Går det att prega ner anden i flaskan?

Pojkarnas skolsituation har blivit en politisk fråga och ledarredaktionerna hakar på (Sydsvenskan):

På Arabyskolan i Växjö har pojkarna bättre betyg än flickorna. Därför fick skolan i fjol närmare 80 000 kronor från Skolverket till jämställdhetsarbete i syfte att förbättra flickornas skolresultat.

Men Arabyskolan är undantaget som bekräftar regeln. Generellt är pojkars skolresultat klart sämre än flickors i Sverige oavsett faktorer som social bakgrund och bostadsort.

Studio Ett framhärdar DEJA:s ordförande Anna Ekström i positionen att lärarens kön inte spelar någon roll – jag är osäker på om hon menar i det stora perspektivet (verksamhetens innehåll och form) eller det lilla (provrättning)?

Jag blev intervjuad av  TT igår och idag dyker den artikeln antagligen upp i landets tidningar. Som det kan bli!

About Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
This entry was posted in Bedömning, betyg, Genus, jämställdhet, Skola, Värdegrund. Bookmark the permalink.

26 Responses to Går det att prega ner anden i flaskan?

  1. Maths says:

    Jag har sett den i den tryckta versionen av DN men inte hittat den online ännu.

    Är det ett tecken, Mats, att nu när du blivit genusdebattör så blir bilderna av dig här på bloggen allt mer diffusa? 😉

    Like

  2. Anders B Westin says:

    Jag blir så fruktansvärt trött på resonemanget:

    – Pojkar är senare utvecklade än flickor.

    Finns det inte en enda hjärna i maktens centrum som ett enda ögonblick kan fundera över den evolutionära orsaken och varför evolutionen funnit olika utvecklingsprocesser som funktionella.

    Det är skolsystemets förbannade plikt att begripa sig på sådant och att dessutom dra konsekvenserna av detta.

    Dvs acceptera att den sk “outvecklade” pojkhjärnan i grunden inte är outvecklad utan istället syftar till annat än en rigid formpressad lärstil utvecklad av kvinnoskolan de senaste 40 åren.

    Detta fattade jag redan som 15 åring. Hade jag då en fördröjd utvecklad hjärna.

    Jag menar att det finns ganska många vuxna som har en fördröjt utvecklad hjärna.

    Det är helt enkelt kalkon.

    Anna Ekströms röst orkar jag inte längre lyssna på. Hon lever i sin väldigt trånga lilla bubbla.

    Like

    • Anders B Westin says:

      Finns det ingen som kan utveckla en ny pedagogik och en läroplan som har sin utgångspunkt i evolutionslärans insikter.

      Mr Darwin dog ju för 150 år sedan. Några slutsatser borde man väl kunna hunnit med på 150 år.

      Eller?

      “Evolutionär pedagogik” är kanske ett nytt ämne på Lärarhögskolan?

      Like

    • Mats says:

      Jag bläddrar i den nya kurskatalogen men hittar inget som påminner om det!

      Kanske dags för en ny tröja?
      “Efterbliven och stolt”

      Like

      • Anders B Westin says:

        Jag hoppas att du förstår att jag egentligen är på samma spår som du men att jag gillar att koppla dina insikter till Lucy och de andra förmänniskorna inklusive schimpansernas könsspecifika relation till träpinnar.

        Like

        • Anders B Westin says:

          Men man behöver ju inte gå så långt.

          Det räcker ju bara med att titta på 12 åriga pojkars / flickors relation till “kinapuffar”.

          Jag hade en nära relation till dessa. Även mina två söner. Väldigt nära.

          Min dotter däremot har aldrig tänt på en enda raket eller kinapuff. Hon har istället sprungit ned i källaren.

          Man tittar in i ögonen på barnen och sen ser man hur det lyser eller inte lyser.

          Anna Ekström har nog aldrig gjort detta test. Dvs tittat in i ögonen.

          Like

        • Mats says:

          Risken finns att det är vår spegelbild vi ser när vi tittar i barnets ögon.

          Like

      • Mats says:

        Jag vet!

        Ibland ligger dina åsikter så långt utanför den vanliga diskussionen att jag får anstränga mig för att hitta ingångar till det som vi brukar prata om – men du finns alltid med som en påminnelse om detta perspektivet och det uppskattar jag storligen!

        Like

        • Anders B Westin says:

          Jag har varit intresserad av dessa könsskillnader ända sedan jag var grabb. Gått och ältat. Vad beror det på?
          Började sen att läsa psykologi (frugans böcker) men där stod det nästan inget. Någon litteraturhänvisning i hennes böcker gav mig ledtråden Evolutionär Psykologi och sen var det liksom kört. Sexuell selektion är centralt.

          Det gick liksom upp ett ljus.

          Ingen annan förklaringsmodell kommer ens i närheten av att ge så mycket info om våra beteenden.

          Och då kan man ju bli lite sur så där i allmänhet när man inser att skolsystemet endast betraktar evolutionsläran som något abstrakt som man skummar på ett par Naturtimmar. (helt avskilt från resten av den mänskliga existensen)

          Like

        • Mats says:

          Vi väljer ju de teorier som kastar ljus över gåtorna i våra liv. För mig var Chodorow teoribygge en befrielse som gjorde de besvärliga pojkarnas beteenden i treårsåldern helt begripliga!

          Like

  3. Elisabeth says:

    Sett i ett längre perspektiv så kan jag inte låta bli att ställa mig frågan vilken betydelse detta har. Vilka sitter i företagens styrelser? Vilka blir professorer? På de tunga posterna i samhället är antalet män fler än kvinnor trots att Sverige tillhör eller kanske till och med är det mest jämställda landet i världen. Det finns troligen fler ställen att inhämta kunskap på än det skolan mäter och att dåliga skolresultat
    inte behöver innebära ett misslyckande senare i livet finns det flera bevis för. Hur utformar vi lärprocesserna i skolan? Vilka inlärningsstrategier främjas?

    Like

    • Mats says:

      Hej Elisabeth!
      Du lyfter en viktig fråga. Det går naturligtvis att se den här lilla skolorättvisan som helt underordnad den STORA patriarkala samhällsorättvisan.

      I Sverige har vi länge haft en övertro på skolan som den stora rättviseskaparen och genom kompensatoriska åtgärder tror staten sig kunna lyfta eftersatta grupper. Det fungerar dåligt och särskilt farligt om skolans framgångsrecept (anpasslighet och osjälvständighet) inte är attraktivt på en arbetsmarknad där entreprenören fortfarande är den dominerande framgångsförebilden.

      När det gäller akademien så tror jag dock att betygen kommer att på sikt krossa alla glastak och ser fram emot en jämnar könsfördelning inom professorskåren – men jag anar att spelet under ytan är ganska komplicerat i universitetsvärlden. Jag noterar att DJ (delegationen för jämställdhet inom högskolan) prioriterar denna frågan och helt nonchalerar könsobalansen inom grundutbildningen.

      När det gäller lärprocesser i skolan tror jag Peter Gärdenfors har mycket att säga:
      https://lumaol.wordpress.com/2011/02/08/peter-gardenfors-satter-ord-pa-larandet/

      Balansen mellan formellt, informellt och socialt lärande är svår men nödvändig. Idag är vi alltför fokuserade vid individuellt formellt lärande (tycker jag)

      Like

      • Anders B Westin says:

        Vad gäller professorer och institutioner så finns det en väldigt enkel lösning.

        Bestäm helt enkelt att vi delar 50/50 och organisera därefter.

        Kvinnorna får 50 % av stadsbudgeten och får fritt använda detta till bildning och forskning.

        och vise versa naturligtvis.

        Då blir det rättvist vad gäller kön i vart fall.

        Det där med klass är betydligt lurigare!

        Det har jag ingen lösning på.

        Like

      • Mats says:

        Du sätter spiken på de här kvoteringsförslagens problem. Snart kommer de rödhåriga och kräver sina rättigheter, sedan de flintskalliga o.s.v…

        Jag tro vi lägger ner de här projekten – till sist är meritokrati en bra idé!

        Like

    • Bombadill says:

      Att kompensatoriskt ha ett skolsystem anpassat mer efter tjejer för att öka jämställdheten har mycket tveksam effekt eftersom killar då hittar andra vägar till makt. Det har däremot starkt negativa effekter på mäns inställning till skola och kunskap och kommer i förlängningen ge oss ett hårdare och sämre samhälle.

      Like

      • Mats says:

        Tanken på att männen hittar andra vägar till makt tror jag är lite svajig – kanske stämde den bättre för då det var lättare att etablera småindustrier och slå sig fram med kontakter och vassa armbågar. Jag tror att den här arenan har krympt.

        Like

      • Jan Lenander says:

        Mina erfarenheter pekar på att hitills har män hittat andra vägar och det är förstås bara en gissning men den bästa gissningen är trots allt att de kommer att fortsätta att göra det.

        Scenariot ifall män inte lyckas hitta vägar till fortsatt plats i samhället och inte får alternativa vägar inom familjens ram är för mig en riktigt dystopi. Att vara uppfostrare av nästa generation kräver en hel del kunskap så jag tror inte det är dit män tar sin tillflykt om de motas bort från annat självförkligande pga för låga kunskaper. Jag ser att kriminalitet ligger mycket närmare till hands.

        Like

        • Mats says:

          De kriminella är naturligtvis vår tids främsta entreprenörer! Olidligt kreativa och alltid i framkant av den tekniska utvecklingen.

          Och jag tror att Anders B Westin inte skulle tveka att framhålla deras sexuella attraktionskraft…

          Like

        • Anders B Westin says:

          Exakt Mats

          Det är just därför som jag är så upprörd att “ingen” fattar syftet med TEKNIK (praktisk konst) som välståndsbyggande substitut till kriminalitet.

          Kvinnor väljer män med status. Det gäller att undvika kriminell status.

          Det som skiljer samhällen i dystopi och samhällen i välstånd.

          Jag har sedan länge insett att kvinnan har makten över samhällens kultur.

          Makten att se till att män sysslar med något gott och nyttigt.

          Men i genusdiskursen tidevarv har man fokuserat på biprodukten makt istället för det nyttigt skapade.

          Då blir det gärna fel.

          Like

  4. Fint att du står där på barrikaden och tar den här striden. Jag tror att en orsak är att lärare felaktigt sätter betyg på ordning, uppförande, inlämnande i tid och annat. Men det är antagligen så att lärare har mer övrigt underlag på flickorna.

    Jag har aldrig några inlämningsuppgifter och har aldrig något som gjorts hemma som betygsgrund. Det gynnar faktiskt pojkarna har jag märkt. 🙂

    Like

    • Mats says:

      Tack!
      Jag får underliga reaktioner från lärare som känner sig kollektivt kränkta av “anklagelserna” – det borde finnas ett sätt att tala om de här frågorna utan att fastna på skuldnivån!

      Like

  5. Pingback: Christermagister på hal is om pojkarnas betygsfråga! « Aktivarum

Leave a comment