Jag stöter på en obehaglig ” leksak” i bokhandeln. Det är bokförlaget MIGO som försöker omvandla Nannyakutens belöningssystem till en säljbar barnuppfostransmodell. Den manipulativa behaviorismen firar triumfer och en färgglad belöningstrappa utlovar snabba förbättringar av barnens beteende.
MigoTrappan är ett stöd för dig som förälder att coacha ditt barn på ett positivt och utvecklande sätt.
Den ska hjälpa dig som förälder och ditt barn att sätta upp mål tillsammans för att underlätta samarbetet i familjen. MigoTrappan används till allt från att få ditt barn att själv vilja klä på sig, äta upp maten, hänga upp ytterkläder, göra läxor till att hjälpa till i hemmet eller begränsa datorspelande. Trappan är positiv, rolig och visuell. Den bygger på uppmuntran i stället för tjat. Steg för steg mot ett bättre samspel i familjen.
Utan att förringa de problem som jag tror förekommer i de flesta familjer tror jag att det är viktigt att skilja på coach- och föräldrarollen. I den nya världen kommer barnen att utsättas för åtgärder inom föreslagna förbättringsområdena:
Göra läxorna. Vara snäll mot lillebror/lillasyster. Stanna i sängen efter läggning. Göra mellanmål. Ta eget ansvar för t.ex. gymnastik och aktiviteter. Packa i och plocka ur gymnastik- påsen. Komma ihåg sin skolväska. Göra rent akvariet. Gå ut med hunden. Mata katten. Vattna blommorna. Dammsuga. Slänga smutskläder i tvättkorgen. Lägg in tvättade kläder i sin garderob. Vika egen tvätt. Stryka (rekommenderas endast till äldre barn). Hämta posten. Gå ut med soporna. Upp-plockat i rummet innan läggdags. Hänga upp ytterkläder. Hänga upp kläderna man använt. Inte slänga på golvet. Sätta på sig de kläder som lagts fram – utan gnäll. Klä på sig själv. Packa skolväskan. Duka bordet. Äta själv. Äta upp allt på tallriken utan tjat. Plocka bort tallriken från bordet. Plocka i eller ur diskmaskinen. Diska efter middagen. Sitta ner vid middagsbordet. Sluta skrika och tala med normal röst. Sova i egen säng. Gå till dagis med gott humör. Sluta med nappen. Tillaga en enklare måltid t.ex. pasta och köttbullar. Plocka bort efter aktiviteter. Städa upp på rummet innan läggdags. Få tänderna borstade utan skrik. Borsta tänderna själv (barnen bör dock få hjälp av föräldrarna för att säkerställa att det är ordentligt gjort). Visa respekt, t.ex. inte störa när någon talar i telefon. Artighet, säg tack och varsågod. Gott humör i duschen eller badet. Inte använda fula ord. Äta grönsaker. Ha helt datorfria dagar. Utelek istället för dator- och tv-spel. Inget TV-spelande förrän mamma eller pappa sagt okej.
En självbelåten föräldrageneration skyr inga medel att ta makten över sina barn. I bästa fall säljs Migotrappan med kräkpåse. Om vi omvandlar barnen till utvecklingsobjekt (eller s.k. projekt) med hjälp av den här målrationalismen kommer det att få svåra konsekvenser för möjligheten att skapa äkta subjekt-subjektrelationer.
Jag funderar på att skapa en motsvarande lista för föräldrar. Kan ni ge exempel på “förbättringsområden”?
Anna - själv tredje
Tysta tankar 