Jag uppdaterar ett gammalt inlägg – mest för att jag är så nöjd med bilderna.Klicka på dem!
I Berlin finns ett museum som beskriver en mörk tid i människans historia. Judiska museet är en totalupplevelse och det starkaste rummet är den mörka betongsilon där ljuset silar ner från takfönstret. Det är en plats för eftertanke.
Vi som går levande ut därifrån har lärt oss något om hopplöshet och mänsklig ondska.
Idag smiter jag från drillflickor och nationaldagsfirande, men den 18/6 är det dags för årets lokala höjdpunkt: traktoruppvisning i Vitebro.
Jag tyckte mycket om Helt apropå som var ett humorprogram från Malmö. Särskilt gärna minns jag den fejkade översättningen från sovjetiska duman där talmannen redogjorde för utfallet av femårsplanen:
- En traktor (applåder) – en traktor till (ännu mer applåder)
Utställningen av traktorer och gamla maskiner i Vitebro höll en helt annan klass.
Veckans tisdagstema är teknik – det blir inte mer tekniskt än så här.
Min lille vän söker sig gärna till upphöjda positioner. Från gitarrhuvudet har vännen bra uppsikt över de betande korna och nu drömmer han om armar som kanske är en förutsättning för mer kvalificerat fingerspel.
Fler bilder på min lille vän: länk
Den specialintresserade kanske känner igen en Bjärton Estrella? Flaggskeppet i Bjärnumfabrikens gitarrserie. Länk
Mer fototriss
Min lille vän är sparsmakad när det gäller design. Han föredrar danskt femtiotal och muttrar om konstgjorda material och civilisationens förfall.
Ändå kan man se honom kasta längtansfulla blickar mot denna godbit från IKEA.
70-tal?
Mer tisdagstema
Ett lysande intressant tema. Ingenting får mig på så dåligt humör som köpcentrum och det tråkigaste av dem alla heter Entré och ligger vid Värnhemstorget.
Å andra sidan har jag gått igenom Femmans torg Östra Nordstan i dag. Kanske är det ännu värre i Göteborg?
Ibland blir jag besviken på Internet, Google och civilisationen. Jag försöker ta reda på ursprunget till det klassiska förnedringsuttrycket ”Tillåt mig småle” och får 280.00 träffar. När jag lägger till ”+Bildt” krymper summan till 4.800 – men det är fortfarande ganska imponerande!
Jag säger bara:
- Tillåt mig småle!
Är det någon som känner till uttryckets ursprung?
Mer skrämmande tisdagstema
Jag jobbar i ett mycket modernt hus och organisationen präglas av hög rationalitet. Vi har höga ambitioner och tänker inte gärna på tillvarons bräcklighet.
Därför återvänder jag gärna i minnet till ett förfallet skjul mellan Vitaby och S:t Olof.
Kaos - förstora
Fler bilder från min förfallromantiska period
Mer Tisdagstema
Jag väljer en nytagen bild från dagens promenad till brevlådan. Temat inbjuder till djupsinne och jag faller för frestelsen att sammanfatta i symboler.
2009 har varit ett hotfullt år. Det som på ytan har framstått som tryggt och stabilt har visat sig vara ytterst bräckligt och sårbart.
Hagarna runt vårt hus har jag upplevt som idylliska och fridfulla. När jag ser vildsvinens härjningar inser jag att det har varit en illusion. Jag ska aldrig mer klaga över mullvadar.
Bilden är tagen vid ett från teve känt trädgårdmästeri. Trädet är ett viktigt landmärke i bygden kring Rörum.
Förstora - hitta fåren!
Mer tisdagstema
Dagens tema är enkelt: Speglingar – eller reflektioner som vi säger på högskolan när vi försöker göra oss märkvärdiga.
Bilden är från Goa och tidvattnet har dragit sig tillbaka.
- Lättvandrat, sa Bill.
- Svårsuttet, sa Bull.
Förstora
Jag har brottats med temat och inte hittat någon bra bild. Är rättvisa möjligt i ett ojämlikt samhälle?
Den form av rättvisa jag hittade fanns i Folkets park. Slumpen (hoppas jag) styr mina möjligheter på chokladhjulet.
Den högre rättvisan - förstora bilden
Klammersbäckens utlopp - förstora!
Föränderligheten som mönster – ljusskiftningarna och sanden som rör sig i vågor under ytan.
Så tänker jag mig livet. Att meandra sig fram genom tillvaron.
Ett underligt tema – tanken på att det skulle vara möjligt att skilja mellan form och innehåll, yta och djup, dekoration och funktion är filosofiskt utmanande.
Kan det vara så att vi egentligen är vandrande dekorationer som försöker piffa upp våra små liv genom att se trevliga ut?
Jag har fotograferat en olivburk och ser den som ett dekorativt inslag i min hemmiljö.
Tveksamt jubel i hembygdsföreningen:
- Vi har fått en mölla i donation!
50 år senare är det upp till bevis – har föreningen lyckats underhålla möllan?
Två gånger om året får vingarna segel och snurrar. Det brukar gå bra – men 1952 blåste toppen av.
S:t Olofs Mölla - förstora bilden
Temat? På en möllevinge är alltid någon del upp och ner…
Mer tisdagstema
Sedan fortsatte jag och manipulerade bilden mot svart-vit grafik. Egentligen tycker jag att sådant ska hållas borta från fotoutmaningar.
