogg med stor behållning och kommenterar ytterst sällan. Här var det slarvigt av mig att vara otydlig. Jag syftar alltså till forum som Newsmill, inte Genusnytt. All forskning ska givetvis kritiskt granskas och denna delen av humaniora eller samhällsvetenskaplig forskning finns det som alla vet delade meningar om. Jag sympatiserar inte med någon ytterlighet i den debatten. Att studera strukturell diskriminering är alltid angeläget och borde rimligtvis gälla bägge könen, det måste man begära av genusforskningen. För sådan diskriminering finns, som berör bägge könen, eller? Det blir alltid lätt en raljerande ton kring just genusforskning, även på denna blogg. Jag tycker att det är synd. Anders får allt som oftast stå oemotsagd i detta. Att t.ex. påstå att feminism innebär kvinnlig avund till “det manliga samhällets tekniska uppfinningar” känns mest som en proppmätt gäspning.
LikeLike
Proppmätt gäspning. Billig retorik tycker jag.
Kom med någon slags konkret argumentation.
Hur skulle feminismen se ut utan de manliga arenornas tekniska – ekonomiska framsteg.
Fundera ett ögonblick om detta.
Jag tycker naturligtvis att vi skall ha ett jämställt samhälle men är samtidigt väldigt irriterad på mycket i den feministiska stigmatiserande retoriken som inte sällan enbart fokuserar på manliga baksidor samtidigt som man inte ett ögonblick reflekterar kring de positiva framsidorna.
Skulle feminismen existera utan ångmaskinen och de efterföljande tekniska processerna.
Jag tycker ständigt att feminister skulle ta och fundera över vad kvinnor skall göra istället för att ständigt leta upp vad män inte skall göra.
Man kan snart räkna upp varje manligt intressesfär som något som måste bekämpas eftersom det manliga intresset resulterar i sk ojämlikhet mellan könen.
Jag har tex numera slutat att intressera mig för högtalarkonstruktion eftersom jag vet att det är ytterst få kvinnor som har samma intresse. Alltså kan jag inte heller jag som man se till att jag blir duktig på sådant.
Det blir ju liksom en patriarkal överordning.
LikeLike
Tack för förklaringen Andreas!
När jag skrivit på Newsmill får jag ofta generande uppmuntrande kommentarer från antifeminister som jag tror handlar utifrån en logik som påminner om “fiendens fiende”.
Den oresonliga och hatiska tonen är obehaglig och ibland försöker jag leka ordningsman. Det är en trist roll.
Just när det gäller Anders inlägg kanske jag är imponerad av att han driver ett konsekvent biologistiskt perspektiv. Samtidigt som han brottas med humanismen som livshållning. Han är med andra ord en idealisk debattdeltagare – lite förutsägbar men hans röst innebär att vi måste skärpa argumenten!
LikeLike
Anders, billig retorik, kan så vara. Vad kallar man då resonemanget om Annie Lööf som manlig småländsk frikyrkopastor från 1922 eller likhetstecknet mellan Juholts och Ulf Ekman. Analys?
Hur som helst, detta teknokratiska sätt att bearbeta historien är i det närmaste áhistoriskt. Du pratar om de manliga arenornas framsteg, om detta tvivlar ingen. Men dessa arenor har ju varit manliga domäner sedan antiken, utan tillträde för kvinnor. Den första svenska kvinna som fick tillträde till en sådan manlig arena, Uppsala universitet, var Betty Pettersson på 1870-talet. Att ett konservativt manssamhälle argumenterat emot både kvinnliga studenter, forskare och kvinnors rösträtt borde väl inte gått någon förbi. Gifta kvinnor blev myndiga i Sverige för mindre än 100 år sedan. Att alla de offentliga arenor du pekar ut varit monopoliserade av män måste väl rimligtvis ha ett visst förklaringsvärde. I den akademiska världen och inom politiken har kvinnor i praktiken haft tillträde först under efterkrigstiden.
Varför då förvånas av att 1700-talets industrialistiska ledstjärna, ångmaskinen eller annan revolutionerande teknisk produktutveckling, inte uppfunnits av kvinnor? Trist det där med högtalarna, man jag antar att ingen har bekämpat din rättighet att utveckla det intresset?
Men jag håller med dig, varför bekämpa något av könen, vi utgår väl ändå ifrån de mänskliga fri- och rättigheterna, som är universella? Ingen bör utestängas från något.
LikeLike
“Ingen bör utestängas från något.”
Problemet med detta resonemang är att det det inte bara innehåller en dimension utan två.
En tydlig och en otydlig dimension.
Mats här på bloggen skriver ofta om bristen på manliga förskollärare. Finns det någon som medvetet stänger ute männen. Nej! Män väljer själv att stänga sig ute.
Varför!
Det enkla svaret!
1) Förskollärare är i nuläget en arena för kvinnligt göra kön.
2) Möjligen också så att manligheten av biologiska orsaker saknar en lika djup “sköta om barn gen”. Ingen vet.
Jag är funktionalist och humanist. Jag tycker att vi skall försöka nå 50 /50 könsfördelning inom läraryrket. Inte för att det skall vara jämställt.
Inom företagande kan ingen veta vad som är funktionellt. Det får utvecklingen visa. Verkligheten visar tex att när kvinnor väljer teknik så skall det vara teknikområden som innehåller det organiska kolet. Ingen vet riktigt varför. Vissa tror att det beror på kopplingen till livet . medan män av olika anledningar verkar gilla det icke organiska.
Att politiken skall vara 50 / 50 är för mig funktionellt i en humanistisk demokrati. Polisen är också en arena där en hyggligt jämn könsfördelning är funktionellt.
Jag är less på den feministiska retoriken eftersom den är så förbaskat ovetenskaplig. Mer lika det mänskliga beteendet som tvingade min farsa att mäta glassbitarna med tumstock så att vi syskon skulle sluta bråka.
Min fru och jag är jävligt bra på helt olika saker. Det kallas för komplementärt. Jag är glad för hennes kunskaper och förmågor och hon för mina.
Det är nog därför vi har hållit ihop som ett par sedan 1974.
Avunden har aldrig existerat.
Hon får shoppa hur mycket som helst med våra gemensamma pengar. Jag hatar att shoppa. Det är komplementärt. 🙂
Jag tror att välfungerande samhällen bygger på komplementära resurser, kreativitet och ömsesidig bekräftelse. Inte på destruktiva könskrig och ovetenskapligt gnäll.
Mats skrev att jag konsekvent hänvisar till biologin.
Ja det stämmer. Jag är nämligen tvärsäker på att könslig påfågling och efterföljande bekräftelse är basen för det kreativa samhället.
En man vill bli beundrad av en kvinna och vise versa.
Det funkar inte om man är bra på exakt samma sak.
LikeLike
Den här diskussionen klarar ni bra!
Jag borde kanske klargöra varför jag tycker att “kritisk maskulinitetsforskning” är en olycklig rubrik för den delen av genusvetenskapen som sysslar med att dissekera manlighet.
Egentligen menar jag att “kritisk” är ett onödigt tillägg. Om inte forskningen är kritisk (eller vilar på beprövade erfarenheter) så är det per definition inte forskning.
Men rötterna i det som kallades kvinnoforskning gör att genusvetenskapen måste bevisa sitt oberoende från de hjältesagor som ALL utgår ifrån.
När jag argumenterar för fler män i förskolan utmanar jag bilden av att kvinnor kan allt. En del reagerar häftigt på ett sådant påstående.
LikeLike
Kvinnor kan nog det mesta. Men man hinner ju inte kunna allt här i det tidsbegränsade livet och då är det nog evolutionärt rationellt att “lust” och “automatiskt fokus” får funka som autopilot.
En sak är dock säker. Det finns en sak som kvinnor inte kan.
Dom kan aldrig vara män.
LikeLike
De här begreppen är naturligtvis föränderliga och förhandlingsbara – men till sist kom det till ett kritiskt läge.
Antingen är lärarens kön en politisk fråga (och då går det att diskutera åtgärder). Alternativet är att könsbalansen är i grunden ointressant (eftersom skolan är en neutral institution och kunskapssynen strikt meritokratisk).
Jag har aldrig påstått att män är bättre, att män löser alla problem, att kön är en avgörande merit eller att egenskaper kopplas till kön.
Däremot menar jag att det är en politisk fråga som osynliggjorts eftersom det normkritiska perspektivet utmanar skolans självbild.
LikeLike
Du är alltid så artig.
För mig är det en självklarhet att kön är en dominant parameter som påverkar lust, vägval, individuella och kollektiva beteenden.
Det är lika självklart och närbesläktat som att modebranschen faktiskt existerar.
Du gillar(väl?) inte begreppet förebilder. Jag tror att det är ofrånkomligt. Är det inte orsaken till det faktiskt existerar kulturer. Fanns det inga förebilder så fanns det ju inga kulturer.
Fanns det ingen selektion så skulle inte heller kulturer kunna förändras.
Tiden stod liksom stilla.
Som jag läser av sakernas tillstånd verkar könsleken vara den centrala drivkraften.
Snart skall kvinnorna i Saudi få rösta i fria val.
Det är väl verkligen en förändring som påverkar könsleken i det stora ökenlandet.
LikeLike
Jag inser att förebilder är en mäktig kraft som kan förändra många människors liv. Det handlar nog mest om att jag själv inte vill beskriva mig som norm för andra.
Men jag rår inte över hur andra vill använda mig. Som inspiration eller avskräckande exempel.
Menar du att förebildligheten styr könsspelet? På ett rationellt plan kanske det är sant, men jag tror att forskningen har påvisat att det är mer komplicerat än så. De här valen tycks styras av dunkla krafter – ofta mer omedvetna än vi vill tro.
Det kan tolkas som både ytterst hoppfullt och hotfullt.
LikeLike
Funderade igen på ALLs krönika i morse. Något stämde inte. Feminismen måste var blind på något sätt. Speciellt det stycket du citerar.
Jag har sagt det förr och det bekräftades av tre aktade kvinnor i Nyhetbyrån i veckan. Det är kvinnorna själv, i det snåla systerskapet, inte släpper upp kvinnor. Alla ska var lika halv bra. Om någon råkar avvika plockas hon ned eller utesluts ur gemenskapen. Avunden är kvinnors gissel som bidrar till att så få kvinnor gör karriär.
Kvinnor borde lära sig att tävla mer och peppa kvinnor som vill vågar och kan. Med intresse ska jag följa Annie Lööf hur hon ska lyckas med sin kaxighet. Samtidigt behöver fler av den sorten bland kvinnor.
LikeLike
Plura
Jag har redan läst av Annie Lööf.
Hon är en exakt kvinnlig kopia av en manlig småländsk frikyrkopastor från 1922.
Halleluja.
Jag kan prata.Halleluja
Ur min mun far det som numera benämns som FLOSKLER:
AB Pratmaskiner.
Av någon anledning kan inte Anders B Westin släppa jämförelsen med Ulf Ekman och den nybakade varianten Juholt även han från Småland.
LikeLike
Glömde.
Man koppar liksom in en usb-kabel.
Och sen kommer orden.
Matrix innehöll ett stort djup av mänsklig känslighet – som jämförelse.
http://www.imdb.com/title/tt0133093/
En annan jämförelse som referens.
Monika Zetterlund versus Petra Mede
LikeLike
Anders, med vilka empiriska och evidensbaserade mått har du kommit fram till din “slutsats” om att Annie Lööf är en manlig småländsk frikyrkopastor från 1922? Eller jämförelsen mellan Ekman och Juholt? Mats, du antydde ju klokt att ALLs antydan koppling mellan genuskritiker och SD var tarvlig, vad kallar du detta raljerande? På något sätt verkar det vara FLOSKLER som kommer ur Anders B Westin, eller har jag fel?
LikeLike
Är Annie Lööf feminist? Eller bara en kvinna som lyckats?
Jag har missat debatten!
LikeLike
Är det antingen eller? Kan hon inte vara båda?
LikeLike
Anders, pingstpastor eller inte, vad spelar det för roll.
Anne Lööf är nog den som kan få fart på de ansvarstyngda gubbarna Borg och Reinfeldt.
Och du underskattar jur kand Annie Lööf.
Mats, Annie Lööf är en person som når fram i mediaträngseln.
LikeLike
Det spelar en väldigt stor roll.
Jag kan aldrig rösta på Pingstpastorer.
Sofflocket blir då ofrånkomligt.
Jag underskattar inte henne ett ögonblick. Hon är extremt duktig.
På att skrämma slag på mig.
LikeLike
Är du lättskrämd?
LikeLike
Mmmm… Lite.
LikeLike
Det är förbluffande att den kvinnan skriver krönikor just i SVD. En fördel med att ha bytt till DN är att man slipper dem. Hon gläfser, skäller och hugger med små vassa tänder och gör mig alltid på dåligt humör.
LikeLike
Jag tycker nog att hon är ojämn – men hon har nog låtit sig berusas av den storslagna uppgiften att sätta Pär Ström på plats och alla medel tycks vara tillåtna.
Nästa gång jag försöker tillrättavisa antifeminister på Newsmill kommer jag få den här texten uppkörd i näsan.
LikeLike
Var någonstans nämner hon Pär Ström i texten, bara så att jag inte missar något? Eller läser du in andra saker i hennes resonemang? Det går naturligtvis att läsa Genusnytt och ALLs kolumner samtidigt. Vilken som har “rätt” återstår att se.
LikeLike
Vem tänker du är målgruppen för kritiken?
LikeLike
Och då får du läsa kröniker av Hans Bergström, så vad har du vunnit egentligen?
LikeLike
Hu – nu skräms du!
Jag försöker vara selektiv. Man ska vara rädd om sig.
LikeLike
“dekonstruera myten om att män inte vill arbeta i förskola och skola”.
Myten?’
LikeLike
En myt är något som vi uppfattar som evigt och oföränderligt. Av bekvämlighetsskäl klamrar vi oss fast vid stereotypier som förklarar tingens ordning.
I debatten återkommer bilden av män som fixerade vid lön och status. Och blockerar andra förklaringsmodeller.
LikeLike
Jag tänkte att du skulle börja vikariera på förskolor efter föräldraledigheten och utforska dina vårdande sidor.
Går du på öppna förskolan? Men på Söder är väl männen i majoritet där.
LikeLike