Samtidigt som vi i Sverige börjar upptäcka friskolesystemets mindre vackra sidor rusar England in i något som uppges vara inspirerat av den svenska modellen.
But now the school faces a different future. Downhills is particularly vulnerable because Gove has powers, under an act he hastened through parliament last year, to force into academy status any school that is said by Ofsted to need “special measures” or that has a notice to improve.
I artikeln skildras en skola som heter Downhill. Det är tyvärr inget skämt. Likriktningen är på riktigt.
Sarah Williams, a musician with children aged eight and 10 at Downhills, says: “I only moved them here in September, specifically because I love it here; they don’t just teach to the test.
“I thought the Conservative party was supposed to give parents choices. I have made my democratic choice, and now it is being taken away from me.”
James Redwood, whose four-year-old son, Arthur, is in reception, says: “I’m a composer, and I visit a lot of schools. This is a fantastic, happy place. It is the end of state education if they can do what they are doing to a place like this.”
Morrica antyder att den svenska skolan borde höja sin sexighetsfaktor och jag tror hon menar att vi ska tänka mer på hur vi presenterar oss inför världen. Skolan är inte enbart en nyttig plats där viktiga kunskaper förmedlas – idag handlar det också om ett sätt att vara. Oväntade möten och nya perspektiv blir ett annat sätt att marknadsföra sig!
Den här rekryteringsfilmen från UBC kanske skulle kunna bättra på vår image? Vem gör något liknande i Sverige?
På onsdag träffar delar av beredningsgruppen lärarutbildningens personal. Jag hoppas att det blir ett möte som handlar om visioner. Vi pratar om demokrati och många av mina kolleger verkar lite yrvakna:
- Kan vi påverka den här processen?
Här i Sverige ställde Ilmar Reepalu till det med ett ogenomtänkt och forcerat förslag om att barnen skulle sätta betyg på sina lärare. Reaktionerna var starka och nödvändiga. Det luktade populism lång väg.
I USA tycks det finnas mer substans i försöken att hitta ett samband mellan metoder och resultat. Från N.Y Times
One notable early finding, Ms. Phillips said, is that teachers who incessantly drill their students to prepare for standardized tests tend to have lower value-added learning gains than those who simply work their way methodically through the key concepts of literacy and mathematics.
Teachers whose students agreed with the statement, “We spend a lot of time in this class practicing for the state test,” tended to make smaller gains on those exams than other teachers.
“Teaching to the test makes your students do worse on the tests,” Ms. Phillips said. “It turns out all that ‘drill and kill’ isn’t helpful.”
För säkerhets skull skriver jag det igen:
“Teaching to the test makes your students do worse on the tests,”
“Undervisning mot prov gör att dina elever klarar sig sämre på prov,”
“Undervisning til test gør din studerende klarer sig dårligere på testene,”
“La enseñanza de la prueba hace que sus alumnos les va peor en las pruebas”,
“Lehre zum Test macht Ihre Schülerinnen und Schüler nicht das Schlechteste auf die Prüfungen”
“Insegnare al test rende gli studenti fare di peggio, sulle prove”,
“آموزش به دانش آموزان خود را آزمایش می کند در آن بدتر در آزمون ،”
“Kennsla í próf gerir nemendum gengur verr á prófunum,”
«Διδασκαλία από τη δοκιμή κάνει τους μαθητές σας κάνουν χειρότερα σχετικά με τις δοκιμές,”
“应试教育使你的学生们在考试恶化”
“परीक्षण करने के लिए शिक्षण बनाता है अपने छात्रों के परीक्षणों पर भी बुरा नहीं है,”
Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?
Det hävdar min vän arge rektorn och nu får han stöd av Professor Gunnar Berg (Länk)
Gunnar Berg menar att inspektionerna påverkar lärarnas och skolledarnas professionella självständighet på ett negativt sätt i längden.
– Inspektionen gräver inte ut deras autonomi helt, men den är ett steg på vägen i den riktningen.
Att lärarna och skolledarna har en professionell självständighet är absolut nödvändigt för att upprätthålla kvaliteten i verksamheten, anser Gunnar Berg. Komplexa verksamheter som skolor kan inte detaljstyras uppifrån. Det måste finnas utrymme att fatta beslut på varje skolgolv och därför måste det finnas ett professionellt frirum.
– Det behövs bland annat för att kunna lösa situationer som har med elevernas behov i vardagen att göra och som inte går att förutse.
Anders ser dokumentären Vikarien och deppar ihop. För er som missat filmen finns några gyllene tillfällen att se en av de mest betydelsefulla debattinläggen om svensk skola.
När filmen förhandsvisades på lärarutbildningen var det en (numera pensionerad) professor som reste sig upp och beskrev filmen som en hyllning till gammeldags handfast pedagogik och ledarskap. Vi var ganska många som såg helt andra budskap.
Den storslagna och ödesmättade musiken blåser upp känslorna. Snart reser jag mig upp och vandrar mot solnedgången. Jag är i kontakt med min inre Clint. Nu ska jag bara leta reda på en snygg poncho och röja upp i en skolvärld fylld av ekonomiska orättvisor.
Ibland har jag tvivlat på skolans demokratiska värde och det har varit lockande att använda teorier om skolans förtryckande och manipulativa funktion som försvar när besvikelsen har varit för stor. Den uppblåsta retoriken i läroplanerna har gjort mig generad och kontrasten mot vardagens praktik alltför hjärtskärande. Skolan är sorterande, disciplinerande och i bästa fall kvalificerande till en oviss yrkesvärld – men är det verkligen möjligt att se skolan som en plats för bildning, personlighetsutveckling och delaktighet?
Jag träffar Lars Persson som nyligen disputerat med en avhandling med titeln Pedagogerna och demokratin och känner mitt trötta cyniska jag vittra ner. Efter 53 sidor bakgrund är jag nyfiken och brinner av längtan efter att ta del av de lärarröster som bär upp sin syn på demokratiuppdraget.
Följ med mig in i texten – det här behöver jag diskutera!
