Uppmuntran är viktigt – nu tar vi nya tag.
Jag behöver muntras upp
5
Monthly Archives: April 2011
De “duktiga” lärarnas löner
Jag vaknar till Ekots granskning av den bristande lönespridningen inom lärarkollektivet.
Läraren Ulla Wetterdahl Wessman, som undervisar i NO på Vällingbyskolan, är en av dem som känner besvikelse över löneutvecklingen bland lärarna.
– Jag blir förbannad, det känns lite meningslöst. Det spelar ingen roll vilket jobb man göra. Man får inget bättre, det blir liksom ingen skillnad, säger Ulla Wetterdahl Wessman till Ekot.
Enligt färsk statistik från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund skiljer det i dag i genomsnitt 31 procent – motsvarande 7195 kronor – mellan de lärare som tjänar mest och de som tjänar minst. Detta oavsett hur gammal läraren är eller hur många års arbetslivserfarenhet personen har.
Ulla Wetterdahl tjänar i dag 31 900 kronor och kan därmed anses vara relativt högavlönad i sammanhanget. Men hon anser ändå att hon med sina 20 år i yrket borde ha mer i lönekuvertet. Men att hon skulle få något mer i år tror hon knappast.
Jag anar att Ulla Wetterdahl räknar sig själv till de duktiga. Själv befinner jag mig i de nedersta percentilen (de mindre duktiga?) och tjänar efter 25 år på förskolan och tio år på högskolan som universitetsadjunkt mindre än vad hon gör.
Man skulle kanske satsa på den kommunala världen ändå.
Jag är lite undrande inför statistiken. En gästprofessor tjänar ofta mer än dubbelt så mycket som jag. De är också lärare. Vem räknas in?
Eva-Lis Sirén talar vänligt till oss men övertygar inte. Den här veckan börjar inte bra.
Det är jag som är “somliga”
Aftonbladet har dragit igång sin olustiga kampanj Skolraset:
Klicka på bilden
Så här inleds texten:
Somliga verkar tro att vi tänker rasa mot lärarna och smutskasta skolan. Det stämmer inte riktigt. Vi vill granska skolan tillsammans med lärare, elever och föräldrar! Raset syftar på hur den svenska skolan faller i internationella mätningar, som PISA-undersökningarna.
Min misstänksamhet delas av många. Följ #skollyftet på twitter och hemsidan.
Merkateder känner ni väl redan till?
Eller mycket bättre!
När andra säger det bättre
Zaremba i DN
En sång om katederundervisning!
Kanske var skolan bättre förr. Jag anar att tillvaron var mer förutsägbar.
Ibland saknar jag folk som berättar fräckisar!
Jag har starka minnen av min barndoms första fräcka histrorier. Det var en form av vuxeninitiering som innebar att jag fick tillträde till en hemlig och lite småsnuskig värld av dolda betydelser. Idag är det sällan någon berättar fräckisar för mig och jag anar att högskolan inte är den mest passande miljön för den sortens skämt. Mina arbetskamrater är alltför värdiga och studenterna vågar inte riskera att genusfällan slår igen över deras halsar.
Därför kändes det bra att min pensionerade granne drog en historia som jag inte hade hört idag!
Tre kvinnor var ute och gick i skogen när de får syn på en naken sovande man med en tidning över huvudet.
– Ja, det är då inte min man, sa den första.
– Nej, det det är minsann inte min fästman heller, sa den andra.
– Nej, från den här byn kommer han inte, sa den tredje.
Bloggen har nu brutit mot ytterligare en gräns. Jag är lite orolig över var det ska sluta.
Har du någon fräckis som världen behöver? Dela den med oss under kommentar!
Det är svårt att bevisa att en utbildningsminister har fel
Marie Linder gör ett väldigt bra försök:
länk
Jag anar att diskussionen om katederundervisningens effektivitet inte är över. Just nu diskuteras om Aftonbladets sunkiga hashtag #skolraset ska kompletteras med #skollyftet. Det är inte så lätt att skapa meningsfulla trådar med 140 tecken på Twitter.
Vi är på väg!
En griffeltavla
Någon gång tänker jag skriva en novell tätare än Ett halvt ark papper av August Strindberg.
Någon gång.
Tysta tankar 