Neue Schönhause Strasse är en av Berlins skoaffärstätaste gator och på andra sidan Hackechener markt ligger det ännu fler.
Bilden (klickbar) är tagen i skymningen – då blir färgerna oregerliga
Tisdagstema – guld
5
Monthly Archives: November 2008
Den stora sorteraren
Anders Burman presenterar i Svd (länk) en översättning av Pierre Bourdieus 40 år gamla bok Reproduktionen, bidrag till teori om utbildningssystemet. (översättning Gunnar Sandin, Arkiv förlag) Plötsligt känns luften lite lättare att andas och de förbjudna orden blir åter möjliga att uttala. Recension Alba
De senaste åren har många berusat sig med retorik om skolans möjligheter att förändra samhället. Genom teveserier som 9a mytologiseras de enskilda lärarnas position. De kan genom sitt engagemang och sin kunskap bryta klassamhällets sorteringsmekanismer och i den goda skolan för alla är allt möjligt.
Bourdieus analys är inte lika uppmuntrande. Skolsystemets fungerar i sin helhet konserverande och reproducerande. Här gäller det att få barnen att inse sin plats. Exemplen från ett hierarkiskt och auktoritärt Frankrike kanske är svåra att överföra till svenska förhållande där vi länge har odlat myten om skolan som den stora utjämnaren eller med Olof Palmes ord: En spjutspets mot framtiden!
Idag har vi en bred intagning till högskolor som utmanar bilden av att högre utbildning är förbehållet eliten. Frågan är om det går att genomföra dessa högre studier utan ett stabilt utbildningskapital. Vi som arbetar i utbildningsfabriken ställer ofta upp som villiga grindvakter.
Begreppet reproduktion innebär att maktförhållandena ideologiseras och framstår som naturliga. Misslyckanden i studier framstår i värsta fall som bristande begåvning – när det oftare handlar om stöd och studievana. Maktutövningen döljs bakom kriterier och målbeskrivningar som gynnar de grupper som har lärt sig institutionernas koder.
Trots detta är analyserna i ”Reproduktionen” fortfarande skrämmande aktuella. Ännu i 2000-talets Sverige utgör skolan, eller rättare sagt utbildningsväsendet i dess helhet från förskola till universitet, den centrala institutionen i den ständigt pågående reproduceringen av den dominerande ideologin. Det är inte bara det att klasskillnader återskapas och cementeras, utan skolsystemet bidrar också till att det framstår som naturligt att privilegierade grupper har sina privilegier och att de mindre lyckligt lottade anser att deras egen ofördelaktiga position är helt i sin ordning, som ett resultat av bristande skolgång, avsaknad av formella meriter och kanske rent av bristande begåvning.
Burman avslutar med att denna pessimistiska analys inte behöver innebära att vi upphör att hylla och inspireras av duktiga lärare. Determinismen kanske hjälper oss att förstå samband – men i vardagen finns det andra förhållningssätt.
– Du gör skillnad!
Tjo vad det var livat i Dehli i lördags
Ju fler desto roligare. Så har jag alltid tänkt och är ett villigt offer för alla rekordförsök, antingen det gäller barnkörer eller dragspelsorkestrar. Samtidigt är det något lite skrämmande över det här med att spela tillsammans under väldigt välordnade former. Risken är stor att det diciplinerade tar över och en del av glädjen försvinner.
Jag har svårt att tolka ansiktsuttrycken från sitarkonserten i BBC-inslaget (länk) men jag har en vag känsla av att här spelade man inte fel ostraffat.
Annars är det ett sådant utpräglat jaglängtartillIndienväder och jag famlar bland mina gamla bildspel. 1 2 3
Fler bloggar om Indien.
Pappaledighet populärare
Det är ett konstigt ord Pappaledig – just när du som man ska bli pappa på riktigt – då blir du pappaledig!
Svenska dagbladet beskriver en ökning av mäns vilja att vara lediga från sina jobb för att vara tillsammans med sina barn. Ingenting kunde göra mig gladare.
När vi diskuterar jämställdhet och genuskodning av skolan känns det ibland som om vi börjar i fel ände. Alla försök att locka män till förskolan, att få dem att inte avbryta sin lärarutbildning eller att öka pojkarnas skolprestationer kanske är fåfänga så länge normen om kvinnligt tolkningsföreträde inom uppfostran är så stark. Skolan kan inte lösa problemen om inte de yttre strukturella faktorerna förändras.
I samma tidning skriver Arne Wirén om de män som inte får ta ut pappaledighet.
Ett minne vitt
Igår var det 40 år sedan The white album släpptes och jag har inga problem med att komma ihåg den förundrade känslan på festerna när vi samlades runt Philipsgrammofonen med högtalare i det löstagbara locket. Banala trallvänliga sånger och vildsinta experiment blandades på en dubbelLP. Tänka sig en dubbel LP!
Mårten Ljungberg uppmärksammar jubileet och jag inser att mina bilder från hur det gick till vid inspelningen är helt främmande från verkligheten.
Förutom McCartneys allt vanligare översittarattityd och Lennons accelererande drogmissbruk – nu var heroin med i bilden – var en av de största konfliktorsakerna Yoko Onos ständiga och, av alla utom Lennon, ovälkomna närvaro i studion. (Ett år senare skulle hon flytta in sin berömda säng i studion.) Stämningen upplevdes till och med så pressande att många i produktionsteamet i olika omgångar lämnade arbetet.
Ändå framstår många av sångerna som tidlösa mästerverk och jag frestas att be grannen komma över med gitarren och sångbok för att spela igenom skivan.
Fototriss – uppifrån
Jag har aldrig deltagit i fototriss och starten var besvärlig. Temat uppifrån ställde till det och efter att har tittat igenom mina bilder insåg jag att jag är en typisk underifrånfotograf. I bästa fall kanske det handlar om en strävan efter att få objektet att se kraftfullt ut och då går det att beskriva hållningen som ideologisk – kanske.
Nåja, här är tre försök att använda ett uppifrånperspektiv:
Österlen
Berlin
Toscana
Projektionernas mästare
Göran Skytte har varit på rivieran och träffat en stilig, välklädd och bildad kvinna som dessutom velat köpa hans bok och varit intresserad av andlig bildning. Ur denna vardagliga ickehändelse lyckas Skytte skriva en krönika som svingar vilt åt alla håll. Först en rasande uppgörelse med den politiska korrektheten och därefter de slentrianmässiga slängarna mot sossarna som svenska dagbladets läsare tycks hysa en outtröttlig kärlek till.
I politiskt korrekt svensk uppfattning är dessa människor svikare. I vissa kretsar anser man det vara näst intill moraliskt förkastligt att bo ”utomlands”, särskilt om man inte är okritisk mot det svenska systemet.
Till sist förstår jag vem det är som Don Quixote rider ut mot. Det är den fördomsfulle och rädde forne vänsterpojken Göran Skytte som är offret för alla dessa ironier och efterslängar. Frågan är varför han besvärar oss med sin egen uppgörelse.
Grön tankehärdsmälta
Jag fick en inbjudan som skrämmer mig:
Vad är en bra lärare?
Spelar det någon roll att lärarna är mindre begåvade än förut?
De som väljer att bli lärare idag har lägre betyg, sämre ledaregenskaper och sämre kognitiv förmåga än de hade för 15 år sedan. Nedgången i kognitiv förmåga missgynnar starka elever medan nedgången i ledarskapsförmåga missgynnar svaga. Ny forskningsrapport visar att matchningen mellan elev och lärare är mycket viktig för att uppnå goda resultat i skolan.
FORES bjuder in till seminarium där fil dr Jonas Vlachos presenterar IFAU-rapporten Hur lärares förmågor påverkar elevers studieresultat. Sigbrit Franke, utredare av förslaget till ny lärarutbildning, kommenterar rapporten. Medverkar gör också Metta Fjelkner, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund, och representant från utbildningsdepartementet. Moderator är Martin Ådahl, chef för FORES – Den gröna och liberala tankesmedjan. Rapporten finns tillgänglig på http://www.ifau.se från och med den 27 nov.
Efter en sådan inledning är det bara att skamset smyga sig undan och be till gudarna om att inte bli innefattad i de grova generaliseringarna och skamlösa förenklingarna.
Jag utgår från att undersökningen gäller de som nu söker till utbildningen i förhållande till de som sökte för femton år sedan och inte som det står i texten: En jämförelse med deras förmåga för 15 år – en sådan försämring av status hade varit intresseväckande och det vore verkligen skräckinjagande om den sjunkit så mycket.
Jag tycker fortfarande att ett rejält syftningsfel är den högsta formen av underhållning – särskilt när det kommer från dem som oroar sig för skolans bildning.
Fjelkner och Franke tycks trivas bra bland dessa oblyga elitister – nu återstår att se hur hållningen gestaltar sig i den lärarutbildningsutredning som Franke presenterar den 3/12.
I quote: No kvot
Anna Larsson beskriver problemet med kvotering till högre studier.
För längre ner i karriärhierarkin, på våra högskolor där andelen kvinnor är 60 procent, kvoteras män in på löpande band. 7397 män har kvoterats in till olika linjer de senaste åren på bekostnad av kvinnliga sökanden med samma betyg.
Jag hör själv till gruppen inkvoterade. 1976 fick jag 0,2 tilläggspoäng som man när jag sökte till förskollärarutbildningen. Efter 16 veckors förpraktik (utan studiemedel) fick jag tillträde till utbildningen. Jag arbetade 25 år i förskolan. Tack staten för hjälpen – förlåt den kvinna som jag knuffade ut.
Igår träffade jag en grupp män som utbildar sig till lärare inom förskolan och grundskolans tidigare år. Ingen av dem var förtjust i kvoteringstanken – men många var bekymrade över kvinnodominansen i yrket. Vi diskuterade olika förslag för att bryta snedfördelningen.
Inga snabba lösningar i sikte. Allmänna åtgärder som höjd status och bättre lön är svåra att motivera ur ett genusperspektiv. Alternativet är kanske att beskriva förskolan och skolan som kvinnligt kodade miljöer. De män som ger sig in i den världen bör vara medvetna om sin dubbla utsatthet. Dels att tvingas agera manlig förebild och samtidigt riskera att avfärdas som manlig stereotyp. Varning för dubbelbestraffning…
Ett glatt humör är mer än pengar
Konkurrensen om utrymmet i skoldebatten hårdnar. Nu är det Kd:s tur att göra ett utspel och deras påhitt är att föreningsaktiviteter ska skrivas in i betygen. Alliansen är kritisk och jag utnyttjar min rätt att inte ha någon åsikt – även om jag är lite imponerad av att Kd använder begreppet “informellt lärande” som är ett utmanande och intellektuellt krävande område.
IB-programmet har t.ex. obligatoriska samhällsnyttiga aktiviteter som då förväntas tillföra kunskaper som barnen inte kan inhämta inom skolans väggar.
Tysta tankar 
