Skolverket tycks fortsätta arbetet I samma anda som stakades ut av Delegationen för jämställdhet. Tanken på att en verksamhet skulle vara könsneutral bygger på antaganden att det finns ett neutralt sätt att undervisa som inte gynnar vissa grupper. För att kunna bemöta olikheter måste vi våga tala om olikheter. Idag är utvecklingen blockerad av skräcken för att de här beskrivningarna ska bekräfta föreställningar om könsskillnader. Det står en stor elefant i klassrummet som vi är överens om att inte tala om.
Alternativet är att skuldbelägga de lärare som inte lyckas utjämna skillnaderna i prestationer mellan olika grupper. Talet om förväntningarnas betydelse är svårartat idealistiskt. Tron kan inte försätta berg. Har skolpolitiken blivit den nya religionen?
Hon har undersökt 72 lärarstudenters svar på en uppgift om hur de vill arbeta och jag ler igenkännande. Den godhjärtade normativiteten är svårsmält och författarens dom i slutorden är skoningslös:
Jag har lovat mig själv att dra ner på det slappa och slentrianmässiga björklundhackandet. Därför är det med en viss tvekan jag länkar till reportaget från Rapport.
En annan gång vill jag diskutera hur demokration på landets högskolor. Idag är jag intresserad av förhållandet mellan utbildningsdepartementet och högskolorna.
Högskolestudier kan minska oddsen för USA-student att bli gift
För dem från mindre gynnsamma sociala omständigheter minskar chansen att bli gift om de studerar vid högskola (college). Chansen minskar med 38 procent för män och 22 procent för kvinnor. För dem som kommer från de mest gynnade miljöerna ökar istället chansen med 31 respektive 8 procent. Kelly Musick, sociolog vid Cornell University, som står bakom studien säger att “ /tanken att/college is the great equalizer … may not hold true for the marriage market”.
Är alltid så förvånad över att Björklunds utspel möts av tystnad från landets lärarkår. Lärare, förstår ni inte att ni också har ett ansvar?— (@andersmi) February 03, 2012
Jag har ofta undrat samma sak och är bekymrad över hur vi beskriver det demokratiska ansvarstagandet under lärarutbildningen. Tyvärr handlar det oftare om allmänna förhållninssätt som tolerans och medmänsklighet än en vilja att ta ställning i komplicerade frågor.
Min slutsats är att vi styrs av myten om den opolitiske och neutrale tjänstemannen.
Så här är varje lektion på Malmö högskola. Och det blir bara mer och mer spännande!
Min kollegas Mikael Björk experimenterar med film och berättande. Några studenter är mycket kritiska mot hans sätt att hantera fakta. Man skojar inte om Dödligt vapen.
Jag är faktiskt ganska skeptisk mot förebilder över huvud taget. Tanken på att organisera platser till våra 300 förskollärarstudenter på certifierade övningsskolor skrämmer mig. Vilka kriterier ska vi använda för att certifiera dessa?
Jag ser bara byråkrati och formalism. Satsa pengarna på handledarutbildning!
Lärarutbildningens manliga nätverk rullar vidare. Det har varit ganska trögt att träffas på kvällar. Många är trötta och har långt att resa, Nu testar vi något annat. Alla är välkomna.
På facebookgruppen Högskoleläckan hittar jag den här texten:
Why God doesn’t have a Ph.D.
1) He had only one major publication.
2) It was in Hebrew.
3) It had no references.
4) It wasn’t published in a referreed journal.
5) Some even doubt he wrote it by himself.
6) It may be true that he created the world, but what has he done since then?
7) His cooperative efforts have been quite limited.
8) The scientific community has had a hard time replicating his results.
9) He never applied to the ethics board for permission to use human subjects.
10) When one experiment went awry he tried to cover it up by drowning his subjects.
11) When subjects didn’t behave as predicted, he deleted them from the sample.
12) Some say he had his son teach the class.
13) He expelled his first two students for learning.
14) He rarely came to class, and he just told students to read the book.
15) Although there were only 10 requirements, most of his students failed his tests.
16) His office hours were infrequent and usually held on a mountaintop.
På kursen ställde Torgny Roxå frågan var vi för våra pedagogiska samtal. De informella dialogerna som ger liv åt utbildningarna och som ofta är den dolda faktorn bakom det vi kallar kvalitet – när för vi dem? Hur ser mötesplatserna ut?
Många vittnade om problematiken med uppdelningen frontstage/backstage. Lärare verkar vara skickliga på att kunna anpassa samtalet efter kontexten – det är också en avgörande svaghet.
Det är lite sorgligt att de samtal jag skulle vilja föra med kollegor pågår på nätet.
