Kommentarsfälten på Newsmill är inte nådiga mot dem som försvarar genuspedagogerna. Ofta gör debattörerna dramatiska kopplingar till diktaturer och förtryck. Andra är mer lågmälda:
Som Alf Henriksson skrev om Könsrollerna
Den kvinnliga spindeln äter sin man.
Hon är sannolikt mera huslig än han.
Stig Bergman
Mats Olsson: Hen kan segla förutan vind? newsmill.se/node/43222—
PM Nilsson (@newsmillPM) February 18, 2012
Man kan väl säga att jag inte kunde låta bli…
Jag brukar inte gilla Millningar men det folkliga stödet för ett nytt pronomen tycks vara svagt.
Det är inte särskilt modigt att kritisera genusvetenskap på Newsmill. Därför försökte jag skriva en text som beskrev olika positioner utan att alltför uppenbart ta ställning för något av alternativen. En del av kommentarerna uppskattar inte mitt försök till resonerande tonfall, andra brusar upp och försöker beslå mig med motsägelser eller andra dödssynder som “biologism”.
Jag brukar försöka delta i debatten, men känner ingen stor lust idag. Det mesta är sig likt förutom att Gunilla Madegård har bytt skepnad och nu kallar sig Sahandra Kalix. När timmen blir sen glömmer hon bort sig och det blir pinsamt. Ett troll förblir ett troll.
Antagligen kommer jag inte att ha förstärkt min ställning bland beslutsfattare genom artikeln, men efter att ha blivit kallad “barnomsorgens John Wayne” av Torbjörn Messing har jag inte mycket trovärdighet att försvara.
Skolverket tycks fortsätta arbetet I samma anda som stakades ut av Delegationen för jämställdhet. Tanken på att en verksamhet skulle vara könsneutral bygger på antaganden att det finns ett neutralt sätt att undervisa som inte gynnar vissa grupper. För att kunna bemöta olikheter måste vi våga tala om olikheter. Idag är utvecklingen blockerad av skräcken för att de här beskrivningarna ska bekräfta föreställningar om könsskillnader. Det står en stor elefant i klassrummet som vi är överens om att inte tala om.
Alternativet är att skuldbelägga de lärare som inte lyckas utjämna skillnaderna i prestationer mellan olika grupper. Talet om förväntningarnas betydelse är svårartat idealistiskt. Tron kan inte försätta berg. Har skolpolitiken blivit den nya religionen?
– Vad hände?
– Vi trodde inte tillräckligt!
Skolverket har ett uppdrag rekrytera fler män till skolan. Frågan är på vilket sätt de förväntas bidra till könsneutraliteten?
RT @Anna_Kaya: #Skolchatt torsdag kl 20: "Hur hanterar vi konflikter mellan elever samtidigt som vi värnar om undervisningstiden?" #Skol …—
Mats Olsson (@tystatankar) February 15, 2012
På onsdagar är det #fskchatt. Det är också kul!
Agnes Arpi skriver ett spännande reportage i ETC om hur det är att vara man i kvinnoyrke.
Sexism är inget unikt manligt fenomen. Frågan är om vi kan ge män som utbildar sig till lärare hjälp att förhålla sig till de här mönstren
Avvikande ålder och kön får ofta effekter. Hur dessa ser ut beror på hur homogen arbetsplatsen är, bransch, ledning och en mängd andra faktorer. De personer som jag har intervjuat ger intrycket av att både deras kön och deras ålder har spelat stor roll för hur deras arbetsmiljö har sett ut, och vilka attityder de har mötts av i arbetet. Det finns en möjlighet att deras upplevelser hade varit radikalt annorlunda om de hade varit 20 år äldre och haft den pondus som följer med erfarenhet. Kanske hade de helt enkelt inte arbetat tillräckligt länge för att slippa bli sedda som oerfarna nykomlingar.
Eller så spelar det ingen roll vilken ålder en man är i när han äntrar kvinnornas arena. En udda fågel förblir han likväl.
(Jag ber om ursäkt för bilden – googlade på “nurse” och hamnade bland sexiga maskeradkostymet. Sedan blev det liksom som det blev…)
Det är en lockande titel Lena Sjöberg har gett sin artikel i den utmärkta tidskriftem Demokrati & Utbildning från Örebros universitet
Hon har undersökt 72 lärarstudenters svar på en uppgift om hur de vill arbeta och jag ler igenkännande. Den godhjärtade normativiteten är svårsmält och författarens dom i slutorden är skoningslös:
Jag ser på debatten mellan V- och KD-politikerna och blir betryckt. Är genuspedagogik verkligen en vänsterfråga? Och i så fall varför?
Det vore spännande om någon kunde definiera vilka könsmönter det är som åsyftas i läroplanen. Vem vill skilja ut traditionella könsmönster från icke traditionella?
Jag vet inte. De som har varit med i projektet har tillfrågats om värdet och de tycks vara nöjda även om det varit svårt att få kontinuitet när eldsjälar slutar.
Lite bekymrad blir jag när pedagogerna skapar jämställdhet genom att ta bort dockor och bilar, eftersom “det finns så mycket sådant hemma och i kataloger”.
I avslutningsscenen frågar reportern storögt varför pojkar ska gråta. Den salvelsefulle pedagogen:
– De måste få tillåtelse att gråta. För att det hör till mänskligheten.
Jag tror att myten om pojkars känslolöshet är överdriven – frågan är vilka känslor det är som ges utrymme inom förskolans väggar.
Det största problemet är fortfarande att 95% av pedagogerna har gjort ett könsstereotypt yrkesval och att de nu använder maktpositionen för att värdera barnens lek utifrån ett moraliskt perspektiv.
Storartat bra av Kazmierska om mansrättsmännen — aftonbladet.se/nyheter/kolumn… #svpol—
Daniel Swedin (@danielswedin) February 12, 2012
Ivar Arpi och jag är inte lika imponerade!
Jag arbetar för att rekrytera män till förskolläraryrket och försöker öka andelen som genomför sin utbildning. Vilka “personliga besvikelser är det jag försöker bearbeta”?
Jag bläddrar i en rapport av Tapii Salonen om barnfattigdom och funderar på om det är ett ord som kommer att försvinna ut ur politiken nu när Juholt är borta?
Ökad välstånd och fattiga barn
Enligt rapporten levde 11,5 procent, eller 220 000 barn, i fattigdom år 2008. I Malmö var siffran högre, hela 30 procent av stadens barn lever i fattigdom.
– Under 2000-talet har de flesta hushållen fått det bättre ekonomiskt. Det ökade välståndet har dock inte kommit de mest utsatta familjerna till del. Det betyder att avståndet nu ökar mellan de utsatta och de som har det bra, konstaterar Salonen.
Mycket bra reportage av @ulrikasundstrom om manliga förskollärare i Norge – Länk kommer snart?
#forskolan #skolan #skollyftet #femdeb—
Mats Olsson (@tystatankar) February 03, 2012
Jag är fortfarande mycket nyfiken på hur Skolverket tänker hantera regeringsuppdraget att öka andelen manliga förskollärare!
Många sätter stora förhoppningar till att ett förstaligande av skolan skulle skapa ge bättre förutsättningar. Svårigheterna att skapa rättvisa modeller är stora och jag anar att en del skulle vilja använda den enkla principen “lika till alla.
Nytt sätt att fördela resurser i staden
Tanken med kommunledningens nya förslag är att Malmöbornas behov av social service ska tillgodoses på ett bättre sätt.
Enligt förslaget ska pengar fördelas utifrån sju variabler:
1. Utomnordisk bakgrund.
2. Disponibel inkomst.
3. Sjuk- och aktivitetsersättning.
4. Förgymnasial utbildning.
5. Arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder.
6. Ensamboende äldre.
7. Behov av förskolor.Husie
Med knappt 20 000 invånare är Husie en av Malmös minsta stadsdelar. Barnfamiljer och pensionärer är i majoritet, och de flesta bostäder är småhus.
Husie är en utbyggnadsstadsdel. Det finns planer för bostadsbyggande såväl som för handel och industri.
Konsekvenserna för den kommunala skolan inom det relativt välbärgade Husie är stora. det är en komplicerad fråga och jag citerar Sydsvenskan långt:
Stadsdelschefen Alf Merlöv beskriver Husies dilemma: När det gäller arbetslöshet, inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer ligger Husie på normalnivå jämfört med hela riket.
Men i jämförelse med Malmös andra stadsdelar räknas Husies förutsättningar som goda. Stadsdelarna ansvarar för den största delen av den kommunala välfärden: förskola, skola, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt lokal fritidsverksamhet.
Efter flera nedskärningsår får Husie svårt att klara uppdraget om budgeten krymps ytterligare, konstaterar nu såväl tjänstemännen som politikerna.
– Vi har redan exempel på klasser där det går trettio elever på en lärare. Det förekommer på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, säger stadsdelschef Alf Merlöv.
Drygt var femte grundskoleelev i Husie går i friskola. Friskoleeleverna får ett genomsnitt av ersättningen till de kommunala grundskolorna i Malmös stadsdelar.
Men ersättningen till eleverna på Husies kommunala grundskolor är lägre än genomsnittet. Och eftersom det främst är elever med högutbildade och resursstarka föräldrar som väljer friskolor går mest pengar till dem som har bäst förutsättningar, konstaterar Husies tjänstemän och politiker.
Detta, tycker de, strider mot hela grundtanken med Malmö stads resursfördelningsmodell.
Hängde ni med?
Den här hemsidan fyller ett tomrum!
Massor av intressanta länkar. Avsändaren heter Anne och bor i London. Jag är imponerad.
