När jag blir pensionär…

…ska jag också skriva arga artiklar i känsliga ämnen!

P-A Orstadius är pensionerad lärarutbildare och har starkt kritiska åsikter om det pågående vetetenskapliggörandet  av lärarutbildningen som det idag tycks råda en uttalad politisk och facklig enighet om.  Skola och samhälle släpper fram denna avvikande röst och det tycks ske med en viss tvekan:

Effekterna av forskarnas dominans inom lärarutbildningarna borde också närmare belysas.

I varje annan yrkesutbildning utgår man från de praktiska situationer, som kan möta den studerande i arbetslivet. Man ordnar inlärningssituationer, som kan bidra till att de studerande klarar dessa situationer. Så icke i Lärarutbildningen. Man utgår där i pedagogikundervisningen från teorier, som de undervisande forskarna ofta har svårt att anknyta till skolans vardagspraktik.

Omfattningen av pedagogikundervisningen har också skurits ner, bland annat till förmån för en obligatorisk utbildning i forskningsmetodik och uppsatsskrivning på C-nivå. Detta har givit forskarna mängder av arbetstillfällen som föreläsare och handledare. Om det leder till bättre lärare kan dock ifrågasättas.

Efter att ha undervisat i forskningsmetodik och ha examinerat något hundratal C-uppsatser är jag övertygad om att detta bara ytterst marginellt förbättrat kandidaternas förmåga att klara av lärarjobbet. Därtill kommer att denna forskarutbildning leder till att fler studenter fortsätter att forska.

Om tio år är jag pensionär. Det ska bli spännande.

Stängt mellan Gina Tricot och Håkan Syrén?

Den här våren har varit lång och kall, men nu känns det som om tveksamheten är över och jag lutar mig tillbaka. Det blir sommar i år också.

Skomakargesällerna tog paus mellan hägg och syren (Länk). Så klok är jag inte men försöker ta vara på de dofter jag kan. Ganska bokstavligt talat.

Mer om Håkan Syrén

Forskningstrött – eller bara trött på skolromantik?

Sydsvenskan sprider Christina Cliffordssons förklaringar av de dåliga svenska resultaten i internationella kunskapsmätningar.

Svenska elever sackar efter. Det visar internationella kunskapstester, men en del av förklaringen är att svenskarna gått kortare tid i skolan.

(…)

Man får nämligen inte bara mer kunskap av att gå ett extra år i skolan, man blir intelligentare också. Ju fler år man gått i skolan, desto bättre intellektuell förmåga har man. I ämnen som matematik och läsförståelse, just det som mäts i dessa internationella tester, har det stor betydelse. Särskilt syns skillnaderna bland yngre elever.

Den här propagandistiska inställningen till skolans betydelse skulle jag gärna dela – problemet är att jag misstror undersökningen och resultatet. Det luktar beställningsforskning.

Vad vet professor Cliffordsson om svensk förskola? Hur är jämförelserna gjorda? Skojar hon?

Uppdatering: LR är inte oväntat positiv till tidigare skolstart och skriver uppskattande om undersökningen. Varför är jag inte förvånad? (länk)

Förskollärarna vinnare i den nya lärarutbildningen?

Magnus Hulthén från Stockholms universitet beskriver den nya lärarutbildningen i starkt kritiska ordalag på Skola och Samhälle men lyckas hitta en ljuspunkt:

Men det finns trots allt en vinnare i detta, förskollärarutbildningen. Den fick, i turerna efter utredarens förslag, en helt egen examen som man kan styra över utan att behöva ta hänsyn till andra lärarkategorier. Detta kommer göra förskollärarutbildningen mer sammanhållen än idag, något som ger bättre förutsättningar för dessa lärare att finna en tydlig professionell identitet och som i slutändan kan leda till ökad status för professionen.

Den stora förloraren är då grundlärarna som förlorar både yrkesidentitet och akademisk status:

Så till de tydliga förlorarna, grundlärarna, de blivande lärarna i förskoleklass till årskurs 6 (för inriktningen fritidshem finns särskilda svårigheter som jag väljer att inte ta upp här). Grundlärare är en lärarkategori som inte funnit sin plats i förslaget till ny lärarutbildning. Grundlärarna faller mellan stolarna. Å ena sidan läser de alldeles för få poäng i varje ämne för att deras läraridentitet rimligen ska kunna läggas i ett ämne, å andra sidan finns det ingen annan bas, utan deras utbildning utgörs i övrigt av ett gytter av kurser hopplockade från områden som didaktik, pedagogik, juridik, psykologi m.m., ett hopkok av ”bra att ha kurser”. Denna lärarkategori blir alltså i det närmaste identitetslös. Grundlärarna blir vare sig pedagoger eller ämneslärare eller något annat heller för den delen.

Jag är inte säker på att vinsterna blir så stora för förskollärarna. De gemensamma delarna är fortfarande stora och reglerade. Frågan är hur vi ska göra med momentet “Betyg och bedömning” som är gemensamt för de olika utbildningarna? Usch – det är en soppa och jag hade nästan lyckats förtränga den deadline 28/6 då våra ansökningar ska vara inne.

Min lille vän 84 – att inte vara bjuden

Jag läser löpsedlarna om Carl Philips objudna flickvän och tänker att den där kungen verkar inte helt pålitlig. Min lille vän har varit stel och tillbakadragen sedan tillkännagivandet av bröllopet och nu börjar han yra om en kort romans med Viktoria på 90-talet och att han också borde få vara med om festen.

Läs mer om MLV

Våra barns förskola fyller 30 år

Vi bjuds på tårta och frossar i minnen. Bilderna på väggarna lyser av glädje och fantasi. Overkligt många barn passerar genom de här lokalerna och vi förundras över att det finns en kärna av personal från den gamla tiden. Ett arbetslag som utvecklas och utmanar varandra under 25 år är verkligen värt att fira och jag känner mig en aning avundsjuk. Livet på högskolan är ganska underligt och just nu skulle jag inte ha något emot att byta ut tentahögen mot en tur i parken.

Grattis Tranan!

Det räcker nu!

Anne-Marie har samlat ordningsregler och jag kan inte låta bli att sprida (länk):

  1. Herre på täppan får inte lekas på kullen.
  2. Inte lämna skolgården utan tillstånd från skolpersonal
  3. Följa tillsägelser som ges av personalen
  4. Vara vänlig och hjälpsam
  5. Deltar i lekar som inte skadar mig själv
  6. Ingen skall behöva känna sig utanför, osynlig eller meningslös
  7. Sover ordentligt
  8. inte använder foajen vid fritids som uppehållsrum,
  9. hjälper till så att korridor och uppehållsrum ser prydliga ut vid skoldagens slut.
  10. Snöbollar kastas endast utanför skolgården och tillsammans med vuxna. Vid pulkaåkning på backarna används hjälm
  11. Alla får vara med i leken, ingen lämnas ensam
  12. Vi skall inte klaga, sura och gnälla
  13. Vi har mobiltelefonerna och mp3-spelare avstängda och osynliga på lektioner inom och utomhus.
  14. Det är bara tillåtet att klättra på ”lilla” stalltaket.
  15. Vi gungar inte på stolarna.
  16. hjälps åt att hålla ordning och plocka upp efter dig.
  17. Vi hostar Hosta i armvecket, när vi behöver hosta
  18. Vi går inne i skolan.
  19. Vi tar inte med oss farliga saker till skolan.
  20. Snölyktor, snögubbar, snögrottor och snöänglar är bra saker att göra när vi är ute och leker.
  21. Vi får åka stjärtlapp i backen om vi har hjälm.
  22. I ”Trekanten” är jag bara när jag ska besöka biblioteket, skolsköterskan, ha slöjd, bild, hemkunskap eller har ett ärende till skolans expedition
  23. Jag vet att fotografering och filmning inte är tillåten utan medgivande av berörd person
  24. vi tar ansvar för att komma utvilade till skolan
  25. vi arbetar aktivt på lektionerna
  26. Mobiltelefoner ska ha ringsignalen avstängd under lektionstid och får icke användas på något sätt under lektionstid utom då man kommit överens med läraren om att använda telefonens kalkylatorfunktion. Förbudet gäller även biblioteket och vid gemensamma samlingar.
  27. Alla duschar efter varje idrottslektion
  28. På skolan tilltalar vi varandra med namn/smeknamn som är okej för den som äger namnet.
  29. Snöbollskastning är endast tillåten på gräsmattan mellan XXX- gården och zzzz-gatan
  30. Vi måste ha skor på oss när vi cyklar
  31. Om vi är förkylda, kan vi få äta halstabletter. Vi säger till läraren.
  32. Vi äter med gaffel och kniv och låter maten tysta munnen
  33. Vi går genast ut vid lektionens slut.
  34. Lekredskapen används på rätt sätt.
  35. Bollar som hamnar på taket hämtas vid dagens slut ner av vaktmästare eller annan skolpersonal.
  36. Rökning och snusning sänker uppförandevitsordet.
  37. Vi säger bland annat HEJ till dem vi träffar.
  38. Om det blir mycket snö avgör rektor om det är tillåtet med snöbollskastning.
  39. När det är rast får du leka på skolgården, men inte på bilparkeringarna. Du får heller inte leka i trappor och korridorer.
  40. Klättra endast på klätterställningen.
  41. Vi kastar inte snöbollar, stenar, äpplen, kottar och annat som  kan vara farligt.
  42. Vi respekterar de som säger till om att slänga snus i papperskorgen
  43. att rätta sig efter tillsägelse från all personal
  44. Godis som äts under lektionstid spottas ut.
  45. Var rädd om träd och växter på skolområdet
  46. Snöboll kan kastas på bakre skolgården, inte nära fönstren! (800 kr). Kasta inte mot ansiktet, isbollar är för hårda!
  47. Jag använder ett vårdat språk utan svordomar, könsord eller andra nedvärderande tillmälen.
  48. Om vi gör inbjudningar i skolan bjuder vi hela klassen.
  49. Vi använder våra ”boards” mellan grinden och första basketkorgen.
  50. Snöboll kastar vi endast på skolgården inom angiven plats.
  51. Vi är alltid minst två när vi går upp på berget och vi håller oss så nära att vi hör när de vuxna visslar in.
  52. Du skall komma i tid till lektioner. Om du kommer för sent får du arbeta hemma med de uppgifter som du missat. Lapp sänds hem för påskrift och dina föräldrar kontaktas av läraren.
  53. Om man på rasten behöver hjälp av de vuxna som är ute, söker man upp dem.
  54. Du måste ha hjälm på dig när du vistas på kullen under snöiga perioden.
  55. Förklara för dina elever vad som gäller i god tid före skolbiovisningen!
  56. Du leker inte vapen och fäktningslekar under skol- och fritidstid .
  57. inte sitter i fönstren eller åker på ledstängerna
  58. Varje rast vädras samtliga klassrum och alla elever i åk 1-8 har uterast
  59. Inlines, skateboard och liknande kräver skydd! Åk inte kring köksingången /…/
  60. vi går utevägen till slöjden och till klassrummen
  61. Vid brandlarm: samla ihop klassen/gruppen och gå lugnt mot närmaste utgång som är märkt med grön och vit nödutgångsskylt. Räkna in klassen/gruppen och avvakta besked från museets personal.
  62. Vi lämnar tallrikarna när det är dags att gå tillbaka till klassen.
  63. OBS! I slöjdsalarna har vi skorna på!
  64. Vid fotbollsplanen, men bara där, får du klättra träd.
  65. Lekcyklarna får endast användas av fritidsbarnen på fritidstid.
  66. Du skall inte uppträda störande under lektioner. Om du inte kan uppträda lämpligt under lektionerna kommer dina föräldrar att kontaktas av läraren och du får arbeta hemma med de uppgifter som du missat.

Jag ryser och tänker på alla de regler som inte är formulerade. När vi diskuterar den “dolda läroplanen” sker det utifrån den lömska överenskommelsen att vi egentligen tänker lika och därför inte behöver regler. På ett sätt är det bra att de här reglerna finns – då går de i alla fall att diskutera!

Kommentera gärna hos Anne-Marie! Jag vill inte stjäla hennes diskussion, men är naturligtvis nyfiken på vilka tokiga regler som finns på era skolor och förskolor.

Rostbiffsveckan går mot sitt slut

I morgon avnjuter jag veckans fjärde studentfest och vi har inte lagat mycket mat här hemma. Än har jag inte  fått smörgåstårta och det känns lite snopet. De tre kalasen har varit väldigt olika och jag gillar att den gamla högborgerliga traditionen går att anpassa efter familjebakgrund.

På en av festerna var jag den ende som kunde studentsången och upptäckte att det är ganka ensamt och svårsjunget på slutet om man börjar i högt läge – idag sjöng vi trestämmigt. Jag har lärt mig att inte till varje pris sitta ute och gärna ta med en extra tröja.

Sakta bryts mitt motstånd ner och jag finner mig själv fånigt leende åt den förhoppningsfulla ungdomen. Idag sjöng den musikaliska familjen en jamaicansk motsvarighet till studentsången: Everything´s gonna be alright

Det känns som om vi behöver varje smula framtidstro som går att skrapa ihop.

P.S. Jag gillar rostbiff.


Northumbria university – att vara utbytesstudent

Förstora - bilder från workshops

Förstora - bilder från workshops

Jag är fortfarande lite ställd efter hemkomsten från Newcastle. Kontrasten är stor. Från att ha varit den spännande gästläraren är jag åter den stränge examinatorn. Det känns sådär.

Före detta utbytesstudenter från England ger råd till blivande Sverigeresenärer:
– När ni kommer till Sverige bör ni tänka på att ha ordentliga kläder på krogen. Svenskar är inte så frigjorda som de tror…

Jag är lite avundsjuk på de svenska studenter som ska tillbringa hösten i Newcastle. Den möjligheten skulle jag gärna haft som ung lärarstudent.

Gåtan Jan Björklund

Christermagister tipsar om Jan Björklunds spotifylista från Svds valsidor:

Man ska inte döma en minister efter musiksmak, men jag tror att hans medierådgivare borde fundera över hur de ska förbättra det kulturella kapitalet.

I ett annat program utnämnde han DaVincikoden som favoritfilm och det var också djärvt. Jag tror inte att han överlevt ett sådant misstag i Frankrike där god smak är en tydlig klassmarkör och mått på personlig mognad. Fast jag vågar inte ens tänka på vilken klass J B representerar?

Jag ska aldrig mer beskylla Björklund för att vara populist. Risken är stor att han tar det som en komplimang. Förresten saknar jag Forbes stora hit Beatles på listan.