Det finns med all säkerhet mycket att göra på skolans område. Det finns definitivt grundkunskaper, kalla det gärna allmänbildning, som alla behöver med sig ut i samhället. Det finns skäl att se över den svenska pedagogiken och skolpolitiken när både goda och svagare elever presterar sämre. Det finns skäl att diskutera bristen på arbetsro i klassen.
Men för den skull behöver inte den finländska skolan eller den alternativlösa skolan förhärligas reservationslöst.
De storslaget reaktionära skoldebattörerna tror att tiden är mogen för att hämnas alla oförrätter som begåtts i demokratins namn under de senaste sextio åren. PISA-undersökningen ger den perfekta anledningen att dra vilka slutsatser som helst och vissa är mer grandiosa än andra. Från början var det den nya lärarutbildningen som stod i centrum för kritiken, snart nog utvidgades måltavlan till att omfatta kommunaliseringen av skolan och nu är det dags att ta nästa steg i hetskampanjen
Malin Lernfelt menar att skolans förfall inleddes på 60-talet. Det är en tidpunkt som sammanfaller med införandet av grundskolan och avskaffandet av agan.
jag gillar att filmen är inspelad utanför Sagolekplatsen i Slottsparken. När jag var föräldraledig var det en ganska torftig lekplats och jag har minnen av oändliga förmiddagar då jag satt ensam på en bänk och väntade på att det skulle komma fler barn.
Ofta svepte det in en förskola vid elvatiden som lyste upp lekplatsen i en kvart innan de till min dotters besvikelse hastade hem till den färdiglagade middagen. Då saknade jag mitt jobb.
Jag åker tåg till Lund och bläddrar i kvarglömda danska tidningar. Bredband tycks vara svårt att sälja och tidningarna är fyllda av annonser och erbjudande. En kampanj sticker ut. TDC visar en bild på två fetlagda naturister som sitter och pillar på sina mobiler i soffan. Jag försöker förstå tanken bakom annonsen men hittar verkligen ingen mening. Vem är målgruppen – vad är budskapet?
Som tur är möter jag min danska arbetskamrat som berättar om kampanjen. Men innan jag avslöjar bakgrunden kanske ni själva ska försöka avkoda filmerna?
Claus spels av en känd kvinnlig skådespelare och Britta av en homosexuell man. De använder så kallade “fat suits” och nakenheten är inte på riktigt. Mulatten spelas av en antirasistisk debattör och jag är en idiot som inte förstår att 2010 leker reklambyråerna med våra fördomar och att i det postmoderna Danmark är berättelsen allt. Vi skrattar och fylls av ömma känslor för karaktärerna och det stora telebolaget som skojar till det med våra normer.
Jag tror fortfarande att det danska gemytet är germanskt.
Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.
Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).
Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).
Det finns många orsaker till den här utvecklingen.
En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.
Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:
– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.
Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.
Resultatet från PISA:s senaste undersökning om elevernas skolresultat publiceras. Det värsta är att svaga grupper halkar efter. Sverige är inte längre ett land med stor social rörlighet.
Ibland önskar jag att vi talade mindre om roller och mer om autentiska möten. Samtidigt är det nödvändigt att kunna dela upp läraruppdraget i olika delar och jag är rädd att de som kritiserar dagens lärarutbildning inte beaktar alla aspekter av yrket. Det blir lätt ett ursinnigt fokus på ämne och lösningen är ofta nostalgisk.
Huffington Post är en outsinlig källa till inspiration. Stephen Downes skriver långt om olika lärarroller och jag funderar över hur vi kan använda texten i lärarutbildningen. Alla former av internationalisering är välkomna. Länk till artikel
Members of the firs Hebrew seminar for teachers in Jerusalem 1914
Den korta versionen är att kolla slideshare (Länk)
Våra vänners liv blir bara bättre. Jag vågar nästan inte erkänna hur berörd jag blir av Gustav Hammarstens rollfigur Mats banbrytande luciatåg på förskolan. Ett nytt sätt att skildra män bortom demonisering och romantisering. Ömkliga och modiga famlar de efter någon form av mening. Musiken är underbar och skådespelarna fantastiska.
Debatten inom och mellan de båda fackförbunden blir allt mer hätsk. Helena skrev ett argt, men roligt och välskrivet inlägg om kommunaliseringens baksidor (Länk).
LR.s presschef Zoran länkar men har nu tydligen tvingats ta bort sitt inlägg. Länk
Jag gillar debatter och blir bedrövad över den ängsliga inställningen. Modiga presschefer växer inte på träd.
Tysta tankar 