Det obehagliga dödsfallet på parkeringsplatsen utanför Landskrona skakar om nyhetsvärlden. Det är inte längre “mord” utan rubriceras som “grov misshandel” och “vållande till annans död”.
Tidningarna har försökt agera återhållsamt, men på nätet frodas hatet i Facebookgrupper och andra forum. Namngivning och utpekande gör situationen upphetsad och stämningen kunde varit bättre i staden som länge har plågats av motsättningar mellan befolkningsgrupper.
En del debattörer försöker kyla ner konflikten genom att påpeka att det är individer som begår brott, medan Sverigedemokraterna inte är sena i att blåsa under motsättningarna. Muslimska trossamfund gick ut och tog avstånd från händelsen – varför behöver de göra det? Idag anges den misstänktes ursprungsland (Libanon), men polisen skyndar sig att ta avstånd från alla teorier om att etnicitet skulle spela någon roll.
I stället lanserar polisens talesperson genusperspektivet och vänder den anklagande blicken mot “manligheten”. Kanske är det ett försök att avleda det infekterade etnicitetsperspektivet – men varför är det mer politiskt korrekt att lägga skulden på gruppen män?
( länk)
23-åringen är libanesisk medborgare, vilket näthatarna tryckt på. Vilken betydelse har ursprunget?
Ingen alls, enligt polisen.
– Man ska snarare lägga ett genusperspektiv på det här än ett etniskt perspektiv, säger Tommy Lindén. Manligt beteende. Om det hade suttit en kvinna i bilen och någon hade tutat på henne så hade det nog inte slutat så här.
Jag blir en smula trött och tänker att det möjligtvis handlar om gruppen landskronabor, 23-åringar, bilägare eller rödhåriga som relevanta förklaringsmodeller. I sista hand kanske det är en ren dåre utan impulskontroll? Varje försök att förklara den här formen av ondska riskerar att ramla platt till marken inför tillvarons obegriplighet.
Kanske är det bättre att hålla fast vid individteorin?
Men då behöver vi mer information om personen och jag är inte säker på att det blir lättare att förstå det som inte går att förstå.
Tysta tankar 
