Bryt med Inger Enkvist

Uppdatering:

Nedanstående skrev jag för tre år sedan. Det är inte min elegantaste text och jag var nog ganska arg  över den obehagliga tonen bland kommentarerna på hemsidan. Jag läser Olle Holmbergs text på Skola och samhälle om Inger Enkvist och nickar instämmande. Den viktigaste frågan när det gäller professorn från Lund är:
– Var fick hon luft?

Är det verkligen regeringens expert som använder den här formen av billig retorik?

Länk till SOS

Ursprunglig text 8/11 2007:

I dagens Svd skriver Inger Enkvist under rubriken Bryt med flumpedagogiken. 2 . Kl. 22.35 har 258 läsare kommenterat artikeln. Texten är en uppvisning i försåtliga självklarheter och reaktionära dumheter, falska dikotomier och förrädiska generaliseringar.

david.jpg

Klassiskt bildningorgan

Samtidigt finns där en ton av sunt förnuft och enkla lösningar som gör budskapet svårt att motstå. Det var kanske bättre förr i alla fall? När påbörjades civilisationens förfall? Var det grekerna eller romarna som hade rätt förhållningssätt till barnen?

Min position är mitt i stormen. Jag möter studenter som studerar på en högskola med krav på att de ska tänka själv. De har fostrats i en skola som uppmuntrat dem att leta efter ledtrådar och reproducera kunskap. När instruktionerna inte är övertydliga eller banala menar studenterna att kursen är “luddig” eller “flummig”. Tyvärr är det ofta svaga studenter från studieovana hem som längtar efter mallar och färdiga lösningar. (Läs mer här!)Tilltron till den egna förmågan att tänka har de förlorat på vägen. Lärarna ska helst lotsa eller peka med hela handen.

Det fungerar inte när de ska ta ansvar för den egna undervisningen i en framtida lärarroll. Då måste självförtroendet finnas.

Jag anklagar Enkvist & co för att bära upp ett auktoritärt kunskapsideal. Nu försöker hon koppla samman frågan med empati, mobbning och respekt för skolan som institution. Jag ser det som ett retoriskt knep.

Allt var bättre förr – barnprogrammen till exempel!

Lärares skyldighet att tänka

Anna Sundman Marknäs skriver på SOS om attackerna mot den svenska skolan.

Länk

Hon utgår från Hargeaves och beskriver erfarenheterna från Ontario då ett fungerande decentraliserat skolsystem detaljreglerades i slutet av 1990-talet. Jag menar att det är ytterst likartade förhållande och att vi har mycket att lära av de de här striderna. I Toronto strejkade lärarna för rätten att påverka undervisningen.

Tidigare inlägg

Man i skolan

Nye krönikören i Lärarnas tidning Mikael Ekström beskriver hur det är att vara ensam man i skolan. Övertygelsen om att i första hand se sig själv som pedagog bortom genuskonventioner verkar vara lite skör och jag tolkar Mikaels reaktioner som en aning kluvna och uppgivna.

Å ena sidan är det smickrande att få vara del av den kvinnliga gemenskapen i personalrummet (“Tjena tjejer!”) och barnens sätt att påkalla hans uppmärksamhet genom att enträget  ropa “fröken” kanske går att vänja sig vid.

Å andra sidan tror jag att det i längden är en ganska påfrestande situation men Mikael verkar vara hyfsat nöjd. Jag tror att fortsättning följer.

Mats bloggregler

  1. Skriv inte om äldre släktingar som har låtit sig luras av  reklamkampanjen från det stora mobiloperatören Tre. De vill att du ska ersätta din fasta telefon. Jack är bra! PUK-koder och pinkoder är inte bra. Drivrutinsuppdateringar är särskilt dåliga.
  2. Skriv inte om äldre släktingar som har låtit sig luras av samma bolag att köpa en dator. Internet  är inte  en mänsklig rättighet och varje gång programledaren påstår att ” Ni kan gå in på vår hemsida och få mer information”  upplevs det kanske  en förolämpning av en äldre generation. Detta utnyttjar skrupelfria försäljare hämningslöst.

Jag är inte lat – men önskar att försäljaren hade individuellt supportansvar och direktnummer hem.

Alis stenar

En klassisk del av varje malmöbarns skolgång är skåneresan som vanligtvis görs i årskurs tre. Ett av barnen från förorten undrar varför just Ali har så många och stora stenar. Det är orättvist mot Muhammed.

Läs mer om Ales stenar

Kanske behöver religions- och historieämnenas kursplaner föras samman om barnen ska få någon form av känsla för bygden.

Kursplaneutkast

Kursplan i musik

På Skolverkets hemsida finns utkast till nya kursplaner. Länk

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan delta med sång och på olika instrument i ensemblespel i några olika genrer. I sitt musicerande klarar eleven en melodi- och basstämma, rytm och ackords- byten i puls samt använder de musikaliska begrepp och symboler som behövs för kommunikationen kring musicerandet Sången eller spel på något instrument utför eleven uttrycksfullt med en utvecklad teknik eller har en bredd på flera olika instru- ment som möjliggör att anpassa musicerandet till musikens karaktär.

Eleven skapar musik genom att välja och kombinera olika musikaliska byggstenar till nya uttryck för att med hjälp av röst, instrument, rörelse eller digitala verktyg uttrycka och utveckla musikaliska tankar och idéer. Eleven kan även ge enklare omdömen grundade på egna och givna kriterier om sitt eget och andras musicerande och musikskapande.

Eleven ger uttryck för hur egna musikaliska upplevelser påverkar kropp, tankar eller känslor samt kan beskriva konsekvenser av musikens påverkan på människan i olika situationer. Eleven beskriver skillnader mellan olika instrument samt kan urskilja musikaliska karaktärsdrag i några olika genrer.

Jag förutsätter att landets barn får ta del av en undervisning som ger dem förutsättning att uppnå de här storslagna målen. Kanske kommer det att behöva utbildas och anställas en hel del musiklärare. Alternativet är att vidareutbilda alla de lärare som bär upp musikämnet i förskola och grubdskolans tidiga år.

Högskolan som Körsbärsträdgård?

Christer och jag var på samma seminarium med Roger Klinth. Mitt kritiska bloggjag är på semester (kanske beroende på att  jag håller med Roger i allt väsentligt) Därför hänvisar jag till Christermagister och diskussionen om Kön och utbildningsframgång.

Länk

Frågan är :
– När blev det ett problem att pojkar inte längre kan hävda sig inom utbildningsvärlden?

Körsbärsträdgården

Ge mig en kvällstidning utan Elisabet Höglund!

Expressen:

Aftonbladet:
Höglund är ingen programledare Jan-Olov Andersson om Elisabet-gate 17

Kan tänka sig att återvända Elisabet Höglund öppnar för en fortsättning som programledare i ”Förkväll” 28
Höglunds framtid fortfarande oklar Gästade “Nyhetsmorgon” i morse 56
Nämnde henne inte vid namn ”Förkvälls” programledare undvek att prata om Höglund 27
Nu tar Gynning över ”Förkväll” Elisabet Höglund ersätts med 34 år yngre Carolina Gynning 165
”Mitt livs största kris” Elisabet Höglund är orolig för sin framtid i branschen 95
Höglund: Jag blev förnedrad – av TV4 Skriver exklusivt i Nöjesbladet om tv-bråket 40