I nästa liv vill jag återfödas som förskolepedagog. Ett viktigare arbete finns inte! #förskolansdag—
Christian Lundahl (@DrLundahl) May 24, 2012
Jag är stolt över mina 25 år i förskolan och brukar säga att att jag ÄR förskollärare (jag bara ARBETAR som lärarutbildare).
Förklaringen till min passivitet är enkel – jag väntar fortfarande på att någon ska intressera sig för innehåll och arbetsformer i skolan. Jag vill inte framstå som negativ och är därför tyst. Kanske kommer någon annan att lyfta frågan om könsobalansen i skolan?
Anna Ekström diskuterar klokt och nyanserat på SVTdebatt (Länk) men det saknas något.
• Skolverket kommer att genomföra en kartläggning och analys av vad som gjorts för att öka andelen män i förskolan i Sverige sedan 1970 och presentera förslag på vilka åtgärder som kan öka andelen män i förskolan.
Jag menar att de nödvändiga utredningarna redan är gjorda och rekommenderar de här texterna:
Vi är några lärarutbildare som gärna vill vara med och stötta Skolverket i sitt viktiga uppdrag. Vi har bildat en lös grupp och hoppas fler vill bidra med idéer.
Länk till hemsidan Män till förskolan
Tack för tipset Anca!
Sven Persson i Malmökommissionen: vad kan politiker göra?
sydsvenskan.se/opinion/aktuel…
#förskola #fskChatt—
Mats Olsson (@tystatankar) May 18, 2012
Jag var inte glad när sexåringarna fördes över från förskolan till förskoleklass (läs: skolan). Verksamheten i förskolan utarmades och tappade energi. Det var mycket tal om samverkan och pedagogiskt innehåll.
Barn på dagis kostar 117000/år, i grundskolan 88000, i förskoleklass 46000. Varför anses investeringar i 6-åringar vara olönsamma?—
Jonas Vlachos (@jonasvlachos) May 18, 2012
Nu vet vi.
Bob Hansson delar med sig av viktiga Tankar för dagen
Varför är det OK att vuxna bedömer barn utifrån vaga tankar om framtiden – men moraliskt förkastligt att barn sätter betyg på hur deras kamrater är just nu?
@tystatankar – kan du läsa och sprida detta elevinlägg om betyg och kärleken till ett ämne korlingsord.se/archives/28442—
Anne-Marie Körling (@Korlingsord) May 10, 2012
Ni vet var jag står.
Barn som är födda sent på året får oftare en adhd-diagnos och läkemedel mot adhd än barn som är födda tidigt på året och som alltså är äldre vid skolstarten.
För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, det visar patientregistret.
Samma gäller för läkemedel; 35 procent fler decemberpojkar får adhd-medicin än genomsnittet av barn födda första halvåret.
Trenden är densamma för flickor men skillnaderna något mindre, skriver Dagens Nyheter som tagit del av ny statistik från Socialstyrelsen.
Idag behöver jag ta några djupa andetag för att bygga upp min tro på skolan som institution. Det hjälper för stunden.
Som förälder till decemberbarn har jag starka minnen från en oändlig rad utvecklingssamtal som alla inleddes på samma sätt:
– det märks att han är född sent på året…
I ljuset av de här siffrorna kanske jag borde vara tacksam för att pedagogerna inte valde diagnosticeringens väg?
Oproportionerligt många decemberbarn får adhd-diagnoser. Beror det på godkäntgränsen? ekonomistas.se/2012/01/13/sko…—
Jonas Vlachos (@jonasvlachos) May 10, 2012
Se filmen om förskolan i sociala medier! youtu.be/n8yZWY_7Hhg @Lararforbundet @ellwe @lararnastidning @tystatankar—
XOVATION (@NPXOvation) May 08, 2012
Det mest spännande menar jag är föräldrarnas möjlighet till kommunikation med varandra. Interaktivitet!
Det är ett spännande ämne och det känns lite lyxigt att möta erfarna förskollärare under en hel dag.
Vi arbetar oss bort från magkänsla och försöker erövra en tilltro till kriteriebaserade bedömningar.
RT “@bjornedman: Läser Stop Stealing Dreams. Grymt skolmanifest av marknadsföringsguden S. Godin. Gratis här bit.ly/w9fIRR #skolechat—
Trine Juul Røttig (@Trinejr) May 05, 2012
Här finns uppslag att tänka vidare! Långt vidare. Kanske vidare cirklar?
Ibland tror jag att det vore en bra idé att i rekryteringsarbete försöka fokusera på de killar som faktiskt har valt att arbeta med barn. Finns det några gemensamma faktorer som Skolverket kan bygga sina kommande kampanjer på? Alternativet – att vända sig till den stora gruppen män – kan vara lite naivt. Frågan är om en målgrupp verkligen måste definieras. Jag tror det riskerar att bli fördomsfullt.
Jag är mycket förväntansfull inför mötet med Skolverket och extremt nyfiken på hur de tänker organisera arbetet med att rekrytera fler män till förskolan i enlighet med regeringsuppdraget från Nyamko Sabuni.
Tyvärr har jag inget klockrent råd att ge. De åtta killar jag träffade var en brokig grupp med ytterst blandade föreställningar om maskulinitet.
Bertrand Russell's 10 commandments of teaching bit.ly/K2Kk7a /via @GuyKawasaki #edchat—
brian (@iEducator) May 03, 2012
Jag brukar vara misstänksam mot listor med goda råd. De här duger kanske som utgångspunkt för att diskutera?
In the December 16, 1951 issue of the New York Times, British philosopher/logician/ mathematician/historian (a quadruple thought leader threat) Bertrand Russell shared his ten commandments of teaching.
Snart i din brevlåda! Nya nr av #pedagogiskamagasinet Läs vår tio-i-topp-lista över de forskare som fått mest pengar bit.ly/JCVHTD—
Leif Mathiasson (@leifmathiasson) May 02, 2012
Under väntetiden funderar jag över hur stor del av de här forskningsmiljonerna som har kommit förskolan till del?
Och undrar över hur det nya numret ska illustreras!
MEGET VIGTIG ARTIKEL “@FECCopenhagen: Ny DK forskning om vuggestuepæd: For lidt kærlighed, organi og involv. af voksne fb.me/10w182EoJ”—
Trine Juul Røttig (@Trinejr) April 29, 2012
Jag gillar engagerade forskare som vågar ta ut svängarna. Samtidigt finns det något moraliserande i texten som gör mig bekymrad.
Ole Henrik Hansen fortæller sine tilhørere i Korsgadehallen om en anden af sine observationer i en vuggestue, som set udefra virkede meget tjekket. Vuggestuen havde et tema om natur, og alle børnene havde en krydderurt med, som skulle plantes ud. Ole Henrik Hansen var begejstret, han gemte sig bag en busk for at følge udplantningen. Pædagogen overtog hurtigt arbejdet med at plante ud og forsynede hver plante med et lille plasticskilt med barnets navn. Så blev barnet anbragt mellem pædagogens ben foran planten, og en anden tog et foto, som mødte forældrene, når de tjekkede ud på en iPad-lignende-computer om eftermiddagen.
