Det är ett spännande ämne och det känns lite lyxigt att möta erfarna förskollärare under en hel dag.
Vi arbetar oss bort från magkänsla och försöker erövra en tilltro till kriteriebaserade bedömningar.
Det är ett spännande ämne och det känns lite lyxigt att möta erfarna förskollärare under en hel dag.
Vi arbetar oss bort från magkänsla och försöker erövra en tilltro till kriteriebaserade bedömningar.
RT “@bjornedman: Läser Stop Stealing Dreams. Grymt skolmanifest av marknadsföringsguden S. Godin. Gratis här bit.ly/w9fIRR #skolechat—
Trine Juul Røttig (@Trinejr) May 05, 2012
Här finns uppslag att tänka vidare! Långt vidare. Kanske vidare cirklar?
Ibland tror jag att det vore en bra idé att i rekryteringsarbete försöka fokusera på de killar som faktiskt har valt att arbeta med barn. Finns det några gemensamma faktorer som Skolverket kan bygga sina kommande kampanjer på? Alternativet – att vända sig till den stora gruppen män – kan vara lite naivt. Frågan är om en målgrupp verkligen måste definieras. Jag tror det riskerar att bli fördomsfullt.
Jag är mycket förväntansfull inför mötet med Skolverket och extremt nyfiken på hur de tänker organisera arbetet med att rekrytera fler män till förskolan i enlighet med regeringsuppdraget från Nyamko Sabuni.
Tyvärr har jag inget klockrent råd att ge. De åtta killar jag träffade var en brokig grupp med ytterst blandade föreställningar om maskulinitet.
Bertrand Russell's 10 commandments of teaching bit.ly/K2Kk7a /via @GuyKawasaki #edchat—
brian (@iEducator) May 03, 2012
Jag brukar vara misstänksam mot listor med goda råd. De här duger kanske som utgångspunkt för att diskutera?
In the December 16, 1951 issue of the New York Times, British philosopher/logician/ mathematician/historian (a quadruple thought leader threat) Bertrand Russell shared his ten commandments of teaching.
Snart i din brevlåda! Nya nr av #pedagogiskamagasinet Läs vår tio-i-topp-lista över de forskare som fått mest pengar bit.ly/JCVHTD—
Leif Mathiasson (@leifmathiasson) May 02, 2012
Under väntetiden funderar jag över hur stor del av de här forskningsmiljonerna som har kommit förskolan till del?
Och undrar över hur det nya numret ska illustreras!
MEGET VIGTIG ARTIKEL “@FECCopenhagen: Ny DK forskning om vuggestuepæd: For lidt kærlighed, organi og involv. af voksne fb.me/10w182EoJ”—
Trine Juul Røttig (@Trinejr) April 29, 2012
Jag gillar engagerade forskare som vågar ta ut svängarna. Samtidigt finns det något moraliserande i texten som gör mig bekymrad.
Ole Henrik Hansen fortæller sine tilhørere i Korsgadehallen om en anden af sine observationer i en vuggestue, som set udefra virkede meget tjekket. Vuggestuen havde et tema om natur, og alle børnene havde en krydderurt med, som skulle plantes ud. Ole Henrik Hansen var begejstret, han gemte sig bag en busk for at følge udplantningen. Pædagogen overtog hurtigt arbejdet med at plante ud og forsynede hver plante med et lille plasticskilt med barnets navn. Så blev barnet anbragt mellem pædagogens ben foran planten, og en anden tog et foto, som mødte forældrene, når de tjekkede ud på en iPad-lignende-computer om eftermiddagen.
Rothstein om varför det är omöjligt att reglera fram kvalitet i skolan: det finns inget "rätt sätt" att göra ngt – dn.se/debatt/de-loka…—
Jonas Vlachos (@jonasvlachos) April 28, 2012
Den här texten sammanfattar min kritik mot svensk skolpolitik och nu känns det som om det mesta är sagt. Jag låter Bo Rothstein sköta debatten.
Sammantaget innebär detta att vi kan lägga ner jakten på ”supermodellen” för den svenska skolan och i stället börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar.
Jag rekommenderar Vetandets värld om Otta Salomon och hans insatser för att sprida svensk slöjd över världen. Särskilt spännande är diskussionerna om sandpapprets vara eller inte.
Anna Alm vid Lunds universitet har just avslutat sin doktorsavhandling om Nääs och utbildningen där. Den fanns kvar ända fram till 1960 talet och lockade folk från ett 40-tal länder. Här i Sverige kallades pedagogiken oftast Nääs-systemet, utomlands blev idéerna kända under begreppet ”Swedish sloyd”. Systemet gick ut på att eleverna skulle göra funktionella saker, som de fick ta med sig hem och som skulle fungera i deras vardag.
Genom att utgå från färdiga, noggrant måttsatta modeller, skulle barnens arbete börja i enklare tekniker för att allt eftersom bli allt svårare. Undervisningen skulle ske individuellt, läraren skulle ta sig bort från sin kateder och hjälpa eleverna en och en.
Men Nääs var också ett socialt experiment. Här samlades lärare från alla världens hörn, både kvinnor och män, och därtill människor ur helt olika sociala klasser, för att under några intensiva veckor arbeta och umgås tillsammans. Än idag finns det skolor i till exempel England, USA och på Kuba, som arbetar enligt Nääs-metoder, berättar Lennart Martinsson, som är lärare på slöjdlärarutbildningen i Göteborg.

Peter Santesson formulerar kritken mot regeringens satsning på ofarliga förskolor väl.
Jag önskar att någon kunde räkna på de samhällsekonomiska konsekvenserna av att barn växer upp under ständig övervakning under garanterat säkra omständigheter.

Läs Sven Perssons förslag till förbättring av förskolan i Malmö.
Gör förskolan mer jämlik – gynnar de mest utsatta barnen
—Höj lönen så de duktigaste förskollärarna placeras på de mest utsatta områdena i Malmö.
—Höj utbildningsgraden bland förskolepersonalen generellt.
—Minska barntätheten i småbarnsgrupper och stärk modersmålsundervisningen.
Jag funderar över hur Skolverket kommer att organisera arbetet för att öka andelen män i förskolan. En bra början skulle kunna vara att studera skillnaderna mellan de olika lärosätena. Nästa steg bör vara att sätta upp mätbara mål.
I tabellen har jag räknat ut andelen män i procent av de totala söktalen. Siffrorna till höger gäller förstahandssökande. Jag har sorterat bort en del distansutbildningar med små antagningar.
Nu börjar jakten. Jag anar att det finns olika åsikter om värdet av de här insatserna.
Som excel:
Antagningsstatistik2012</a
Eller excel:
Antagningsstatistik2012
Nu ska vi bara se till att de fullföljer sin utbildning och blir bra lärare.
Tack Anna för tipset! Jag rekommenderar er att själva söka ut på VHS – det finns fler parametrar.
Skapar tydliga mål i skolan människor som inte kan anställas? "Kommer detta på provet"-attityd ingen vinnare på arbetsmarknaden—
Jonas Vlachos (@jonasvlachos) April 22, 2012