Jag förstår inte vad universitetskanslern menar?

Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) kritiserade HSV för brister i sitt jämställdhetsarbete (DN). Den viktigaste indikatorn på framgång skulle kunna vara andelen kvinnliga professorer och en bonus på 50 miljoner anses skynda på arbetet. “Money talks”

Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:

– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.

Jag menar att DJ i sitt arbete tar ytterst lätt på frågan om breddad rekrytering och det yviga talet om högskolelagen, kunskap och kompetens inte i tillräckligt hög grad sätter press på lärosätena att förbättra sitt mångfalds- och jämställdhetsarbete.

Vilka grupper är underrepresenterade? Vilka grupper fullföljer inte sina studier? Vad hände med rapporten Man ska bli lärare?

Varför skulle inte jämställdhetsarbete handla om attitydpåverkan?

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Regeringens pressmeddelande med länkar till DJ, direktiv och betänkande (nytt fönster) »

Kanske skulle vi börja med att undersöka löneskillnader mellan könen på prefektnivå? Det känns som gammalt hederligt jämställdhetsarbete och kräver ingen större genuskompetens.

INCLUDE – ett nätverk för breddad rekrytering

Jag är med i ett spännande nätverk och ser fram emot konferensen i Malmö den 11+12/5.

Länk till INCLUDE och konferensinbjudan

Arrangörerna skickar just ut ett Call for paper (Includekonferensen 11 utskick januari sprid gärna!) och jag hoppas många är intresserade av de här punkterna:

Breddad rekrytering – och sen då?

Includes andra nationella konferens om breddad rekrytering kommer att fokusera på pedagogiska frågor och det som händer under högskoletiden.

Preliminärt innehåll:

  • att undervisa i heterogena studentgrupper
  • internationalisering
  • validering/reell kompetens
  • studenters skrivande
  • förändringar i antagningen
  • nya gymnasieskolan och hur dessa förändringar påverkar arbetet med breddad rekrytering
  • högskolebibliotekens roll i inkluderingsarbetet


This slideshow requires JavaScript.

Mångfald – det amerikanska exemplet

Om lärarna är en del av den statliga maktutövningen är det viktigt att lärarkårens sammansättning motsvarar befolkningen. I Sverige är lärarens kön, etnicitet, hudfärg eller klassbakgrund inget problem eftersom vi lever i den bästa av världar och talet om olikhet skulle kunna förstärka bilden av skillnader.

I USA är synen på mångfald och jämställdhet mer direkt. Obamas utbildningsminister och regissören Spike Lee beskriver allvaret i Huffington Post

Duncan told an audience that more than 1 million educators are expected to retire in the coming decade and that federal officials are hoping to harness that opportunity to create a more diverse teaching work force, noting that less than 2 percent of the nation’s 3 million teachers are black men.

“Everybody can’t be a business major,” Lee told the auditorium packed with male high school and college students. “We have to educate ourselves. We have to educate our young black men.”

Diskussionen påminner inte alls om de svenska förhållandena där det tycks vara svårt att diskutera könsobalans i skolan utan att bli anklagad för antifeminism.

Social activist Jeff Johnson is joining the effort. The MSNBC contributor has launched a task force that aims at putting 80,000 more black male teachers in classrooms across the country in the next four years.

Johnson told the audience that being a teacher isn’t considered “cool” in the black community and that perception must change.

Går det att förändra synen på läraryrket? Frågan är om de efterfrågade 80.000 svarta männen skulle kunna ändra innehåll och arbetssätt i amerikanska skolor. Är misstänksamheten mot män lika stor i USA  som i Sverige?

IT-agenda för Sverige?

Den nya lärarutbildningen ska “präglas och genomsyras” (jo det hette så i utredningen) av ett IKT-perspektiv. Nu sitter jag och försöker bevaka den aspekten i utformningen av de nya kursplanerna.

Jag läser regeringens generösa inbjudan och anar en möjlig samarbetspartner. Det finns några problem i texten och min tolkning är inte glasklar – antagligen är jag bara trött. (Länk)

Den digitala agendan kommer att vara en horisontell och sammanhållen strategi för hela Sverige som syftar till att till fullo dra nytta av de fördelar som informationstekniken innebär. I den digitala agendan ska målsättningar definieras för samtliga relevanta områden, så att Sverige även i fortsättningen kan vara den mest framgångsrika digitala ekonomin.

Frågetecknen är flera:

Hur många hattskämt har ministern hört?

Hur många hattskämt har ministern hört?

Hem till gården

Jag känner mig lite matt och yr efter att försökt bemöta kommentarerna på Newsmill. Gunilla Madegård är en personlighetstyp som jag sällan möter i vardagen och min första reaktion var att någon drev med mig, men hon tycks finnas i verkligheten. Jag hade inga fördomar mot ölänningar och musiklärare tidigare – nu vet jag inte.

Länk till Gunilla Madegårds inlägg.

Antagligen har jag lyckats trampa på alla hennes ömma tår och de verkar vara ganska många. Jag tror att den där genusdebatten är lite väl spännande och längtar tillbaka till den här trygga bloggen.

Jag vet ett bra ställe att vila upp sig.

Anna Hellsten ser delvis samma mönster som jag:

”Klass 9A” kapitaliserar bitvis rätt hårt på skräcken för skolan. Jag har bara sett det första avsnittet ännu, men hittills tycker jag serien främst verkar vilja formulera en kritik mot modern lärarutbildning – i synnerhet en pedagogstil där läraren helst av allt vill vara elevernas kompis. Inledningen låter närmast som en reklamfilm för alliansen anno 2006, till Jan Björklund och alla andra som pratade om ”flumskolan”.