RT “@bjornedman: Läser Stop Stealing Dreams. Grymt skolmanifest av marknadsföringsguden S. Godin. Gratis här bit.ly/w9fIRR #skolechat—
Trine Juul Røttig (@Trinejr) May 05, 2012
Här finns uppslag att tänka vidare! Långt vidare. Kanske vidare cirklar?
RT “@bjornedman: Läser Stop Stealing Dreams. Grymt skolmanifest av marknadsföringsguden S. Godin. Gratis här bit.ly/w9fIRR #skolechat—
Trine Juul Røttig (@Trinejr) May 05, 2012
Här finns uppslag att tänka vidare! Långt vidare. Kanske vidare cirklar?
Bertrand Russell's 10 commandments of teaching bit.ly/K2Kk7a /via @GuyKawasaki #edchat—
brian (@iEducator) May 03, 2012
Jag brukar vara misstänksam mot listor med goda råd. De här duger kanske som utgångspunkt för att diskutera?
In the December 16, 1951 issue of the New York Times, British philosopher/logician/ mathematician/historian (a quadruple thought leader threat) Bertrand Russell shared his ten commandments of teaching.
Om vi bara byter ut huvudmän, rektorer, lärare, byråkrater, forskare, politiker, föräldrar och elever så ska det nog lösa sig för skolan—
Jonas Vlachos (@jonasvlachos) April 28, 2012
Om jag förstår rätt kan vi behålla lokaler, styrdokument och de fackliga organisationerna?
Rothstein om varför det är omöjligt att reglera fram kvalitet i skolan: det finns inget "rätt sätt" att göra ngt – dn.se/debatt/de-loka…—
Jonas Vlachos (@jonasvlachos) April 28, 2012
Den här texten sammanfattar min kritik mot svensk skolpolitik och nu känns det som om det mesta är sagt. Jag låter Bo Rothstein sköta debatten.
Sammantaget innebär detta att vi kan lägga ner jakten på ”supermodellen” för den svenska skolan och i stället börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar.
Anders Jakobsson i Sydsvenskan om jippot ”Superpedagoger”.
Det är bra att skollagen testas rättsligt. Vi har skojat färdigt nu.
Skapar tydliga mål i skolan människor som inte kan anställas? "Kommer detta på provet"-attityd ingen vinnare på arbetsmarknaden—
Jonas Vlachos (@jonasvlachos) April 22, 2012
Jag diskuterar förväntningarnas betydelse med en kollega. Vi är inte överens. Är det rimligt att kräva av lärare att de verkligen i djupet av sitt hjärta ska tro på möjligheten att alla uppnår målen? Min tes är att vi göder en dubbelmoral om vi bedömer lärarna utifrån deras trosvisshet. Alternativet är att urvattna ordet förväntan och se det som en form av metodisk allmän uppmuntrande attityd. Då tappar språket en viktig dimension – autenticitet.
Barn och lärare har rätt att misslyckas. För båda parter gör det ont och konsekvenserna är antagligen allvarligare för barnen ön för läraren. Men vi kan bara göra så gott vi kan.
Och lite till.
Jag läser igenom SKL:s undersökning och undrar vad det är man mäter?
Fråga 1: Jag känner mig trygg i skolan
Fråga 2: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer
Fråga 3: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter
Fråga 4: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena
Fråga 5: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det
Fråga 6: Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
Fråga 7: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen
Jag är osäker på att det är meningsfullt att mäta barnens uppfattningar om lärares förväntningar?
Jag misstänker att SKL:s undersökning om barns trivsel i skolan kommer att bemötas med misstänksamhet av dem som fokuserar på mätbara resultat.
Jag är nästan lika säker på att Jan Björklunds önskemål om betyg i årskkurs fyra kommer att mötas av jubel från samma grupper..
Länk till DN.
Lärarnas tidning
Varför upplever jag skoldebatten som förutsägbar?
Uppdatering:
Om skolutveckling i Kanada och varför man bör följa #edchat RT @iEducator How Can We Fix Education? bit.ly/InZTll /via @educationweek—
Magnus Mörck (@magnusmorck) April 14, 2012
Det första steget är kanske att fundera över vad som har gått sönder?
”Taking a cue from Ghandi, we need to be the change that we want to see in education. As educators we are faced with two choices, either fall in line with educational reforms dictated by individuals and special interest groups who do not and have not worked in schools, or carve out our own paths that are in the best interests of our students.
Change in education is often viewed as a long, difficult, drawn-out process with the end result not being sustainable. Yes, change can be difficult, but if we are to truly transform how we teach and students learn then we must be willing to work together while acknowledging that this process will be fraught with obstacles. As we have moved from change to transformation at New Milford High School, I have found the following elements to be integral to success of many of our current initiatives. They include the following:
1. Modeling
2. Empowering staff through autonomy.
3. Shift from buy-in to embracement
4. Flexibility
5. Support (resources, professional development)
6. Shared decision-making
7. Encouraging risk-raking
8. Eliminating the fear of failure.
9. Positive reinforcement.”
Kollegan Ingegerd Ericsson publicerar en rapport som förstärker bilden av något som de flesta av oss redan trodde – vi tänker bättre när vi rör os.
Särskilt pojkarna tycks lida av den stillasittande skolan. Det är tråkigt att frågan måste kopplas till betyg för att tas på allvar.
Eller den barnvänliga:
Du har väl inte missat Ingrid Carlgrens inspel om skoldebattens avsaknad av hastighet? bit.ly/IuKrcB—
Therese Mabon (@tessmabon) April 10, 2012
Jag väljer mellan Milan-Chievo och Ingrid Carlgren. Äsch – det går att vara simultan.
Heter Chievos målvakt Amelia?
Vart är världen på väg…
#twittboll—
Mats Olsson (@tystatankar) April 10, 2012
(rättelse – Amelia är Milans andremålvakt)
Tacka vet jag Berlin. Där heter gatorna trevligt maskulint.
BBC News – Phonics test: NUT may ballot on boycott bbc.in/Iaap18—
Ann-Kristin Steen (@AnkeSteen) April 08, 2012
Vi börjar kunna det här mönstret nu. Skillnaden är att den engelska fackföreningen tycks ha genomskådat testraseriet och bestämt sig för att agera.
Vill ni se hur vår #skolchatt-aktivitet ser ut i antal tweet/mentions etc så kan ni kolla in vår Twingly Liveboard: liveboard.twingly.com/skolchatt—
Anna Kaya (@Anna_Kaya) April 05, 2012
Antagligen tror de (som min kollega) att ”twitter är bara för journalister och reklamfolk”.
Börja här:
iPad for teachers: RT @hakanfleischer: Using Twitter To Support Learning zite.to/HPZaj4—
Hans Renman (@tankom_hans) April 05, 2012