Varför inte utmana en brandman som kan yrket bättre än hålla i en bradslang för bilden skull för att visa orka sig för jobbet?
Övrigt tycks brandmännen vara belagda med ”munkavle” ty dom hörs inte i diskussionerna ?

Som om den domänen skulle ha skrivit några speciella kontrakt med evolutionen.

Osäkra (men exakta) siffror tenderar att invagga läsaren i falsk trygghet.

”Finstad (2000) menar att ålder och kön har stor
betydelse för arbetssättet, bl.a. ägnar sig äldre poliser och kvinnliga poliser mindre åt
kontrollaktiviteter (ibid.).” (Yrke:Polis)

”En annan statusskillnad som Finstad lyfter fram är de som finns inrotade i olika könsroller. Hon hänvisar till, och resonerar kring Martin och Jurik (Martin, 1993; Martin & Jurik, 1996) fyra definierade situationer:

Polismannen och den manliga allmänheten: Polismannen har som polis en överordnad status. ”Ta dig samman!” ”Uppför dig inte så barnsligt!” är en vanlig uppmaning när ordningsproblem skall lösas, och med hjälp av dessa meningar ber polisen den manlige allmänheten att visa besinning, lugn och självbehärskning.

Polismannen och den kvinnliga allmänheten: Polismannens dubbla status både som man och polis medför vanligen små problem. Polismannen kan uppmana en kvinna att börja använda sin kvinnlighet: ”Uppför dig som en kvinna, och jag skall behandla dig
som en!”.

Kvinnlig polis och manlig allmänhet: Poliskvinnor blir ofta åtlydda av manliga personer eftersom de inte hamnar i en utmanande roll där männen måste försvara sin manlighet. Männen kan emellertid återkalla sin lydighet, särskilt om poliskvinnan uppför sig okvinnligt, d.v.s. är för bestämd och för mycket polis i den manliga allmänhetens ögon.

Poliskvinnor och kvinnlig allmänhet: Kvinnliga personer har svårt att flörta eller gråta sig ur en situation när de möter en kvinnlig polis. Aldrig får poliskvinnor så mycket käftande och skällsord som från andra kvinnor hävdar många poliskvinnor.

Finstad finner att poliskvinnor bemöts både av mer motstånd och av mer samarbete jämfört med manliga poliser. Det bättre bemötande beror på att det sociala avståndet är mindre och att poliskvinnor blir uppfattade som mer sympatiska, menar Finstad
(Finstad, 2000).” (Yrke:Polis)

Kvinnor bör alltså endast arbeta i de situationer där deras kön leder till att de möter mer samarbete än manliga poliser. Men det är inte så gott om sådana situationer, och det medför ökade risker för den kvinnliga polisen och allmänheten, så fort hon befinner sig i fel situation. Kvinnliga poliser lär sig det med erfarenhet och väljer att göra färre ingripanden och/eller undvika tjänster där kontakt med allmänheten i konfliktsituationer är vanliga.

Fast i de akuta konflikterna tenderar de flesta av oss att lita på mer handfasta värden – som t.ex våld.

Vad har du för forskning som visar att lärare har hittat en relationsskicklighet som inte bygger på fysisk styrka vad gäller att undvika våld mellan elever och mot lärare och som fått ner sådant våld till samma nivå som tidigare (allt annat lika?)

När lärare inte längre fick slå barnen ökade kraven på relationsskicklighet. Det tog några år hade konstruera en lärarroll som inte byggde på fysisk styrka.

http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-18494962

”My research uncovered another interesting finding. Female officers are more likely to accidentally shoot people. Each 1 percent increase in the number of white female officers in a police force increases the number of shootings of civilians by 2.7 percent. Because of their weaker physical strength, female officers have less time to decide on whether to fire their weapon. If a man makes a mistake and waits too long to shoot a suspect who is attacking him, the male officer still has a chance of using his strength to subdue the attacker. Female officers (as was the case in Atlanta) will lose control of the situation at that point.”

http://www.lewrockwell.com/lott/lott39.html