Jag vaknar till radioprogrammet Stil och en intervju med författaren till Apflickorna. Hon beskriver hur leken med djuridentiteter var ett sätt att undvika puberteten.
Barnets dansar i filmen iförd leopardbikini och det tycks vara viktigt för henne. Den vuxna blicken leder vilse. Kanske kan vi kära oss något här – livet är mer komplicerat än vi tror.
(pressbild från filmen)
Jag gillar kataloger från företag som säljer maskeradkostymer. De tar liksom allt lite för långt.
Nu vill jag se filmen!
Kommentarsfälten på Newsmill är inte nådiga mot dem som försvarar genuspedagogerna. Ofta gör debattörerna dramatiska kopplingar till diktaturer och förtryck. Andra är mer lågmälda:
Som Alf Henriksson skrev om Könsrollerna
Den kvinnliga spindeln äter sin man.
Hon är sannolikt mera huslig än han.
Stig Bergman
Jag tycker mer och mer om Skolverkets rekryteringssatsning.
Vilket sjukhus var det som annonserade efter teveriesnygga semestervikarier? Alla medel är inte tillåtna.
Niklas tipsar om den här filmen. Plötsligt läser jag salvelsefulla studenttexter om värdegundens betydelse med en ny inlevelse.
RT @Ivarpi: Jag har skrivit på SVT Debatt: "Därför kan män inte bli riktiga feminister" debatt.svt.se/2012/02/22/dar… #femdeb—
Mats Olsson (@tystatankar) February 22, 2012
Kan män vara feminister? Vad krävs för att bli insläppt?
Min lilla oskyldiga text om ordet hen väckte känslor och många hade uppenbara svårigheter att hålla en god samtalston. Av 171 inlägg har 70 tagits bort av redaktionen. Det var nog dags att sätta ner foten.
Jag räknar kommentarer här på bloggen och är stolt över att enbart ha tagit bort en (1) av 28 535 möjliga. Det är en komplimang till er som skriver här.
Jag vaknar sent med en tung känsla i kroppen. Läser diskussionstråden på Newsmill med en känsla av overklighet. Är jag ansvarig för det? Borde jag försvara mig mot attackerna?
Hur var det nu med Marlon Brando i Storstadshamn – det gick inte så bra va?
Det finns något sårbart över Brandos skådespeleri som gör honom ständigt aktuell. Det är en skör manlighet som löper genom hans filmer. Jag skulle gärna diskutera genus med honom.
Mats Olsson: Hen kan segla förutan vind? newsmill.se/node/43222—
PM Nilsson (@newsmillPM) February 18, 2012
Man kan väl säga att jag inte kunde låta bli…
Jag brukar inte gilla Millningar men det folkliga stödet för ett nytt pronomen tycks vara svagt.
Det är inte särskilt modigt att kritisera genusvetenskap på Newsmill. Därför försökte jag skriva en text som beskrev olika positioner utan att alltför uppenbart ta ställning för något av alternativen. En del av kommentarerna uppskattar inte mitt försök till resonerande tonfall, andra brusar upp och försöker beslå mig med motsägelser eller andra dödssynder som “biologism”.
Jag brukar försöka delta i debatten, men känner ingen stor lust idag. Det mesta är sig likt förutom att Gunilla Madegård har bytt skepnad och nu kallar sig Sahandra Kalix. När timmen blir sen glömmer hon bort sig och det blir pinsamt. Ett troll förblir ett troll.
Antagligen kommer jag inte att ha förstärkt min ställning bland beslutsfattare genom artikeln, men efter att ha blivit kallad “barnomsorgens John Wayne” av Torbjörn Messing har jag inte mycket trovärdighet att försvara.
Det är ganska ruggigt väder och jag längtar efter en dålig film. Den här gamla skräckrullen skulle nog fungera.
Jag googlar huvudrollsinnehavaren Yvette Vickers och ramlar över ett livsöde.
A mummified body, believed to be that of one-time Playboy Playmate Yvette Vickers, was found in a Beverly Hills home on Monday (May 2).
The body was found in a dilapidated home, according to Reuters, after a neighbor noticed cobwebs and old letters in the mailbox. It’s believed the body was in situ for at least a year before being discovered.
The house was reportedly packed with boxes, one window was broken and a space heater was running in the upstairs room where the body was found. Police said there were no signs of foul play.
Vickers, named Playboy’s Miss July in 1959, was also a B-movie actress whose credits include “Attack of the 50 Foot Woman” and “Attack of the Giant Leeches.” She also made an uncredited appearance in 1950′s “Sunset Boulevard.”
Jag försöker rädda mitt rykte som seriös bloggare genom att länka till den här viktiga krönikan av Heidi Avellan.
Och den här artikeln av Lotta Satz om könsobalans i skånska bolagsstyrelser.
Skolverket tycks fortsätta arbetet I samma anda som stakades ut av Delegationen för jämställdhet. Tanken på att en verksamhet skulle vara könsneutral bygger på antaganden att det finns ett neutralt sätt att undervisa som inte gynnar vissa grupper. För att kunna bemöta olikheter måste vi våga tala om olikheter. Idag är utvecklingen blockerad av skräcken för att de här beskrivningarna ska bekräfta föreställningar om könsskillnader. Det står en stor elefant i klassrummet som vi är överens om att inte tala om.
Alternativet är att skuldbelägga de lärare som inte lyckas utjämna skillnaderna i prestationer mellan olika grupper. Talet om förväntningarnas betydelse är svårartat idealistiskt. Tron kan inte försätta berg. Har skolpolitiken blivit den nya religionen?
– Vad hände?
– Vi trodde inte tillräckligt!
Skolverket har ett uppdrag rekrytera fler män till skolan. Frågan är på vilket sätt de förväntas bidra till könsneutraliteten?
Jag lyssnar på den överhettade debatten om ordet hen och längtar efter en klok feminist som kan skapa lite ordning bland de teoretiska dimmorna.
Då bjuder UR på det här författarporträttet och jag blir nyfiken på vad som är kärnan i hennes nyckelord “heteronormativitet”. Fanny verkar vara en öppen och nyfiken person.
Jag läser ikapp twitterflödet och anar att svtdebatt inte varit en höjdpunkt i tevehistorien.
Jag läser Pelle Billings svar till Maria Sveland i DN och blir djupt upprörd.
Om en rubrik sätts inom citationstecken bör det ha täckning i texten.
