Jag är för mångfald – det finns plats för alla sorters trådrullar i världen.
Monthly Archives: November 2009
Är genusforskning och kvinnoforskning samma sak?
Jag läser en tidning som heter NIKK. Den är gratis och ges ut av Nordisk institutt för kunskap om kjönn och innehåller ofta ganska brokiga texter.
I det senaste numret 3:2009 (ingen länk) kan jag läsa att läroämnet kvinnoforskning vid Helsingfors universitet har bytt namn till genusforskning. Det verkar en aning lättsinnigt. Förvirringen ökar om vad som egentligen innefattas i begreppet (eller perspektivet) “genus”.
I Finland drömmer undervisningsministern om att skolan ska bli könsneutral – det låter djupt oroväckande.
I en annan text diskuteras fördelar med könsuppdelad undervisning. Det är Island som har tradition av oblyg kompensatorisk statsfeministisk genuspedagogik från förskolan där den s.k. Hjallimodellen har stått som förebild för svenska lösningar.
Eva Nyström är skeptisk – det respekterar jag henne för och bestämmer mig för att läsa hennes kunskapsöversikt:
Nordisk forskning om genus och jämställdhet i skola och utbildning
Direktören för NIKK Solveig Bergman ger också prov på eftertänksamhet och diskuterar den nordiska statsfeminismens (det ligger ingen värdering i ordet) hörnstenar. Hon vågar till och med ifrågasätta uppfattningen om att kvinnor alltid har kollektiva intressen.
Tänk vad mycket man hinner under en undervisningsfri förmiddag!
Skanna mina ord!
Jag vaknar med ovanligt gott samvete. Kvällens slit med diabildsskannern är verkligen belönande. Nu är jag en människa i kontakt med mina minnen och bilderna är räddade från glömskans glupska gap.
Om tusen år kommer arkeologerna hitta en CD-skiva från sent 1900-tal med bilder som ger de nödvändiga ledtrådarna till en heltäckande förklaring av de samhällsförändringar som äger rum just nu.
Kanske får världen då veta att den s.k. skeppssättningen vid Ales stenar egentligen användes av unga män för att under rituella former experimenterade med tyngdlag och manligt mod.
Guidade visningar äger rum och alternativa tolkningar förekommer.
“Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?”
Kent Eriksson från Delegationen för jämställdhet i skolan föreläser
utifrån betänkandet:
Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? SOU 2009:64
Länk
Den 24 november kl 13.15 – 15.00 i sal B423
Lärarutbildningen Orkanen – Malmö
Jag tänker inte missa chansen att ställa frågor kring den statliga jämställdhetspolitiken.
Hö-hö-Hökopinge
Frågan om hur man ska förstå motståndet mot flyktingar i Vellinge är intressant. I klassisk historiematerialistisk anda intresserarman sig förproduktions- och maktförhållande i en visst samhälle och tidpunkt. Dessa allmänna teorier tenderar att inte kunna förklara lokala mönster som t.ex. vellingemoderaternas envisa hållning i invandrarfrågan.
Å andra sidan finns en idealistisk historiesyn som lägger ansvaret på individerna som bärare av idéer. Idag skriver Per t Ohlsson en lysande krönika som förklarar den senaste tidens händelser som en del av arvet efter Vellinges förre starke man Göran Holm.
”Lars-Ingvar Ljungman är liksom Vellinges Dmitrij Medvedev och Göran Holm är Vladimir Putin.”
Det är något ogenerat över andan som gör mig generad. Han vädjar till en skrockande höhö-gemenskap som inte finns – tror jag – vill jag – hoppas jag.
Solidaritet – så vitt jag vet
Folkpartiet fortsätter att marschera högerut. Kärnkraft, Nato, urholkad arbetsrätt, skolkrav, språkkrav för invandrare – jag tänker att det finns en uppenbar risk att Jan Björklund snart kommer att förbjuda ordet solidaritet. Därför passar jag på att påminna om Sven-Eric Liedmans bok i ämnet.
Ordet “solidaritet” kommer från franskan. Det har sin bakgrund i latinets “solidus”, som betyder gedigen, fast eller odelad. Franska jurister talade redan på 1500-talet om “solidarité” i en mening som lagkloka i många länder, även Sverige, fortfarande använder. Om det finns flera borgensmän för ett lån och låntagaren inte kan betala, är det en av borgenärerna som träder emellan med hela summan. I efterhand får han ersättning av de andra. Det kallas solidariskt ansvar och kommer till uttryck i devisen: “En för alla, alla för en.”
Skyltarna från gamla Östberlin erbjuder en begränsad tolkning av ordet. Solidaritet mellan folk verkar vara en riskabel och lätt föråldrad tes.
Pojkpeng – skolfront
Var diskuterar lärare elevinflytande?
Jag fick mail från studenter och tänker be läsare om tips:
Vi håller på med vårt examensarbete. Vi gör en diskursanalys av hur skolans olika aktörer pratar om elevinflytande. Vi har i första hand valt att inte göra intervjuer utan vi vill hitta vår empiri på internet och i dokument.
Nu har vi stött på patrull när det gäller lärares utsagor. Du som diskuterar skolfrågor på nätet (i alla fall i bloggform) kanske känner till något forum för lärare på internet. Vi letar och letar men hittar inget.
Studenterna (och jag) är tacksamma om ni har tips på något ställe där frågorna diskuteras. Eller ligger det mesta på en kommunintern nivå?
De stora elefanterna dansar
Det finns institutioner du inte vill stöta dig med om du arbetar inom högskolan. Högskoleverket och Utbildningsdepartementet hör givetvis till makthavarna och vi kan inte nog markera respekten för det demokratiska regelverket. Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen är mer diffusa till sin karaktär – samtidigt som deras pengar är starkt åtråvärda. Dessutom finns det något som vi i brist på annat skulle kunna kalla “vetenskapssamhället” där vissa forskare sätter agendan för debatten.
När Tomas Kroksmark kritiserar Roger Säljö och Ulf P. Lundgren är det upplagt för en rejäl strid. Bakom de oskyldiga frågorna om de 136 KK-stiftelsemiljonerna till LearnIT döljer sig en maktkamp som jag tror handlar om vilken forskning som ska prioriteras i framtiden.
På sidan 75 i senaste numret av pedagogiska magasinet kan vi följa den tredje (men säkert inte den sista) ronden i striden. Ett bra gräl livar upp och om jag skulle satsa en hundring blir det på Kroksmark som verkar sitta på de bästa korten. KK-stiftelsens hantering av satningen på att utveckla IT inom landets lärarutbildningar imponerar inte.
Naturvetenskap och teknik i tidningen Förskolan
Tidningen Förskolans temanummer om teknik och naturvetenskap finns nu på nätet. Jag rekommenderar kollegan Karin Lagerholms text.









