Länk till tidigare inlägg – kommentar från BU-chef.
Jag tror att den tragiska händelsen kan hjälpa oss att tydliggöra ansvarsförhållandena mellan hem och förskola. Det här brevet är från juristen i Malmö och jag är glad över att hon delat med sig avdet till oss som arbetar med utbildning:
Hej.
Jag har gått ut med ett mejl till de av våra förskolechefer som ställde frågan om Malmö kommun hade rutiner kring förskolebarns frånvaro och har även lyft frågan till direktören i vår nya förskoleförvaltning (jag klistrar in mejlet nedan i lite korrigerat skick). Det ”välformulerade” mejlet bygger på ett mejl som stadsjuristen i Helsingborg Magdalena Kocan har avfattat till mig inom ramen för en diskussion av juridiska spörsmål (och hennes mejl är i sin tur en sammanfattning av vad hon har gått ut med till sin förskoleverksamhet). Jag är helt överens med stadsjuristen i Helsingborg, och har bara kompletterat hennes mejl i några avseenden.
Det är således två stadsjurister som står bakom denna text kring rättsläget i frågan om ”riktlinjer för hantering av förskolebarns frånvaro” som jag klistrar in här nedan. Jag har kollat med Magdalena, och det går bra att Du hänvisar till vår uppfattning i Din undervisning.
Hej.
Ett antal förskolechefer har lyft frågan om riktlinjer kring förskolebarns frånvaro från förskolan. Jag svarar Er gemensamt och lyfter frågan vidare till vår nya fina förskoleförvaltning.
När det gäller förskolorna har vi mig veterligen inga övergripande Malmöriktlinjer.
Sådana kan vi dock absolut ha om politiken vill och anser det nödvändigt, d.v.s. det finns inget juridiskt hinder för att ha sådana riktlinjer, i vilka vi fastlägger att vårdnadshavare ska kontaktas när ett barn som skulle ha kommit till förskolan uteblir.
Rättsläget är enligt min mening följande.
• Det finns inte någon skyldighet för förskolorna att kontakta vårdnadshavare om ett barn inte kommer till verksamheten som planerat. Plats i förskola erbjuds utifrån ett behov. Utgångspunkten är förvisso att platsen ska utnyttjas, men det finns inget närvarokrav och ingen reglerad skyldighet enl. skollagen att kontakta hemmet motsvarande vad som gäller för grund- och gymnasieskolan vid frånvaro.
• I praxis är det vidare vedertaget att vårdnadshavarens tillsynsansvar utifrån föräldrabalken övergår till verksamheten först när barnet har lämnats över till verksamheten. Kommunen har således inget juridiskt ansvar förrän tillsynsansvaret har gått över, d.v.s. från den tidpunkt barnet lämnats i förskolan.
• Är man orolig för att ett barn far illa har förskolepersonal ju alltid en skyldighet att göra en anmälan till socialtjänsten enligt socialtjänstlagens 14 kap. 1 §.
Föreligger det således en situation som indikerar att föräldrarnas omvårdnad om barnet brister är det ju den typen av anmälan som gäller. Det rör dock inte riktigt det Ni frågar om, nämligen en regelmässig förfrågan till vårdnadshavarna när ett barn som skulle ha anlänt i förskolan inte infinner sig vid den utsatta tiden.
• Läroplanen för förskolan anvisar inte heller någon skyldighet att ta kontakt i den aktuella situationen. Varken avsnitt 2.4 eller 2.7 i läroplanen för förskolan innehåller regleringar motsvarade de som t.ex. finns för grundskolan avseende kontakt med hemmet om problem/svårigheter uppstår för eleven i skolan (jmf för grundskolan avsnitt 2.8).
• Sammantaget kan jag således inte se vad en sådan skyldighet att ta kontakt med vårdnadshavarna till ett barn i förskolan som inte lämnats som planerat skulle grunda sig på juridiskt sett – men det finns, som sagt, inget som helst juridiskt hinder att man ändå skapar riktlinjer för barnens bästa.
• Gäller det Malmöövergripande riktlinjer är det en fråga som bör tas upp och utredas/beredas samt beslutas om av vår nya förskoleförvaltning och förskolenämnden. Vill Ni gärna så kan även en förskolechef ha egna rutiner i frågan avseende den egna verksamheten. De bör dock givetvis finnas dokumenterade.
• När det väl finns riktlinjer ska de följas – annars brister verksamheten!
Ni får diskutera saken!
Vänligen
Natalie Glotz Stade
Stadsjurist
Förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, social- och familjerätt samt skoljuridik
Juridiska avdelningen
Stadskontoret
205 80 Malmö
Kommunen beslutade omedelbart om en översyn av rutinerna. Utredningen är ännu inte klar, men redan nu står det klart att något lagbrott inte har begåtts av personalen.
– Det handlar helt och hållet om vilka rutiner man beslutat om inom verksamheten. Vi har beslutat att vi ska ringa upp om ett barn uteblir. Samtidigt är det en frivillig verksamhet som inte omfattas av de lagkrav som råder inom skolan, säger hon.
Betyder det att ingen lagligt kan ställas till svars för att rutinen brast?
– Ja, det inte finns inga lagkrav eftersom förskolan är frivillig, svarar Kerstin Melén-Gyllensten. Tittar man däremot på skolan finns det lagkrav på grund av skolplikten.
Jag är besviken på artikeln. En driven reporter hade begärt ut handlingar som beskriver rutinerna och vilka åtgärder som genomförts för att implementera dessa. Förvaltningschefen talar om ett ”vi” som har beslutat – vem är det? Är det samma ”vi” som ska ringa? Det vore bra om vi kunde lära oss något om ansvarsförhållanden inom kommunal förvaltning av händelsen. Hur ser lagstödet ut för att ålägga pedagogerna sådana här arbetsuppgifter?
Vi är många som förundrats över LR:s halvreligiösa inställning till staten som skolfrälsare. Det här citatet ger perspektiv.
Statens beteende är fullkomligt exempellöst på svensk arbetsmarknad…Lärarnas förtroende för staten som arbetsgivare har tidigare i många sammanhang genom egenartade besparingsförslag och genomförda besparingar varit starkt undergrävt. Det kommer efter denna handling att nå ett bottenläge… Det är möjligt att arbetsgivaren genom sitt agerande nu tror sig göra vissa kortsiktiga vinster. På lång sikt innebär agerandet emellertid att LR och SACO/SR-S måste överväga sin attityd och sitt uppträdande mot arbetsgivaren. Om man från arbetsgivarhåll inte är beredd att rätta sig efter den hederskodex som hittills varit gällande på svensk arbetsmarknad, och som inneburit att man inte tagit till stridsåtgärder när det gäller en konflikt på en helt annan arbetsmarknadssektor, har vi sannerligen ingen anledning att lägga fingrarna emellan i fortsättningen. Ett gammalt ordspråk säger att den som sår vind får skörda storm. Det kommer arbetsgivaren att få erfara.
Inga Wernersson sammanfattar jämställdhetsarbetet inom förskolan. Vi är inte helt överens om hur historien ska beskrivas.
IW:
"I realiteten är det inte så stor skillnad män och kvinnor"
(Ok – då var det väl inte så viktigt) #Ingegerd— Mats Olsson (@tystatankar) May 17, 2013
Ambitiösa föräldrar oroar sig för sina barns datorspelande och kunskapsutveckling. Kommersiella aktörer erbjuder lösningen. Miniklubb.se är ett exempel.
Jag är inte förvånad över att kunskapssynen är strikt behavioristisk.
Lärande kombinerad med lek
I Miniklubb får ditt barn en balanserad spelupplevelse, där inlärning kombineras med lek. Inlärning blir roligt och barnet belönas och motiveras av speluniversumet. Miniklubb är mycket mer än bara att lösa uppgifter, men åtkomst till mer underhållande upplevelser fås genom att lösa uppgifter där barnet tjänar Pärlor och Guldmynt. Dessa kan barnet använda till att klä ut sin delfin och I Miniklubb får ditt barn en balanserad spelupplevelse, där inlärning kombineras med lek. Inlärning blir roligt och barnet belönas och motiveras av speluniversumet. Miniklubb är mycket mer än bara att lösa uppgifter, men åtkomst till mer underhållande upplevelser fås genom att lösa uppgifter där barnet tjänar Pärlor och Guldmynt. Dessa kan barnet använda till att klä ut sin delfin och göra den fin, eller spela andra spel i Miniklubb.
Mer bekymrad är jag över den oblyga synen på övervakning. Föräldrar får mail som rapporterar om barnets framsteg inom de olika fälten. Lek och lärande samverkar och med teknologi ges barnen de bästa förutsättningar att klara skolstart.
Följ ditt barns utveckling
Som medlem i Miniklubb får du regelbundet en föräldrarapport till din e-postadress. Här kan du följa ditt barns utveckling i Miniklubb och se vilka uppgifter ditt barn har klarat av. Miniklubb kan även användas som grund för att sitta tillsammans med barnet, prata om uppgifterna och andra aktiviteter i spelet. Därigenom får du och ditt barn en god, lärorik och trevlig kvalitetsstund tillsammans.
I min värld är detta inte lek utan träning. Jag önskar att pedagoger och föräldrar orkar stå emot bedömningstrycket. Någon borde försvara barnets rätt att leka utan att handlingarna dokumenteras och värderas utifrån nyttoperspektiv.
Hyllningsdag för professor Ingegerd Tallberg Broman
Tid: 2013-05-17 10:30 – 2013-05-17 16:00
Plats: Orkanen D138
Målgrupp: Alla intresserade
Varmt välkomna att delta i hyllningsdagen för professor Ingegerd Tallberg Broman den 17 maj i Orkanen, sal D138, Malmö högskola. Då kan du ta del av en rad spännande föredrag enligt följande program:
Program
10.30-10.50 Välkomna (Sven Persson, Lena Rubinstein-Reich, Annika Månsson, Ann-Christine Vallberg-Roth)10.50-11.20 Gunilla Halldén – Moster Disa i Birkastan – barnträdgården som arena för socialt arbete
11.20-11.50 Inga Wernersson – Det var en gång i ett litet land i norr – ur en gammal jämställdhetsforskares minnen
11.50-12.20 Gunvor Andersson – Förskolan och den sociala barnavården
12.30 Paus
14.00-14.30 Några av Ingegerds doktorander
14.30-15.00 Karin Rönnerman- Genererat ledarskap i förskolan
15.00-15.30 Ann-Carita Evaldsson – Om verbala förolämpningar, maskulinitet och normalisering i specialpedagogisk praktik
15.30-16.00 Mats Trondman– Barndomarnas barn: Några metateoretiska trick
Ken Robinson: How to escape education's death valley – Borde vara obligatorisk på lärarprogrammet. #svpol ted.com/talks/ken_robi…— Christoffer Lindgren (@hypertrofi) May 13, 2013
Jag har en björklundvänlig vecka – när det gäller skolpolitik är min besvikelse minst lika stor inför socialdemokraternas populistiska utspel.
En argumentationslinje verkar vara att om inte alla drastiska reformer hade genomförts hade det varit ännu värre – en annan att det tar lång tid att vända en oceanångare. Framförallt tycks det vara de sk tydliga målen och den tidiga uppföljningen, som uppfattas vara det som så småningom ska få oceanångaren att vända. Men med de nya kursplanerna är innebörden av ’tydliga mål’ att varje kursplan har fått formulerade kravnivåer för varje betygssteg. Ironiskt nog är dessa kravnivåer inte särskilt tydliga vilket fått som konsekvens att man runt om på skolorna i Sverige lägger ner mängder av tid och arbete på att uttolka betydelsen av de olika kravnivåerna istället för att planera och genomföra en undervisning av god kvalitet. Det är alltså bl.a. just de sk tydliga målen som ligger bakom att lärarnas tid tas från undervisningen.
Om det nu är så svårt att se att våra nuvarande problem har något med de reformer som genomförts att göra går det att vända sig till andra länder som haft längre tid på sig att vänta ut effekterna av reformerna. Det finns erfarenheter från såväl England som USA som är värda att beakta. Där växer kritiken mot de senaste decenniernas fokus på grundläggande färdigheter och kunskapskriterier just för att effekterna inte blivit vad man hoppats på (se t.ex. Hargreaves & Fullan, 2012, Ravitch, 2011, Resnick, 2010). Även om en del av dessa kritiker medger att systemet med stark utifrånstyrning av skolan haft vissa effekter på grundläggande färdigheter, tyder det mesta på att det inte går att främja den typ av kvalificerade kunskaper som krävs idag genom en snävt resultatorienterad regim med fokus på tydliga mål och ständiga prov.
Jag lyssnar på Filosofiska rummet. Deltagarna är överens om att det största hotet mot kvalitet inom skola och omsorg är tanken på mätbarhet och längtan efter manualer.
Studenterna klagar – jag är intresserad av kunskapssyn och teorier och lärande. Ofta hamnar vi i diskussioner om metoder och ”det rätta förhållningssättet”. Jag är optimistisk när det gäller möjligheten att digitala verktyg förändrar utbildning.
