Kollegan vid Malmö högskola David Rosenlund skriver:
Att Skolinspektionen trots sin bristfälliga kompetens på för undervisning centrala områden har det yttersta ansvaret för den pedagogiska och didaktiska verksamheten i Sverige är problematiskt. För att Skolinspektionen skall kunna utföra sina uppgifter måste man ta in den kompetens som krävs för att göra granskningar av god kvalitet. Endast då kan de bidra till att förbättra undervisningen i Sveriges skolor.
”Hans Albin Larsson är professor i historia, överdirektör för Statens skolinspektion och ofta anlitad av regeringen för uppdrag som gäller skolans omvandling. Hans bok Mot bättre vetande – en svensk skolhistoria är en debattbok, som endast nödtorftigt är utklädd till saklig historieskrivning.
Mot bättre vetande ifrågasätter själva fundamentet för det socialdemokratiska och liberala skolbygget: föreställningen om att skolan är till för hela befolkningen och att ”en skola för alla” är till gagn både för den enskilde och för samhället i stort.”
Jag var bekymrad över att den nya förskollärarutbildningen inte skulle locka män till yrket. Därför ringde jag till VHS och fick statistiken för höstens antagningar.
Av de 4254 förstavalssökandena är 357 män. Jag ser fram emot att möta en del av dem till hösten.
Det har stormat kring HSV:s sätt att mäta högskoleutbildningars kvalitet och vi var många nyfikna som lyssnade på Maria Sundkvists och Magnus Hjorts presentation av hur det ska gå till i framtiden. Jag försökte twittra men anar att den fragmentariska formen inte är rättvis mot deras försök att beskriva reformen. (Länk till pdf – sidan 5-3, läs baklänges!) Men det finns spännande frågor i materialet. Maria Sundkvist betonar vikten av transparans och förutsägbarhet vid granskningen – samtidigt vill HSV inte vara styrande. Magnus Hjort beskriver det som en omöjlig ekvation
Det är nog mer effektivt att gå till HSV:s sida och ta del av originalinformationen. Här finns instruktioner för självvärdering och en fyllig sida medfrågor och svar.
Lärosätena ges även möjlighet att beskriva hur de arbetar utifrån ”studenternas förutsättningar”. Det vi kallar ”breddad rekrytering” får alltså inte vara en ursäkt för att sänka kraven.
Till sist verkar det mesta handla om det självständiga arbetets kvalitet och jag är osäker på vilka konsekvenser denna fokusering får för övriga delar på en professionsutbildning. Mycket osäker.
Vad är det som blir mindre viktigt i framtiden? VFU, ämneskunskaper, metodik, pedagogik, praktiskt-estetiska ämnen, psykologi, personlighetsutveckling, forskningsanknytning, internationalisering, IKT, ledarskap, kommunikation, dokumentation, personlighetsutveckling, etik, bedömning…
Jag har tagit mig igenom tre dagar av konferensen Högre utbildning förändrar individ och samhälle. Läs mer om programmet här.
Mitt försök till dokumentation är den här pdf-filen med mina twitterinlägg. Att försöka sammanfatta en tanke på 140 tecken är utmärkt sätt att hålla sig vaken under seminarier och föredrag.
Jag är på konferens här i Malmö. Det är HSV, Malmö högskola och Lunds universitet som ordnar och det är ett ambitiöst program som började med att Pierre Godin berättade om EU.s regionala policy för högre utbildning.
Den franska powerpointtekniken är inte imponerande och den bildade församlingen verkade en aning brydd över det breda anslaget. Jag är ganska lättroad och tycker att hans sätt att säga ”böddjedd” (budget) är förtjusande,
Efter några förvirrade minuter lyckades vi hitta en hashtag för twitter och nu ser jag fram emot att följa andra deltagares kommentarer.
Nästa gång en student klagar över att de inte har ”fått” grunderna i psykologi och pedagogik ska jag rekommendera den här länken:
Klicka på bilden
Jag bläddrar fram till avsnittet om Learning theories och hittar en grundlig presentation av behaviorismen. I Sverige tycker vi inte om behaviorism och därför läser vi inte om den inriktningen. En tveksam strategi.
Vad säger ni om den här innehållsförteckningen?
The changing teaching profession and you 8 The joys of teaching 8 Are there also challenges to teaching? 10 Teaching is different from in the past 10 How educational psychology can help 16 2 The learning process 20 Teachers’ perspectives on learning 20 Major theories and models of learning 23 3 Student development 41 Why development matters 42 Physical development during the school years 43 Cognitive development: the theory of Jean Piaget 46 Social development: relationships,personal motives, and morality 50 Moral development: forming a sense of rights and responsibilities 56 Understanding “the typical student” versus understanding students 61 4 Student diversity 66 Individual styles of learning and thinking 67 Multiple intelligences 68 Gifted and talented students 70 Gender differences in the classroom 72 Differences in cultural expectations and styles 75 Accommodating diversity in practice 80 5 Students with special educational needs 85 Three people on the margins 85 Growing support for people with disabilities: legislation and its effects 86 Responsibilities of teachers for students with disabilities 87 Categories of disabilities—and their ambiguities 91 Learning disabilities 91 Attention deficit hyperactivity disorder 94 Intellectual disabilities 96 Behavioral disorders 99 Physical disabilities and sensory impairments 101 The value of including students with special needs 104 6 Student motivation 109 Motives as behavior 110 Motives as goals 113 Motives as interests 116 Motives related to attributions 118 Motivation as self-efficacy 120 Motivation as self-determination 125 Expectancy x value: effects on students’ motivation 130 TARGET: a model for integrating ideas about motivation 131 7 Classroom management and the learning environment 138 Why classroom management matters 139 Preventing management problems by focusing students on learning 140 Responding to student misbehavior 150 Keeping management issues in perspective 155 8 The nature of classroom communication 159 Communication in classrooms vs communication elsewhere 159 4This book is licensed under a Creative Commons Attribution 3 0 License Effective verbal communication 162 Effective nonverbal communication 163 Structures of participation: effects on communication 166 Communication styles in the classroom 169 Using classroom talk to stimulate students’ thinking 172 The bottom line: messages sent, messages reconstructed 176 9 Facilitating complex thinking 183 Forms of thinking associated with classroom learning 184 Critical thinking 185 Creative thinking 186 Problem-solving 187 Broad instructional strategies that stimulate complex thinking 191 Teacher-directed instruction 193 Student-centered models of learning 200 Inquiry learning 201 Cooperative learning 202 Examples of cooperative and collaborative learning 203 Instructional strategies: an abundance of choices 205 10 Planning instruction 210 Selecting general learning goals 210 Formulating learning objectives 215 Students as a source of instructional goals 223 Enhancing student learning through a variety of resources 226 Creating bridges among curriculum goals and students’ prior experiences 229 Planning for instruction as well as for learning 235 11 Teacher-made assessment strategies 240 Basic concepts 241 Assessment for learning: an overview of the process 241 Selecting appropriate assessment techniques I: high quality assessments 243 Reliability 245 Absence of bias 246 Selecting appropriate assessment techniques II: types of teacher-made assessments 246 Selected response items 249 Constructed response items 254 Portfolios 264 Assessment that enhances motivation and student confidence 267 Teachers’ purposes and beliefs 267 Choosing assessments 268 Providing feedback 268 Self and peer assessment 269 Adjusting instruction based on assessment 270 Communication with parents and guardians 270 Action research: studying yourself and your students 271 Grading and reporting 272 12 Standardized and other formal assessments 277 Basic concepts 277 High-stakes testing by states 283 International testing 291 International comparisons 292 Understanding test results 292 Issues with standardized tests 298 Appendix A: Preparing for licensure 304
Nästa gång HSV klagar över att det är för lite engelsk litteratur kan jag peka på att vi jobbar med problemet. Det här kanske är ett sätt att kunna öppna dörren mot internationell forskning?
– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.
Jag måste nog fundera vidare på hur vi arbetar med breddad rekrytering och mångfald om vi INTE ska påverka våra egna och de blivande studenternas attityder? Någon som kan förklara för mig?
Frågan om könsbalans har många fallgropar och jag tröstar mig med att värre än i konstvärlden kan det inte bli(?). Nio av de tio viktigaste svenska konstnärerna är enligt tidningen Konstvärlden kvinnor. Läs här och här.
Jag har skrivit en del om turerna kring rektorstillsättningen vid Malmö Högskola. På hemsidan beskrivs styrelsemötet som en relativt fredlig tillställning, Ryktet säger att det inte gick fullt så vackert till.
På konferensen berättade Tim Ekberg från Södertörns högskola (som arbetat på utbildningsdepartementet) om bakgrunden till autonomiutredningarna och den nya högskolelagen. Hur kommer det framtida maktförhållandena se ut inom akademien. Det komplicerade spelet mellan regering, styrelse, rektor och fakulteter bygger på en hög grad av samsyn. Maktkamper finns det litet utrymme för.
Jag är hemma igen efter en intensiv resa från Stockholm. Konferensen handlade om breddad rekrytering till högre utbildning och vi talade en hel del om varför studenter avbryter sina studier. Fyra förklaringar presenterades och vi fick välja vilken vi trodde var den vanligaste.
Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) kritiserade HSV för brister i sitt jämställdhetsarbete (DN). Den viktigaste indikatorn på framgång skulle kunna vara andelen kvinnliga professorer och en bonus på 50 miljoner anses skynda på arbetet. ”Money talks”
– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.
Jag menar att DJ i sitt arbete tar ytterst lätt på frågan om breddad rekrytering och det yviga talet om högskolelagen, kunskap och kompetens inte i tillräckligt hög grad sätter press på lärosätena att förbättra sitt mångfalds- och jämställdhetsarbete.
Vilka grupper är underrepresenterade? Vilka grupper fullföljer inte sina studier? Vad hände med rapporten Man ska bli lärare?
Varför skulle inte jämställdhetsarbete handla om attitydpåverkan?
Kanske skulle vi börja med att undersöka löneskillnader mellan könen på prefektnivå? Det känns som gammalt hederligt jämställdhetsarbete och kräver ingen större genuskompetens.
Om man går in på de enskilda yttrandena från HSV är det slående vilken generositet den tillståndsgivande myndigheten har visat mot ett lärosätes ansökningar:
Det är tydligt att Stockholms universitet än så länge saknar en välfungerande och sammanhållande organisation för ämneslärarutbildningen. Bristerna i underlaget visar att det saknas ett enhetligt system för att säkra att utbildningen ger studenterna förutsättningar att nå examensmålen.
