Kivik art center är en spännande plats. Dit återvänder jag gärna. Tanken på att sätta ut genombrutna betongkuber i en kohage är underlig. Den storslagna naturen och de strama formerna ställer intressanta frågor om människan och civilisationen.
Mer fredagsfärger
Förstora - hitta det rosa inslaget!
Det här glada gänget är ute på sin årliga påskmarch:
Långfredagen är en stor familjehögtid för mig och den religiösa barlasten känns väldigt avlägsen. Idag är det fest!
En bild från min korta karriär som Jie-lertavlesamlare. Annars var temafärgerna svåra – eller fula som någon sa…
Kanske borde jag bättra på mitt tålamod. Det är ingen starkt utmärkande egenskap hos mig.
När det Manliga nätverket på lärarutbildningen hade möte senast diskuterade vi bland annat att ordna klädbytarfest. Min garderob behöver rensas ut.
Mer Fredagsfärger
Jag är färgblind och har ganska vaga föreställningar om skillnaderna mellan de tre färgerna. Därför chansar jag brett och hoppas att någon färg på någon bild är i närheten av rätt. De flesta kvinnorna är fiskhandlerskor i Goa. Jag tror att orange är någon form av tecken för någonting…
Det kan också vara så att jag just idag behöver mycket färg i allt det vita.
Jag uppdatera detta inlägg till fredagsfärger : vitt och grått
Förstora
I ett frostig landskap försvinner färgerna. För mig som är färgblind känns det ganska bra. Jag skruvar på kontrollerna i bildredigeringsprogrammet men det händer inte mycket. Kylan kryper närmre och jag lägger in ett vedträ till i kaminen.
Förstora
Kunskapskanalen visar ett program om färgernas betydelse genom mänsklighetens historia. Vissa färger var förbehållna kejsaren och kostade oändlig ansträngning att frambringa.
Idag tar vi färger för givna och funderar inte över hur ett liv utan färger skulle se ut.
Jag längtar till sommaren.
Den indiska kvinnans värdighet fortsätter att fascinera mig. Konsten att bada i sari är undervärderad.
Mer fredagsfärger
Det händer något med människor som poserar. Till Goa åker unga män för att frigöra sig från sina familjer. Ofta provar de sprit för första gången och sedan åker de hem och berättar om hur tokiga de var på stranden.
Den indiska formen av manlighet är en sällsam blandning av fniss och machismo. Samtidigt är de kramiga och går gärna och håller varandra i hand.
Mer fredagsfärger
Inga fjädringar, tunna däck, en traktorsits som är mer cykelsadel än förarsäte. Livet på landet var hårt och jag kan tänka mig att ryggen tog stryk när bonden plöjde stenig mark.
Det är som på Idol – några hänger löst och andra sitter säkert.
Jag tror att vi behöver förebilder för att orka utvecklas. Det finns något spännande och rörande i små pojkars fascination av dubbla identiteter. Vi kastas mellan att vara hjälplösa vardagspersonligheter och drömmen om allsmäktighet.
Den indiske försäljaren kombinerar vardaglig funktionalitet (huvtröjan), glamour (den glittrande turbanen) med hjältedrömmen (stålmanströjan). Jag tror han säljer slipsar.
Det finns koder inom racerbilvärlden. Italienska bilar är röda, franska blå, tyska är svarta eller vita och engelska ska helst vara racinggreen om jag får bestämma.
På samma sätt finns det en ordning inom traktorvärlden. John Deere kan man få i vilken färg som helst – bara den är grön, Valmet är orange, Volvo är röd (förutom lastaren som är gul) och Ford är naturligtvis blå.
Fordson - fotograferad i Vitebro
Läs mer om företaget som blev New Holland.
Mer fredagsfärger
Jag chansar inte – ska det vara lime så ska det. Men vad håller männen på med?
Marknad i Mapusa, Goa
Klickbar bild
Veckans färger pekar mot naturen och bilden är från stranden i Goa.
Just nu lever jag ett ganska oroligt yrkesliv med rykten om snabba förändringar av verksamheten. Då kanske det fungerar trösterikt att se de stora förändringarna som ständigt pågår i naturen?
Den stora långsamma förändringen av stranden som omformas av vågor, tidvatten, strömmar och människor.
Den snabba förändring av vattnet som trots allt har en viss förutsägbar regelbundenhet i form av vågor.
De stillastående fåglarna som plötsligt försvinner ur bilden.
Den ständiga rörelsen hos hundarna som leker sig genom dagarna.
I sommar har jag funderat på en lämplig tatuering – jag är glad att jag inte valde Malmö Högskolas logotyp
Mer fredagsfärger.
De som följer bloggen vet att jag har en svaghet för bedagade och slitna miljöer. Byskolorna på Österlen lever en tynande tillvaro och brottas med vikande elevunderlag. Sammanslagningar och nedläggningar väcker känslor i en bygd där skolorna en gång var kraftfulla symboler för tilltron till det egna samhället.
Till och med skyltarna är trötta och smutsiga. Det kan också vara de fuktiga vindarna som stimulerar algtillväxten på norrsidan. Se där – en modern form av orienteringsknep!
100 meter bort ligger kyrkogården med sina perfekt geometriska buxbomhäckar och välkrattade gångar kring gravplatserna. Kontrasten kunde inte vara större.
Många studenter söker till lärarutbildningen i höst. Jag lovar ingen glamour för er som tänker vandra på Lärargatan.
