Uppdatering 2 – Orvar Säfström bemöter kritiken i Sydsvenskan (Länk)

Den råa samtiden ställd mot ett paradisliknande förflutet är ett tacksamt debattämne, som passar både på DN:s debattsidor och för att generera svarta rubriker i kvällspressen. Att spelkulturen utgör en samhällsfara av stora mått får tyngd då det kommer från välkända hjärnforskare och beteendevetare. Problemet är bara att artikeln saknar stöd, både i verkligheten och i forskningslabbet.

(….)

Artikelskribenterna har nu tagit tillbaka flera av de värsta felaktigheterna, även om de i själva debatten ägnat lika mycket energi åt personangrepp och smutskastning av oliktyckande som åt att bemöta den befogade kritiken. Slutet gott, allting gott? Nej inte alls. De har faktiskt i viss mån vunnit det hela ändå. Den första debattartikeln rapporterades som en nyhet i media över hela landet. ”Nu är det bevisat, barn blir våldsamma av tv-spel!” Den efterföljande diskussionen tar de flesta aldrig del av. Och så har deras grundbudskap nått ut, spel är en samhällsfara.

……………………………………………………………………

Uppdatering1: Länk till svar (det var som jag trodde – debatten är inte över)

…………………………………………………………………..

Jag hör till dem som inte oroar mig för att barn påverkas negativt av våldsamma filmer och spel. Ändå är det svårt att bortse från fyra tunga hjärnforskare som bankar in ett motsatt budskap (Länk):

Risken att påverkas av dessa spel beror på mängden spelande och mängden våldsinnehåll. Det är därför oroande att en del ungdomar spelar extremt våldsamma dataspel flera timmar per dag. Men från hjärnforskningsperspektiv är vi mest bekymrade för barn och ungdomar som redan har en psykiatrisk problematik, till exempel ADHD-, borderline- och antisociala symptom. Dessa barn släpar efter i mognaden av pannlobens kontrollfunktion och har ofta en bristande impulskontroll. De framstår därför som extra känsliga för våldsamma dataspel, ett antagande som stöds av beteendestudier.

Några enkla lösningar på frågan om vad man kan göra för att förändra situationen finns inte, men samtidigt kan påståendet att dataspelvåld är relaterat till hälsorisker inte nonchaleras som moralpropaganda. Snarare är detta ett uttryck för oro hos väl etablerade biologiska forskare.

Jag är rädd att moralisterna får vatten på sin kvarn. På ledarsidan varnas för “sms-hysterin” och datorspelande pekas ut som orsak till Sveriges bristande framgångar i PISA-mätningar. (Länk till DN ledare)