De flitiga flickornas problem sitter inom dem?

Heidi Grant Halvorsen belyser problemet med flickorna som inte får yrkesmässig valuta för sina skolansträngningar.

Länk

Successful women know only too well that in any male-dominated profession, we often find ourselves at a distinct disadvantage. We are routinely underestimated, underutilized and even underpaid. Studies show that women need to perform at extraordinarily high levels, just to appear moderately competent compared to our male coworkers.

But in my experience, smart and talented women rarely realize that one of the toughest hurdles they’ll have to overcome to be successful lies within.

En studie visar att sannolikheten är stor för att högpresterande flickor i fifth grade kommer att ge upp:

She found that Bright Girls, when given something to learn that was particularly foreign or complex, were quick to give up; the higher the girls’ IQ, the more likely they were to throw in the towel. In fact, the straight-A girls showed the most helpless responses. Bright boys, on the other hand, saw the difficult material as a challenge, and found it energizing. They were more likely to redouble their efforts rather than give up.

Vad beror skillnaden mellan pojkar och flickor på?

So there were no differences between these boys and girls in ability, nor in past history of success. The only difference was how bright boys and girls interpreted difficulty — what it meant to them when material seemed hard to learn. Bright Girls were much quicker to doubt their ability, to lose confidence and to become less effective learners as a result.

Jag tänkte sammanfatta, men väljer att citera. Det är ett hårt budskap:

How do girls and boys develop these different views? Most likely, it has to do with the kinds of feedback we get from parents and teachers as young children. Girls, who develop self-control earlier and are better able to follow instructions, are often praised for their “goodness.” When we do well in school, we are told that we are “so smart,” “so clever, ” or “such a good student.” This kind of praise implies that traits like smartness, cleverness and goodness are qualities you either have or you don’t.

När pojkarna misslyckas i skolan drar de inte några slutsatser om sina bristande förmågor. Flickorna lär sig att frukta besvärliga situationer:

We continue to carry these beliefs, often unconsciously, around with us throughout our lives. And because Bright Girls are particularly likely to see their abilities as innate and unchangeable, they grow up to be women who are far too hard on themselves — women who will prematurely conclude that they don’t have what it takes to succeed in a particular arena, and give up way too soon.

Slutklämmen är kraftfull och antyder att feminismen måste söka nya vägar för att stödja kvinnors frigörelse:

So if you were a Bright Girl, it’s time to toss out your (mistaken) belief about how ability works, embrace the fact that you can always improve and reclaim the confidence to tackle any challenge that you lost so long ago.

Idag verkar killarna ha en bättre utvecklad strategisk förmåga att hantera misslyckanden i skolan.

Staten, staten, staten…

I skoldebatten odlas ibland en stark tro på staten som den store frälsaren och kommunerna som de stora syndarna.

När staten tog över ansvaret för djurskyddet förra året minskade antalet inspektioner från 23 000 till 13 000 på ett år. Bevisvärdet är lågt. Kanske är barn viktigare än djur?

Jordbruksverket varnar för dålig kontroll av djur

Vem kontrollerar vem?

Vem kontrollerar vem?

 

 

Arvet efter Ellen Key

Jag undervisar i musik den här veckan och försöker intressera studenterna för hur synen på barnet har förändrats genom tiderna. Vi utgår från Gunilla Halldéns Den moderna barndomen (kapitel 3) och jag anar att Ellen Key tankar har haft stor betydelse för hur barnet gestaltats i 1900-talets visor.

Hur är förhållandet mellan barnet och naturen? Är det en äkta harmoni? Vad är moderns uppgift?

Jag vet bara att det är en spännande sång och jag menar att alla lärare bör kunna alla fyra verserna utantill!

 

Öppet hus på högskolan!

I Lärarutbildningens ljusgård trängs informatörer och nyfikna blivande studenter. Jag tycker om känslan av äventyr och skulle gärna vilja utveckla min förmåga att jonglera (med teorier)

Dessutom gillar jag de här akrobaterna som upphäver tyngdlag och könroller med samma ironiska leende.

Torbjörn säger att vi även utbildar cirkusartister och akrobater, men jag hittar inte de kurserna i katalogen!

TCO:s jämställdhetspanel bjuder in till debatt

Jag är lite osäker på målgruppen – men om jag förstått rätt är det ett öppet möte som TCO ordnar:

En skola också för pojkar

TCOs jämställdhetspanel anordnar seminarium

Pojkar presterar sämre resultat än flickor i skolan. Ändå klarar de sig bättre i arbetslivet. Hur kommer det sig och vad kan vi göra åt det?
TCOs jämställdhetspanel bjuder in till vidare samtal i ämnet där vi tar avstamp i den rapport som statliga kommittén DEJA nyligen presenterade.

Varmt välkomna!

Medverkande:
Eva Nordmark,
Förbundsordförande SKTF, ledamot i TCOs jämställdhetspanel
Mats Olsson, Malmö Högskola, förskollärare och lärarutbildare
Linda Norberg, Nacka Kommun, utbildningsnämndens ordförande
Henrik Herber, Lärarförbundet, internationell sekreterare
Torbjörn Messing, jämställdhetshandläggare Mälardalens Högskola, tillika ledamot av DEJA

Moderator:
PM Nilsson, Redaktör och ledamot i TCOs jämställdhetspanel

tid och plats

Tid: Torsdag den 10 mars, kl 10.00 – 12.30
Plats: TCO, Linnégatan 14, Stockholm

Vi bjuder på en enklare lunch kl. 12.30

Anmälan

Anmäl dig senast måndag den 7 mars via nedanstående länk
http://korta.nu/skola




Det här med lärarlegitimation? Uppdaterad

Idag togs beslutet om lärarlegitimation i riksdagen. Många kommuner har försökt ligga före och tolkat bestämmelser som inte funnits. Jag har inte läst lagtexten och Jan Björklund gör sitt bästa för att avdramatisera de nya reglerna:

Beslutet om lärarlegitimation har gjort att många lärare är oroliga för att inte uppfylla kriterierna. Utbildningsminister Jan Björklund påpekar att man samtidigt arbetar med övergångsbestämmelser.

– Ska man göra en sådan stor förändring som lärarleg måste vi beakta att vi haft tre olika lärarutbildningssystem på 40 år med olika inslag. De som är erfarna i yrket och duktiga ska vi inte jävlas med. Det är inte avsikten, säger han till TT.

Vem är det Jan Björklund egentligen vill jävlas med? Räcker det inte med att vara duktig för att slippa trakasseras? Hur erfaren måste man vara?

Jag får samtal från oroliga studenter som undrar om deras lärarexamen nu har blivit värdelös och jag pratar med kommunala tjänstemän som svär över detaljstyrning och byråkratisering. Ibland är det rätt skönt att bara vara en lite kugge i systemet. Jag har verkligen ingen aning om konsekvenserna.

SvDGP, Newsmill, DN

Uppdatering:

Jan tolkar annorlunda än jag. Detta är mitt försök att definiera de möjliga grupperna som befolkar skolorna. Nu vet vi vilka det är Jan Björklund INTE vill jävlas med. Hur är hans förhållande till övriga grupper?

Vem är det Björklund vill jävlas med? Förstora!

Vem är det Björklund vill jävlas med? Förstora!

Vi är nere på detaljnivå – läs Lärarförbundets chat

Är Stavros “Sveriges folkkäraste lärare”?

Tidningen Dagen porträtterar Stavros Louca under rubriken “Han är Sveriges folkkäraste lärare”.

Länk

Och Bibeln har han läst flera gånger från pärm till pärm avslöjar han.

– Kan du tänka dig att i Tredje Mosebok, som skrevs 1500 före Kristus och långt före de grekiska matematikerna, kan man till och med läsa om hur man räknar ut en cirkels omkrets! säger Stavros Louca till Sydsvenskan.

När Dagen når honom för en kommentar kring hans svar menar Stavros Louca att tron är en privatsak som han ogärna pratar med media om.

Det är en plötsligt påkommen, men mycket välkommen, återhållsamhet.

Newsmill 21