Jag lyssnar på Amanda Svenssons sommarprogram och tycker mycket om hennes allvar. För länge sedan mötte jag henne som brådmogen tonåring. Jag höll i en filmkurs under elevens val på en ganska stökig skola. Hon spelade in en parodi på dokusåpor tillsammans med några kompisar. Jag undrar hur hon ser på den filmen idag?
augusti 17, 2012 kl. 11:21 e m |
JAG tyckte nog ätt hon var en aning för stygg mot Tomas Brolin med syftet ätt VIA personliga erfarenheter förstå evolutionärara självklarheter.
Dvs ätt med ganska stor fördröjning inse ätt kvinnan har den centrala makten. Mycken tungsint transport innan den existensilla insikten.
Plusset var slutsatsen.
Pist. Äntligen en sk kulturagent som utan evolutionärarans logik som ändå förlikas med livets obevekliga dystopi.
augusti 17, 2012 kl. 11:27 e m |
pist ..= Plussetu
skrivet VIA telefon i björnskogen i stornorrland.
Inte en homo sapiens förutom frugan inom två mils omkrets.
augusti 18, 2012 kl. 7:59 f m |
”Vadå? Jag dyster?”
Allt jag vet om livet lärde jag mig av Svenska Mad.
Det gäller kanske att balansera den hållningen. Amanda gjorde det vackert.