33 Codes Your Kids Use On Facebook ow.ly/1hh2SN—
Andrew McCauley (@andymac71) February 10, 2012
Vet Jan Björklund om detta? Kan vi förbjuda förkortningar i svenska skolor?
När jag började på Lärarutbildningen var det någon som sa:
– Välkommen till förkortningshelvetet!
Det var en annan typ av förkortningar.
#skolchatt idag om att skriva sig till läsning wp.me/pTzIS-1sx—
(@Morrica) February 09, 2012
Få ämnen har diskuterats så mycket av så många. Vågar vi hoppas på att utbildningsministern hoppar in?
Slaget om skrivplattorna rullar vidare. Stockhaus nyanserar på sin blogg och Jan Björklund försöker skaka av sig ryktet som teknikfientlig genom att påpeka att han faktisdkt redan har en iPad.
Han avslutar med en kraftfull truism:
”Böcker tillhör inte forntiden”
Om jag tolkar Wikipedia rätt är det just bristen på böcker som är själva definitionen av forntiden:
Förhistorisk tid eller forntid (begreppen används ofta synonymt[1]) kallas den tid där de skriftliga källorna är obefintliga eller alltför bristfälliga för att ge en täckande bild av historien.
Ibland blir jag bara trött. Jan Björklunds utspel angående förskoleklasser som använder iPad förtjänar inte att kommenteras.
”Jag blir oerhört provocerad när kommunala företrädare anser att böcker tillhör forntiden.”
svt.se – Barn utan förskola riskerar sämre språk svt.se/1.2684030/barn… #svt—
SVT Nyheter (@svtnyheter) January 23, 2012
”Ju tidigare desto bättre”
Ulf Fredriksson har studerat de svaga läsarna i Pisa-rapporten, och den visar att betydligt fler av dem – en av fem – inte har gått i förskolan.
Att barn tidigt får språklig stimulans och får möta rim och ramsor och höra sagor och lära sig känna igen bokstäver gynnar läsinlärningen.
-Ju tidigare barn får den här stimulansen desto bättre. Ju senare man upptäcker barn som har problem desto större är risken att det inte går att göra nåt åt det, säger Ulf Fredriksson.
Frågan är om de lyckats studera vilka aktiviteter på förskolan det är som ger de här effekterna? Jag är rädd att vi kommer att få ännu mer struktur och träning. Risken är stor att det sker på lekens bekostnad.
Margaret Atwood says Twitter, internet boost literacy bit.ly/uvWKA3 #kinderchat #bced—
Mardelle Sauerborn (@mathmurd) December 06, 2011
”A lot of people on Twitter are dedicated readers. Twitter is like all of the other short forms that preceded it. It’s like the telegram. It’s like the smoke signal. It’s like writing on the washroom wall. It’s like carving your name on a tree. It’s a very short form and we use that very short form for very succinct purposes. There is a guy out there who is writing 140-character short stories — I just followed him today…but that’s the exception. It’s sort of like haikus [and] prose,” Atwood said.
Jag tycker mycket om bilden om twitter som röksignaler. Det är för övrigt en kommunikationsform jag inte prövat.
Jag lär mig något varje dag. Den här frisen öppnade dörren till en magnifik dikt.
Där låg ett skimmer över Gustafs dagar,
fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill,
men det var sol däri, och, hur du klagar,
var stodo vi, om de ej varit till?
All bildning står på ofri grund till slutet,
blott barbarit var en gång fosterländskt;
men vett blev plantat, järnhårt språk blev brutet,
och sången stämd och livet mänskligt njutet,
och vad Gustaviskt var blev därför även svenskt.
Jag är inte säker på att min bildning räcker till för att helt njuta av Tegnérs skaldekonst.
Jag vaknar för tidigt, men tröstar mig med den här filmen:
Televinken, Anita, Per Åhlin, Björn Isfält, Per Myrberg, Lena Nyman och naturligtvis – Lennart Hellsing!
Snacka om guldålder (och pedagogiska möjligheter)
Jag har upptäckt dikteringsappen Dragon och är helt knäckt. Programmet spelar in min röst och omvandlar till text. Skiljetecken sätter jag ditt efteråt.
Detta är historiska rader för mig:
”Detta Blog inlägg har jag spelat in. jag är mycket nöjd. I framtiden kommer jag aldrig använda tangentbordet”
Jag anar att skolan kommer att få svårt att ta ställning till den här nyvinningen. Är den ett hot mot skrivkunnigheten hos framtidens barn?
Vi rensar bokhyllor och jag hittar den här boken:
Min första reaktion är att slänga boken, men plötsligt minns jag. Det är mitt premium från tredje klass och det var stort att få ta emot denna gåva ur rektors hand i Limhamns kyrka.
Kanske hade jag varit ännu stoltare idag om boktiteln inte varit särskriven?
Boken får stanna kvar på bokhyllan. Så sentimental är jag.
"pappa står i köket och kokar för lös sylt"
#litteraturfrågan—
Mats Olsson (@tystatankar) August 27, 2011
Tidigare var jag ofta orolig för att hamna i sysslolöshet utan läsning. På senare tid har jag nog bekymrat mig mer över dålig internetuppkoppling. Efter en dag på Kiviks marknad utan böcker och nät är jag glad över iBooks. Gratis klassiker, sparade för lämpliga tillfällen.
När det gäller Nalle Puh är alla tillfällen lämpliga. De här raderna är från jakten på Heffaklumpen.
Så här ser mitt bibliotek ut just nu. Pdf-filerna med utredningar står på en annan hylla.
OECD: Children who've been in pre-school are likely to be much better readers when they are 15 http://bbc.in/fU6poX /via @bbcnews #edchat—
(@briankotts) February 08, 2011
Börjar ni förstå nyttan av Twitter? Ett bra flöde är nästan lika spännande och lärorikt som en dag i förskolan.
Dessutom passar bokens omslag bra till duken. Jag lider av fläckvis esteticism!
Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.
Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).
Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).
Det finns många orsaker till den här utvecklingen.
En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.
Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:
– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.
Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.
Mer om PISA:
