Få studenter använder kvantitativ metod i examensarbeten

Det tycker jag är synd.

This entry was posted on oktober 24, 2012 at 5:15 f m and is filed under Högskola, Lärarutbildning, Skola, Utbildning, Värdegrund. Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Du kan lämna en kommentar eller en trackback från din egen sida.

22 svar till “Få studenter använder kvantitativ metod i examensarbeten”

Maths säger:
oktober 24, 2012 kl. 9:31 f m | Svara
Vad använder dom istället? Och hur förhåller dom sig till det generaliserbara?
- Mats säger:
  oktober 24, 2012 kl. 9:51 f m | Svara
  Intervjuer, intervjuer, intervjuer…
  
  Och då blir generaliserbarheten ganska ointressant. De som ställer upp innebär liksom från början en stark urvalsprocess.
  - Plura säger:
    oktober 24, 2012 kl. 3:38 e m | Svara
    Låterskrämmande. Innan du kan göra intervjuer måste du skapa en kvantitaiv kartbild. Annars har du inga intervjufrågor.
    
    Intervjuer utan en verklighetsförankring är bara sagor.
  - Mats säger:
    oktober 24, 2012 kl. 4:07 e m | Svara
    Jag borde nog inte ha gett mig in i den här diskussionen. Allt är bra!
    - Maths säger:
      oktober 24, 2012 kl. 4:50 e m | Svara
      Kanske det. Du riskerar att avslöja det interna tillståndet inom den pedagogiska fakulteten i Malmö.
    - Mats säger:
      oktober 24, 2012 kl. 6:29 e m | Svara
      Vi har ingen sådan. Vår fakultet heter LÄRANDE OCH SAMHÄLLE.
      - Maths säger:
        oktober 24, 2012 kl. 8:36 e m
        Ajdå! Det var en undanglidande manöver. Här höll vi på att få en scoop och du byter ämne. Så ni är inte pedagogiska längre?
      - Mats säger:
        oktober 24, 2012 kl. 9:13 e m
        Hmmmm – möjligtvis didaktiker….
        
        http://sv.wikipedia.org/wiki/Pedagogik
      - Maths säger:
        oktober 24, 2012 kl. 9:34 e m
        Tyvärr ger inte ”Lärande och samhälle” någon direkt vägledning där. Och lite skillnad är det ju mellan didaktiken och pedagogiken. Man kan då fundera över vad ”lärande” innebär i sammanhanget. ”Samhälle” känns lite påklistrat.
      - Mats säger:
        oktober 24, 2012 kl. 9:45 e m
        Malmö högskolas fakulteter är lite fantasilöst namngivna:
        Fakulteten för hälsa och samhälle
        Fakulteten för kultur och samhälle
        Fakulteten för lärande och samhälle
        Teknik och samhälle
        Odontologiska fakulteten (kallad Tänder och samhälle)
        
        Några institutioner:
        Barn-unga-samhälle (BUS)
        Individ och samhälle (IS)
        Natur-miljö-samhälle (NMS)
      - Maths säger:
        oktober 24, 2012 kl. 10:16 e m
        Blir det menlöst riskerar man i alla falla inte att kränka någon.
        
        Sedan är det intressant med prefixet samhälle som man satt på alla. Är det meningsskapande? Eller bara redundant?
      - Mats säger:
        oktober 24, 2012 kl. 10:47 e m
        Jag är inte särskilt glad över den här namngivningrutinen.
        
        Det är bara tråkigt!
  - Maths säger:
    oktober 24, 2012 kl. 4:48 e m | Svara
    Då är frågan om deras alster innehåller följande avsnitt.
```
3. Metod
3.1 Försökspersoner: en beskrivning av ditt material, 
vare sig det är människor, böcker eller saker
3.1.1 Urval: hur gruppen har valts ut
3.1.2 Antal: hur stor är den?
3.1.3 Karaktäristika: vad är det som kännetecknar 
gruppen?
3.2 Procedur: vilken är din metod att undersöka 
gruppen? För- och nackdelar? Mäter den det du vill 
mäta? Hur pass exakt är den?
```
    - Mats säger:
      oktober 24, 2012 kl. 6:18 e m | Svara
      Det finns ett vackert ord för metoden ”bekvämlighetsurval” – tyvärr är inte resultatet lika trevligt.
andersbwestin säger:
oktober 24, 2012 kl. 9:02 e m | Svara
Inom naturvetenskapen gör man alltid både och. Fördjupar sig i enskildheter och sedan testar man om enskildheterna är reproducerbara och generella (inom gränsvärden)

pang tjong vilket skulle bevisas.
- Mats säger:
  oktober 24, 2012 kl. 9:12 e m | Svara
  I mitt nästa liv ska jag bli naturvetare. Eller statistiker.
- Maths säger:
  oktober 24, 2012 kl. 9:29 e m | Svara
  Jag undrar vad som skulle hända med den pedagogiska forskningen i det här landet om den fick kravet på sig att reproducera och generalisera? Men jag tror inte att man vill det, för även här har man en ”bekvämlighet”.
  - Mats säger:
    oktober 24, 2012 kl. 9:41 e m | Svara
    En stor del av dagens forskning är nog en reaktion mot empirism och positivism. Etnologiska metoder behövdes för att fånga sådant som inte enkelt lätt sig mätas.
    
    Men intervjuer är fortfarande ett straff…
    - Maths säger:
      oktober 24, 2012 kl. 10:24 e m | Svara
      Visst är det en reaktion. Att man inte bara kör på positivismen är väl helt ok, men vill man kasta ut empirin då hamnar man utanför vetenskapen. Det är allvarligt.
      
      Du har säkert läst boken ”Varför pedagogisk dokumentation?”. Har du tänkt hur förf argumenterar mot vetenskapen? Den dekonstrueras och det förs in en mängd FUD. Slutsatsen blir att barns ”teorier” är lika sanna som vetenskapsmannens. Men så går det väl upp ett litet ljus att man måste gardera sig och då säger förf att det inte är meningen att slå ner på vetenskapen. Så klart det är! Allt handlar om att ersätta vetenskapligheten med en tro på en profet. Och då har man gått för långt, enligt mig.
    - Mats säger:
      oktober 24, 2012 kl. 10:48 e m | Svara
      Relativismen har en obehaglig tendens att dölja auktoritära mönster. Vilken profet tänker du på?
      - Maths säger:
        oktober 24, 2012 kl. 11:06 e m
        Han från Italien.
      - Mats säger:
        oktober 24, 2012 kl. 11:12 e m
        Aha – jag var nog sjuk den dagen han var populär….