För tre år sedan tyckte jag att det var spännande att delar av det sprutande vattnet hade frusit till is på statyn. Mina referensramar har förändrats. Nu vet jag vad vinter är.
Statyn på Gustav Adolfs torg är infrusen
1
Monthly Archives: December 2010
Carl Bildt är en underskattad humorist!
Jag brukar inte komma ihåg mina drömmar…
…men det känns som om det finns ett dolt budskap i den här.
Det är en dimmig morgon i en gles skog. Jag balanserar på en gigantisk liggande hal stock som är ungefär tre meter i diameter. Några får betar i det glesa gräset runt stocken. Jag lyckas få stocken att rulla några meter och när jag ser ner på marken ligger fem döda får nertryckta i leran. Hur ska jag förklara för ägaren att det inte var meningen att döda de här djuren?
Kanske är den där stocken en bra symbol för lärarutbildningen och jag vill inte gärna tänka på vem fåren representerar. Varför flyttade de inte på sig? Jag balanserar på något oändligt tungt och storslaget som utstrålar makt, men som samtidigt är mycket flyktigt. Varje förflyttning är smärtsam och kräver stora offer. Antagligen är det höjden av narcissistiskt självbedrägeri att tro att jag kan få stocken i rullning genom att söka mig ut mot kanten.
Stockar rullar inte i lera.
Framtiden tillhör de nätverkande?
Howard Reingold skriver tankeväckande om vad som krävs för att möta framtidens utmaningar. Det är inte säkert att vår fokusering på färdigheter och kunskaper räcker till i en allt mer komplicerad värld.
Frågan är hur man skriver in de här förmågorna i framtidens kursplaner.
Twitter som bild
Ett bra sätt att samla information?
Vad är en kyss? Enligt Washington Post handlar det om att samla information som ligger till grund för allvarliga beslut och livsdrömmar. Länk
During a passionate kiss, our blood vessels dilate and our brains receive more oxygen than normal. Our breathing can become irregular and deepen. Our cheeks flush, our pulse quickens, and our pupils dilate (which may be one reason that so many of us close our eyes). A long, open-mouthed exchange allows us to sample another person’s taste, which can reveal clues about his or her health and fertility. Our tongues – covered with little bumps called papillae that feature our 9,000 to 10,000 taste buds – are ideally designed to gather such information.
When we kiss, all five of our senses are busy transmitting messages to our brain. Billions of nerve connections are firing away and distributing signals around our bodies. Eventually, these signals reach the somatosenory cortex, the region of the brain that processes feelings of touch, temperature, pain and more.
Louis Armstrong – A Kiss To Build A Dream On
Jag pendlar mellan biologism och romantisering av tillvaron. Kanske måste jag lägga band på min lust att plocka isär och analysera tillvarons små legobitar.
En bra bild ska förbrylla…
…och gärna utmana fördomar jag inte visste att jag bar på.
Den här bilden tog jag i Florens för tre år sedan. Det är något med frisyren, vildsvinet och tröjan som förbryllar mig. Jag tror det handlar om en komplicerad maskulinitet?
Dansk antifeminism?
To pad or not to pad?
Familjen samlas och hemmet översvämmas av produkter från Apple.
Till vårt försvar kan sägas att iPaden enbart är lånad.
Meningarna är delade om prylens användbarhet. Jag antyder att det vore bättre om den levererades med någon form av ställning och tangentbord – hoppsan det finns redan och kallas “laptop”! För några år sedan var bakmaskinen årets julklapp och vi vet alla hur det slutade. Läsplattor och parabolantenner är modeflugor som det gäller att stå emot.
Sedan kommer de tidningslösa helgmorgnarna och jag laddar i desperation hem The Times juldagsnummer i iPad-version. Fotobilagan knäcker mig, dottern är lyrisk över sättet att grafiskt illustrera cricketmatchen och intervjun med Keith Richard tar aldrig slut.
Plötsligt förstår jag poängen och inser dessutom varför en del tidningsutgivare tror att det är möjligt att ta betalt för produkten.
Downton Abbey – låt det snöa!
Engelsk teveserie om livet på ett slott 1912. Skådespeleri, manus, kamerarbete, miljöer och berättelse är klockrena. Maggie Smith är som vanligt fantastisk och jag glider in i en oroande försvunnen värld där spelet mellan herrskap och tjänstefolk fångar mig helt.
Snart börjar andra säsongen och jag tror att det går att leta upp boxen på nätet.
S:t Göran vill inte förbjuda riddarlego?
Ibland är jag lite trött på en ändlös genusdiskussion. Som lärarutbildare förväntas jag inskärpa betydelsen av läroplanstexterna om att “bekämpa könsroller” och “motverka könsstrereotypier” (eller är det tvärtom – jag måste oftast slå upp). Genusperspektivet är inskrivet i alla kursplaner och studentena har lärt sig vad de förväntas tycka. Ofta kommer de till seminarier med hemska exempel på barn som har varit klädda i könskodade färger och tillsammans förfasar vi oss över att tillvaron inte är könsneutral.
Tobias Österg och Ulrika Hjort är upprörda över att de här mönstren återfinns i legolådan och skriver en rar debattartikel i AB.
Det är helt enkelt dags att skaka om i legolådan. Kanske är det rent av dags att ta till hotet om kvotering precis som när det gäller de enkönade börsstyrelserna.
Göran Hägglund tar chansen och skriver om skillnaden mellan föräldrarnas och politikernas ansvar (AB2):
Min uppmaning till frustrerade föräldrar är lika enkel som svår; Ni har inte råd att vänta på någon lagstiftning eller agerande från lärarkollegium! Tycker ni att det är ett problem att det är för mycket Storm troopers och Indiana Jonesfigurer i legolådan, är det ert ansvar att välja andra julklappar till barnen. Och förklara för dem varför!
(…)
Fungerar inte vården? Vänd er till mig! Fungerar inte polisen och verkar straffsatserna uppåt väggarna? Vänd er till mig! Är det för krångligt att vara företagare? Vänd er till mig! Är din skatt för hög? Vänd dig till mig! Är demensvården uppåt väggarna ovärdig? Vänd er till mig!
Är det fel grejer i legolådan? Vänd er till Lego!
Jag är intresserad av de här gränsdragningsfrågorna och tänker nog att Göran Hägglund har mer än en poäng. Kanske är det möjligt att tänka sig en genuspedagogik som inte är normativ, men jag har inte sett någon sådan i verkligheten.
I skolans värld är det många som oroar sig för att kunskapsuppdraget naggas av andra uppdrag. Jag kan tänka mig att en del pedagoger uppfattar det som ovärdigt att räkna legobitar.
Njut av Kristina Alexanderssons julkalender och legobilder:
Jag är glad över att flickor och kvinnor kan leka med Lego av olika slag. Kvotering löser inga problem.
Tysta tankar 